Pediatric bipolar disorder (PBD) is a growing public health problem in the United States, especially among adolescent children. Despite awareness of the diagnosis and the effects that it has on the child, little attention has been given to the effects that PBD has on the guardian. The purpose of this qualitative phenomenological study was to explore the factors influencing guardians' experiences related to PBD. Penchansky and Thomas' Theory of Access and Family Systems Theory were used in this study to explore guardians lived experiences of PBD, its effects on the entire family system, and mental health service treatment. This approach was composed through interviewing 6 guardians caring for adolescents diagnosed with PBD. Interviews were conducted, transcribed and coded using NVivo12 software. The findings revealed the emergent themes as follows: disbelief of initial diagnosis, coping mechanisms, advice, barriers, burdens, stressors, and challenges. The themes described the experiences of guardians that led to feelings of denial, frustration, embarrassment, and resentment. Damaged relationships, medical problems, and financial hardships are only some of the challenges that guardians expressed during the interview. The issues that the guardians experienced provide evidence to fill the gap in the literature regarding effects on guardians. Further research into mental health services and guardians' perceptions on PBD is needed. This study promotes social change by informing mental health providers of the feelings and stressors of the guardians of PBD patients, which may lead to improved care for the family unit.

Studien utgick från vårdnadshavares konstruktioner av digital teknik och digital teknik­användning. Syftet med studien var att synliggöra hur vårdnadshavare konstruerar den digitala tekniken som omger dem och deras barn i vardagen samtidigt som de själva konstrueras av samhället. Syftet var även att diskutera dessa konstruktioner i relation till förskolans uppdrag. Genom att ett social­-konstruktionistiskt perspektiv antogs var det vårdnadshavarnas tal som analyserades i studien. För att synliggöra detta användes en kvalitativ semistrukturerad intervju där sex vårdnadshavare deltog. Resultatet visade att det finns många olika konstruktioner bland deltagarna. Övervägande del av vårdnadshavarna var positiva till digital teknik och digital teknikanvändning. I resultatet framgick dock att det bland annat fanns en gemensam oro bland informanterna över att barnen kan stöta på olämpligt innehåll genom digital teknik.   En av de slutsatser som kunde dras var att vårdnadshavarnas konstruktion av digital teknik på-verkar barnens erfarenheter om, och tillgänglighet till den. Som förskollärare är det en viktig aspekt att vara medveten om. Förskolans uppgift blir således att komplettera hemmet för att ge alla barn en likvärdig ram för utveckling och lärande.