Detta examensarbete avser att effektivisera AB Mahols lagerverksamhet när dem ska flytta till ett nytt lager. Syftet med examensarbetet är att utforma olika strategier för att placera artiklarna i lagret utefter en ABC-klassificering. Syftet ledde till en frågeställning angående vilka artiklar som finns i lagret, samt deras dimensioner, lagernivåer och uttagsfrekvens. Vidare ledde syftet till frågeställningar om vilka artiklar som var viktigast för AB Mahol och hur artiklarna bör placeras i lagret. För att besvara syftet och frågeställningarna utfördes en fallstudie. Examensarbetet är en blandning av kvantitativ- och kvalitativ ansats. För att ta del av tidigare studier och litteratur som kunde styrka analysen i arbetet utfördes en litteraturstudie. För att samla in data utfördes intervjuer med VD:n, observationer av artiklarna i lagret, samt insamling av historiska data för alla artiklar som rört sig i lagret. Litteratur och data som samlades in bedömdes källkritiskt och analysens reliabilitet och validitet bedömdes. En ABC-klassificering utfördes på samtliga 1183 artiklar. För klassificeringen användes uttagsfrekvensen som kriterium och artiklarna rangordnades från högst uttagsfrekvens till lägst. Resultatet visade att; A-klassen innehöll 20,2 % av artiklarna och stod för 74,23 % av alla uttag i lagret; B-klassen innehöll 34,83 % av alla artiklar och stod för 17,89 % av alla uttag; C-klassen innehöll resterande 44,97 % av artiklarna och stod för 7,88 % av alla uttag. Tre olika strategier utarbetades för artikelplaceringen. I den första strategin placerades A-artiklar närmast packstationen och C-artiklar längst ifrån. Alla hyllplan användes för att lagra artiklar förutom det översta som användes som närliggande buffert. De tomma hyllorna längst bak användes som avsides buffert. Den andra strategin fokuserar på plockergonomi. Artiklarna placeras fortfarande så nära packstationen som möjligt men A- och B-artiklar placeras endast på hyllplan som ligger mellan axel och midjehöjd; den Gyllene zonen. De hyllplan som inte användes blev närliggande buffert, och de tomma hyllorna längst ifrån packstationen i lagret blev avsides buffert. I den sista strategin ligger fokus endast på att ha alla artiklar så nära packstationen som möjligt. Artiklarna placerades därmed på alla hyllplan och ingen hylla användes därmed till närliggande buffert och bufferten hamnade istället längst ifrån packstationen. I Strategi 1 och 3 placerades fler artiklar närmare plockstationen och bör därmed resultera i en kortare plockdistans jämfört med Strategi 2. Plockdistansen mellan Strategi 1 och 3 bör dock inte skilja sig mycket då A-artiklarna ligger i samma hyllgångar i båda strategierna. Strategi 2 bör få en ökad plockdistans i jämförelse, men eftersom den Gyllene zonen utnyttjas bör risken för arbetsrelaterade skador minska, samt att plocktiden kan minska.