Studien undersöker informella normer inom familjerätten och tillståndsenheten, och hur de kan påverka yrkesverksamma socionomer i sitt arbete. Undersökningen innefattar fyra intervjudeltagare, två socionomer från familjerätten och två socionomer från tillståndsenheten. Genom att undersöka de yrkesverksamma socionomernas förhållningssätt gentemot formella strukturer, handlingsutrymme och samarbete med kollegor kan de informella normerna, som styr de anställdas sätt att tänka, känna och agera, identifieras och analyseras. Med hjälp av teorier om kultur, organisationskultur och informella normer analyseras yrkesverksamma socionomers sätt att tänka, känna och agera utifrån vad som för organisationskulturen anses vara det korrekta sättet. Genom att studera likheter och skillnader i de anställdas uttryckande av sina inställningar och attityder, så är tanken att man ska kunna utläsa deras individuella sätt att tänka och känna, gentemot det sätt som organisationskulturens informella normer försöker styra dem till. Resultatet i undersökningen visar på att det finns informella normer i både tillståndsenheten och familjerätten som påverkar de yrkesverksammas samarbete med kollegor och tillhörighet till gruppen, vilket tycks påverka deras inställningar och attityder gentemot olika delar i yrkesutövandet. Resultatet visar ett samband mellan grupptillhörighet och positiva attityder och inställningar till samarbete med kollegor, och ett samband mellan negativa attityder och inställningar till utanförskap/exkludering ur gruppen. Resultatet visade att de informella normerna påverkade de yrkesverksamma socionomernas praktiska arbete, vilket gjorde sig påtagligt i deltagarnas konflikthantering, samarbete med kollegor och självständighet i handläggning och beslutsfattande.