Syftet med min studie har varit att ta reda på mer om vårdnadshavares syn på fritidshemmet inom olika områden. Studien grundar sig i genomförandet av semistrukturerade enkäter som skickats ut till 117 vårdnadshavare på en skola i en svensk mellanstor kommun. Resultaten visade att majoriteten av vårdnadshavarna värderar fritidshemmet som en viktig verksamhet. Det visade även att det vårdnadshavare önskar sig mest från fritidshemmet är att deras barn utvecklar en social förmåga. Över lag är de flesta vårdnadshavarna nöjda med hur dialogen med lärarna ser ut samt hur fritidshemsverksamheten ser ut. Resultaten analyseras med hjälp av bland annat Foucaults begrepp kring makt samt Bourdieus begrepp habitus och socialt fält.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare resonerar angående att ta del av vårdnadshavares perspektiv på delaktighet. Samt redogöra för hur förskollärare beskriver att de går tillväga för att ta del av vårdnadshavares perspektiv. Studiens undersökningsmetod bestod av en kvalitativ ansats där sex verksamma förskollärare intervjuats. I samtalen har deltagarna fått möjlighet att diskutera ämnet utifrån sina egna erfarenheter. Denna studie har genomförts med ett sociokulturellt perspektiv som inspiration. Utifrån en innehållsanalys som innefattade sociokulturella begrepp kunde 4 centrala delar utläsas; Kunskap och kompetens som redskap i delaktighetsarbetet, Rädslor anknutna till vårdnadshavares inflytande i delaktighetsarbetet, Kommunikation som redskap i delaktighetsarbetet samt Barnen som medierande redskap för vårdnadshavares delaktighet. Resultatet belyser att förskollärare anser att vårdnadshavares delaktighet behöver vara ett prioriterat område för att de ska kunna utveckla bra arbetssätt för att ta del av vårdnadshavares perspektiv. Det framgår även att förskollärare skulle kunna bli bättre på att öppna upp för vårdnadshavares inflytande i delaktighetsarbetet, dock framkommer vissa utmaningar i relation till att ta del av vårdnadshavares perspektiv.

In this qualitative interview study, we conducted ten semi-structured interviews with parents of children experiencing problematic school absenteeism to understand their perception of their situation, how they believe the absenteeism has affected them, and the type of responses they have received given their circumstances. The study aims to contribute to knowledge about the parents' situations and perspectives, as there is limited prior research on the topic. The few existing studies indicate that parents of children with problematic school absenteeism are negatively affected in various parts of their lives.  The empirical evidence in our study has been processed and interpreted through thematic analysis and the results have been analyzed based on crisis theory and systems theory. The results of our study indicate that the parents are in a very strained situation, bearing significant responsibility with little support. They are experiencing guilt towards their child and are blamed by others in their surroundings. Both their professional lives and social relationships are negatively affected as they lack time and energy for anything beyond the essentials in their situation. Most experience deteriorated mental and physical health, and they are forced to suppress their own feelings and needs to manage the coordinating responsibility they must take for the child's and the family's interactions with authorities and interventions. All parents stated that they need help from professionals to take over the overall responsibility for the child's interventions and that these interventions need to be better adapted to the complex issues at hand. / I denna kvalitativa intervjustudie har vi genomfört tio semistrukturerade intervjuer med vårdnadshavare till barn med problematisk skolfrånvaro i syfte att ta reda på hur de upplever sin situation, hur de tycker att den problematiska skolfrånvaron har påverkat dem, samt vilket bemötande de har fått utifrån den situation de befinner sig i. Studien ämnar fylla på kunskap om vårdnadshavarnas situation och perspektiv, då det inte finns så mycket tidigare forskning i ämnet. De få studier som gjorts har dock givit resultat som pekar på att vårdnadshavare till barn med problematisk skolfrånvaro blir negativt påverkade i olika delar av livet. Empirin i denna studie har bearbetats genom tematisk analys och analyserats med utgångspunkt i kristeori och systemteori. Resultatet i vår studie pekar på att vårdnadshavarna har en mycket ansträngd situation och står ensamma med stort ansvar och liten hjälp. De lider av skuldkänslor gentemot barnet och skuldbeläggs även av andra i omgivningen. Både yrkeslivet och de sociala relationerna blir negativt påverkade av att vårdnadshavarna inte har tid eller ork kvar till annat än det nödvändiga i situationen. Den psykiska och fysiska hälsan blir för de flesta försämrad och de tvingas stänga av sina egna känslor och behov för att mäkta med det samordnande ansvar som de tvingas ta för barnets och familjens myndighetskontakter och insatser. Samtliga vårdnadshavare menar att de behöver hjälp från professionella att ta över helhetsansvaret för barnets insatser och att insatserna behöver vara bättre anpassade till den komplexa problematik som föreligger.

Studien utgick från vårdnadshavares konstruktioner av digital teknik och digital teknik­användning. Syftet med studien var att synliggöra hur vårdnadshavare konstruerar den digitala tekniken som omger dem och deras barn i vardagen samtidigt som de själva konstrueras av samhället. Syftet var även att diskutera dessa konstruktioner i relation till förskolans uppdrag. Genom att ett social­-konstruktionistiskt perspektiv antogs var det vårdnadshavarnas tal som analyserades i studien. För att synliggöra detta användes en kvalitativ semistrukturerad intervju där sex vårdnadshavare deltog. Resultatet visade att det finns många olika konstruktioner bland deltagarna. Övervägande del av vårdnadshavarna var positiva till digital teknik och digital teknikanvändning. I resultatet framgick dock att det bland annat fanns en gemensam oro bland informanterna över att barnen kan stöta på olämpligt innehåll genom digital teknik.   En av de slutsatser som kunde dras var att vårdnadshavarnas konstruktion av digital teknik på-verkar barnens erfarenheter om, och tillgänglighet till den. Som förskollärare är det en viktig aspekt att vara medveten om. Förskolans uppgift blir således att komplettera hemmet för att ge alla barn en likvärdig ram för utveckling och lärande.