Spelling suggestions: "subject:"uttagsfrekvens"" "subject:"intagsfrekvens""
1 |
Article placement for an efficient order picking / Artikelplacering för en effektiv orderplockningArnesson, Sebastian, Bergqvist, Emil January 2018 (has links)
Lager har en betydelsefull roll i många försörjningskedjor. Att driva ett lager medför stora kostnader och företag strävar därför efter att ha en så effektiv lagerhållning som möjligt. Ett sätt att förbättra sin lagerhållning är att klassificera sina artiklar och placera dem utefter denna klassificering. Effekter företag kan få ut av en fördelaktig artikelplacering är, exempelvis reducering av orderplockningens tid vilket leder till ett effektivare orderplockning. Orderplockning är en av de viktigaste aktiviteterna i ett lager, eftersom den kräver mycket resurser i form av personal och tid. Syftet med studien är att genom artikelklassificeringar föreslå en artikelplacering och strukturera Autoexpertens lager med avsikt att effektivisera orderplockning. För att beskriva den nuvarande artikelplaceringen har en litteraturstudie genomförts och kompletterats med observationer samt intervjuer. Författarna har samlat in historisk data som i sin tur legat till grund för ABC-analyserna. Artikelgruppernas uttagsfrekvens samt vikt valdes som kriterier vid genomförandet av ABC-analysen, då dessa ansågs ha störst påverkan på orderplockningen. Utförandet av den dubbla ABC-analysen, med uttagseffektens %26 vikt som kriterier, blev sedan den ABC-analys som låg till grund för den föreslagna artikelplaceringen. Att uttagsfrekvens och vikt valdes som kriterier för ABC-analysen korrelerar med att dessa två kriterier har en stor påverkan på orderplockningen. Artikelgrupperna har med hänsyn till denna ABC-analys placerats efter uttagsfrekvens %26 vikt i fallande ordning i närhet till upplagsplatsen för att möjliggöra en högre plockeffektivitet. Vid upplagsplatsen påbörjas och avslutas plockprocesserna hos Autoexperten och utgör anledningen till att artiklar placerats i fallande ordning i närhet till den. Utöver utförandet av den dubbla ABC-analysen har två artikelplaceringar utförts på artikelnivå. Från dessa artikelplaceringar har kvantitativa mått på lagerpersonalens förflyttningar tagits fram och presenterats.
|
2 |
ABC-klassificering och framtagning av strategier för artikelplacering i AB Mahols nya lager / ABC classification and development of component localisation in AB Mahol new warehouseEngberg, Oskar, Minardi, Sean January 2018 (has links)
Detta examensarbete avser att effektivisera AB Mahols lagerverksamhet när dem ska flytta till ett nytt lager. Syftet med examensarbetet är att utforma olika strategier för att placera artiklarna i lagret utefter en ABC-klassificering. Syftet ledde till en frågeställning angående vilka artiklar som finns i lagret, samt deras dimensioner, lagernivåer och uttagsfrekvens. Vidare ledde syftet till frågeställningar om vilka artiklar som var viktigast för AB Mahol och hur artiklarna bör placeras i lagret. För att besvara syftet och frågeställningarna utfördes en fallstudie. Examensarbetet är en blandning av kvantitativ- och kvalitativ ansats. För att ta del av tidigare studier och litteratur som kunde styrka analysen i arbetet utfördes en litteraturstudie. För att samla in data utfördes intervjuer med VD:n, observationer av artiklarna i lagret, samt insamling av historiska data för alla artiklar som rört sig i lagret. Litteratur och data som samlades in bedömdes källkritiskt och analysens reliabilitet och validitet bedömdes. En ABC-klassificering utfördes på samtliga 1183 artiklar. För klassificeringen användes uttagsfrekvensen som kriterium och artiklarna rangordnades från högst uttagsfrekvens till lägst. Resultatet visade att; A-klassen innehöll 20,2 % av artiklarna och stod för 74,23 % av alla uttag i lagret; B-klassen innehöll 34,83 % av alla artiklar och stod för 17,89 % av alla uttag; C-klassen innehöll resterande 44,97 % av artiklarna och stod för 7,88 % av alla uttag. Tre olika strategier utarbetades för artikelplaceringen. I den första strategin placerades A-artiklar närmast packstationen och C-artiklar längst ifrån. Alla hyllplan användes för att lagra artiklar förutom det översta som användes som närliggande buffert. De tomma hyllorna längst bak användes som avsides buffert. Den andra strategin fokuserar på plockergonomi. Artiklarna placeras fortfarande så nära packstationen som möjligt men A- och B-artiklar placeras endast på hyllplan som ligger mellan axel och midjehöjd; den Gyllene zonen. De hyllplan som inte användes blev närliggande