In this qualitative interview study, we conducted ten semi-structured interviews with parents of children experiencing problematic school absenteeism to understand their perception of their situation, how they believe the absenteeism has affected them, and the type of responses they have received given their circumstances. The study aims to contribute to knowledge about the parents' situations and perspectives, as there is limited prior research on the topic. The few existing studies indicate that parents of children with problematic school absenteeism are negatively affected in various parts of their lives.  The empirical evidence in our study has been processed and interpreted through thematic analysis and the results have been analyzed based on crisis theory and systems theory. The results of our study indicate that the parents are in a very strained situation, bearing significant responsibility with little support. They are experiencing guilt towards their child and are blamed by others in their surroundings. Both their professional lives and social relationships are negatively affected as they lack time and energy for anything beyond the essentials in their situation. Most experience deteriorated mental and physical health, and they are forced to suppress their own feelings and needs to manage the coordinating responsibility they must take for the child's and the family's interactions with authorities and interventions. All parents stated that they need help from professionals to take over the overall responsibility for the child's interventions and that these interventions need to be better adapted to the complex issues at hand. / I denna kvalitativa intervjustudie har vi genomfört tio semistrukturerade intervjuer med vårdnadshavare till barn med problematisk skolfrånvaro i syfte att ta reda på hur de upplever sin situation, hur de tycker att den problematiska skolfrånvaron har påverkat dem, samt vilket bemötande de har fått utifrån den situation de befinner sig i. Studien ämnar fylla på kunskap om vårdnadshavarnas situation och perspektiv, då det inte finns så mycket tidigare forskning i ämnet. De få studier som gjorts har dock givit resultat som pekar på att vårdnadshavare till barn med problematisk skolfrånvaro blir negativt påverkade i olika delar av livet. Empirin i denna studie har bearbetats genom tematisk analys och analyserats med utgångspunkt i kristeori och systemteori. Resultatet i vår studie pekar på att vårdnadshavarna har en mycket ansträngd situation och står ensamma med stort ansvar och liten hjälp. De lider av skuldkänslor gentemot barnet och skuldbeläggs även av andra i omgivningen. Både yrkeslivet och de sociala relationerna blir negativt påverkade av att vårdnadshavarna inte har tid eller ork kvar till annat än det nödvändiga i situationen. Den psykiska och fysiska hälsan blir för de flesta försämrad och de tvingas stänga av sina egna känslor och behov för att mäkta med det samordnande ansvar som de tvingas ta för barnets och familjens myndighetskontakter och insatser. Samtliga vårdnadshavare menar att de behöver hjälp från professionella att ta över helhetsansvaret för barnets insatser och att insatserna behöver vara bättre anpassade till den komplexa problematik som föreligger.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk, autoimmun sjukdom där kroppen har en otillräcklig mängd insulin som med tiden upphör helt. Med goda egenvårdskunskaper samt stöttning från föräldrar och sjuksköterska kan ungdomen leva ett gott liv med diabetes. Syfte: Belysa föräldrars upplevelser av att leva med en ungdom med diabetes typ 1. Metod: 10 valda artiklarna sammanställdes i flera steg och utgör grunden av en litteraturöversikt som är analyserade med en kvalitativ innehållsanalys enligt Segesten (2017b). Sökningen genomfördes i databasen CHINAHL. Resultat: Fyra teman identifierades: Rädsla för lågt blodsocker, som uppkom framförallt på natten då inte samma förutsättningar fanns till uppsyn som på dagen. Att släppa taget, där föräldrar upplevde svårigheter att lämna över sitt ansvar över sjukdomen till ungdomen. Hantering av oro, där föräldrar upplever en konstant oro och försöker på olika sätt hanteradet på lämpligaste sätt. Behov av stöd och kunskap, där föräldrar upplever brist påinformation samt känslomässigt stöd från sjukvården. Konklusion: Rädsla för lågt blodsocker var betydligt hos föräldrarna samt deras behov av information och känslomässigt stöd. Kunskap kring sjukdomen visade sig vara central för att kunna fatta bra beslut i ungdomens sjukdom och vård. / Backgrund: Type 1 diabetes is a chronic, autoimmune disease in which the body has an insufficient amount of insulin to then cease completely. With good self-care knowledge and support from parents and nurses, young people can live a good life with diabetes. Aim: Illustrate parents experience of living with an adolescence with type 1 diabetes. Method: 10 selected articles were compiled in several steps and forms the basis of an literature review which were analyzed with a qualitative content analysis (Segesten, 2017b). The search was performed in the database CHINAHL. Results: Four themes were identified: Fear of low bloodsugar, which arose mainly at night when the same conditions were not in place as during the day. Letting go showed difficulties for parents in handing over responsibility over the disease to the adolescence. Management of anxiety, where parents experience a constant anxiety and try in different ways to handle it in the most appropriate way. Need for support and knowledge, where parents experience a lack of information and emotional support from the healthcare. Conclusion: Fear of low bloodsugar was significant for the parents and the need for information and emotional support. Knowledge about the disease proved to be important inorder to be able to make good decisions regarding the adolescents care.