Syftet med min studie har varit att ta reda på mer om vårdnadshavares syn på fritidshemmet inom olika områden. Studien grundar sig i genomförandet av semistrukturerade enkäter som skickats ut till 117 vårdnadshavare på en skola i en svensk mellanstor kommun. Resultaten visade att majoriteten av vårdnadshavarna värderar fritidshemmet som en viktig verksamhet. Det visade även att det vårdnadshavare önskar sig mest från fritidshemmet är att deras barn utvecklar en social förmåga. Över lag är de flesta vårdnadshavarna nöjda med hur dialogen med lärarna ser ut samt hur fritidshemsverksamheten ser ut. Resultaten analyseras med hjälp av bland annat Foucaults begrepp kring makt samt Bourdieus begrepp habitus och socialt fält.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare resonerar angående att ta del av vårdnadshavares perspektiv på delaktighet. Samt redogöra för hur förskollärare beskriver att de går tillväga för att ta del av vårdnadshavares perspektiv. Studiens undersökningsmetod bestod av en kvalitativ ansats där sex verksamma förskollärare intervjuats. I samtalen har deltagarna fått möjlighet att diskutera ämnet utifrån sina egna erfarenheter. Denna studie har genomförts med ett sociokulturellt perspektiv som inspiration. Utifrån en innehållsanalys som innefattade sociokulturella begrepp kunde 4 centrala delar utläsas; Kunskap och kompetens som redskap i delaktighetsarbetet, Rädslor anknutna till vårdnadshavares inflytande i delaktighetsarbetet, Kommunikation som redskap i delaktighetsarbetet samt Barnen som medierande redskap för vårdnadshavares delaktighet. Resultatet belyser att förskollärare anser att vårdnadshavares delaktighet behöver vara ett prioriterat område för att de ska kunna utveckla bra arbetssätt för att ta del av vårdnadshavares perspektiv. Det framgår även att förskollärare skulle kunna bli bättre på att öppna upp för vårdnadshavares inflytande i delaktighetsarbetet, dock framkommer vissa utmaningar i relation till att ta del av vårdnadshavares perspektiv.

Studien utgick från vårdnadshavares konstruktioner av digital teknik och digital teknik­användning. Syftet med studien var att synliggöra hur vårdnadshavare konstruerar den digitala tekniken som omger dem och deras barn i vardagen samtidigt som de själva konstrueras av samhället. Syftet var även att diskutera dessa konstruktioner i relation till förskolans uppdrag. Genom att ett social­-konstruktionistiskt perspektiv antogs var det vårdnadshavarnas tal som analyserades i studien. För att synliggöra detta användes en kvalitativ semistrukturerad intervju där sex vårdnadshavare deltog. Resultatet visade att det finns många olika konstruktioner bland deltagarna. Övervägande del av vårdnadshavarna var positiva till digital teknik och digital teknikanvändning. I resultatet framgick dock att det bland annat fanns en gemensam oro bland informanterna över att barnen kan stöta på olämpligt innehåll genom digital teknik.   En av de slutsatser som kunde dras var att vårdnadshavarnas konstruktion av digital teknik på-verkar barnens erfarenheter om, och tillgänglighet till den. Som förskollärare är det en viktig aspekt att vara medveten om. Förskolans uppgift blir således att komplettera hemmet för att ge alla barn en likvärdig ram för utveckling och lärande.