buffert, och de tomma hyllorna längst ifrån packstationen i lagret blev avsides buffert. I den sista strategin ligger fokus endast på att ha alla artiklar så nära packstationen som möjligt. Artiklarna placerades därmed på alla hyllplan och ingen hylla användes därmed till närliggande buffert och bufferten hamnade istället längst ifrån packstationen. I Strategi 1 och 3 placerades fler artiklar närmare plockstationen och bör därmed resultera i en kortare plockdistans jämfört med Strategi 2. Plockdistansen mellan Strategi 1 och 3 bör dock inte skilja sig mycket då A-artiklarna ligger i samma hyllgångar i båda strategierna. Strategi 2 bör få en ökad plockdistans i jämförelse, men eftersom den Gyllene zonen utnyttjas bör risken för arbetsrelaterade skador minska, samt att plocktiden kan minska.
|
3 |
Simulerad frekvensläggning av Elons centrallager / Warehouse slotting by picking frequency and simulationNässjander, Adam, Johansson, Jesper January 2022 (has links)
Elon saknar ett effektivt system vad gäller artikelplacering på lagret. Inkommande artiklar placeras på de platser där möjligheten finns att ta emot hela den inkommande volymen. Syftet med examensarbetet har två delar. En del är att ta fram en tydlig metod för Elon att använda vid en frekvensläggning samt att genomföra den valda metoden för 12 månader. Den andra delen är att simulera den totala körsträckan för truckförarna före och efter en frekvensläggning för det första kvartalet år 2021 med målet att uppnå en minskad körsträcka på 10 %. Arbetet ska även resultera i en färdig programmeringskod i Python som Elon ska kunna använda vid framtida simuleringar. Arbetet inleddes med en litteratursökning av relevanta metoder och tekniker som ska vara till grund för den frekvensläggning som genomförs i arbetet. De forskningsmetoder som identifierades och valdes var Design Research Methodology samt datainsamlingsteknikerna Litteraturstudie, Dokumentstudie, Intervju och Observation. Efter att en litteraturstudie genomförts valdes metoden ABC-analys som metod för frekvensläggning. Arbetet resulterade i en metod för frekvensläggning som innehåller fem steg som företaget bör följa och som beskrivs djupare i rapporten. ABC-analysen resulterade i att samtliga artiklar på lagret klassificerades i A-, B- eller C-klass efter uttagsfrekvens och ett platsbehov för varje klass beräknades. Den simulerade plockningen efter en frekvensläggning resulterade i en minskad körsträcka på 21,09 %. Arbetet kan utvecklas ytterligare genom att ta hänsyn till vilka portar det körs mer frekvent till, identifiera artiklar som ofta körs tillsammans och placera nära varandra, anpassa lagret efter kampanjvaror och dess tidsperioder samt om möjligt kunna torrköra plockning efter genomförd frekvensläggning i lagrets WMS som då resulterar i en noggrannare simulering. / The company Elon Group AB lacks an effective method when it comes to product placement within the warehouse. As of now incoming products are placed where storage space is available. The purpose of this work can be divided into two parts. One part is to create a method that Elon can use when placing their products using picking frequency, this method will be used in practice during this thesis when placing products using picking frequency for a period of 12 months. The second part of this thesis is to simulate the accumulated distance forklift drivers have driven before and after slotting by picking frequency for a period of 3 months. The goal is to accomplish a 10% decrease in driving distance after slotting has been made. The simulation requires a code in the programming language Python which is part of the thesis. The work started with a literature review to help choose the right methods. The methods that were identified and used were Design Research Methodology, literature study, document study, interviews and observations. After the literature study was made an ABC-analysis was chosen specifically as the method for conducting the slotting. The work resulted in a five step-method. The ABC-analysis resulted in all of the products being given a class (A, B or C) and the required number of storage bins for the different classes were calculated. The simulation showed a decreased driving distance of 21,09 %. The work can develop by taking into account that the exit-ports in practice do not ship out an equal amount of goods, identifying which products that are often picked together and placing them near each other, taking into account campaign products and if possible dryrun the warehouse WMS after slotting to obtain more accurate data.
|
4 |
Article classification and inventory management of the materials within the health and social care sector at Linköping`s municipality / Artikelklassificering och lagerstyrning av vård- och omsorgsartiklar för ökad styrning på Linköpings kommunIshak, Diana January 2021 (has links)
Linköpings kommun erbjuder hälso- och sjukvårdsinsatser för brukare i alla åldrar genom olika typer av vårdenheter. Det finns verksamheter inom äldreomsorg och LSS som tillsammans skapar olika former av stöd. För att kommunen ska kunna erbjuda dessa typer av tjänster krävs ett fungerande materialflöde av vård- och omsorgsartiklar. Vård- och omsorgsartiklar innefattas av både förbrukningsmaterial och skyddsmaterial. Förbrukningsmaterial består bland annat av omläggningsmaterial och inkontinensskydd, medan skyddsmaterial består av exempelvis handdesinfektion och munskydd. I samband med Covid-19 pandemin uppstod brist på skyddsmaterial och problem i materialförsörjningen. Vidare så finns det finns i dagsläget inget system för att styra eller kontrollera materialflödet av vård- och omsorgsartiklar, inköpen på vårdenheterna planeras på olika sätt vid varje inköpstillfälle. Kommunen är därför intresserad av hur en kategorisering av vård- och omsorgsartiklar kan se ut, där en differentierad lagerstyrning skapas för varje kategori och på så sätt ökas styrningen av vård- och omsorgssortimentet. Studiens syfte är att, utifrån en artikelklassificering, föreslå en differentierad lagerstyrning för varje artikelklass och därmed säkerställa ett fungerande materialflöde av vård- och omsorgsartiklar på Linköpings kommun. För att uppfylla syftet har fyra huvudfrågor ställts upp: Vilka utgångspunkter kan artikelklassificeringen och lagerstyrningen baseras på? Hur ska artiklarna klassificeras för att möjliggöra för styrning av materialflödet? Hur ska lagerstyrningen för de framtagna artikelklasserna utformas för att uppfylla behovet av vård- och omsorgsartiklar? Vilka effekter kan den framtagna lagerstyrningen leda till? För att uppfylla syftet och besvara huvudfrågorna har metoder så som intervjuer, litteraturstudier och datainsamling tillämpats. Genom dessa metoder har information kring lämpliga utvärderingskriterier hämtas som sedan möjliggjort för en artikelklassificering som baserats på volymvärde och uttagsfrekvens. Artikelklassificeringen resulterade för Äldreomsorgen och LSS Funktionsstöd i fem artikelklasser som den differentierade lagerstyrningen baserades på. Resultaten gav att A-artiklar och skyddsmaterial ska styras med lagerstyrningsmetoden periodbeställningssystem med återfyllnadsnivå och resterande artikelklasser ska styras med lot-for-lot. De artiklar med hög uttagsfrekvens bör ha säkerhetslager, såväl som A-artiklarna och skyddsmaterialet. Den framtagna lagerstyrningen kommer att påverka styrningen på vårdenheterna, eftersom den kräver uppföljning av efterfrågan i föregående period såväl som inventering av lager. På sikt antas lagerstyrningen dessutom påverka kostnader av transport, lager och administration, då samtliga påverkas av nya arbetssätt. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>
|
Page generated in 0.0441 seconds