Syfte: Syftet i denna studie är att minimera totala ledtiden från att tåget/lastbilen anländer till byggnaden tills reservdelar är placerade på lagerplatser samt att ankommande gods/delarna behandlas i korrekt priortiteringsordning och läggs in på rätt lagerplats. Följande problemfrågor har formulertas för att kunna besvara syftet. A. Vilka förändringar kan göras för att minimera den totala ledtiden för att delarna ska vara snabbare tillgänliga för kunder? B. Hur kan säkerheten ökas så att inleveransrader behandlas i korrekt prioriteringsordning samt att inleveransrader läggs in på rätt lagerplats? Metod och genomförande: Fallföretaget som har undersökts i samband med studiens syfte är Volkswagen Group Sverige AB, vilka är ett reservdelslager etablerat i Nykvarn. Fallstudien som har genomförts på fallföretaget, baseras på en processkartläggning. Data som har samlats in i form av företagsdokument, intervjuer och observationer har utförts för att kunna besvara studiens syfte. Även litteraturstudie gjordes för att kunna få underlag som kan styrka den insamlade informationen om företaget. Litteratur inom områdena materialhantering, lagerstyrning, förvaringssystem, hjälpmedel för godshantering och ledtidsanalys har studerats. Studeins resultat: Genom att besvara problemfrågorna har studiens syfte uppnåtts och genom kartläggning av processerna kunde alla problem identifieras. Vissa problem med lösningsförslag är närasammankopplade till litteraturstudien, medan de flesta problem med lösningsförslag kommer från handledaren som är logistikchefen och supply chain co-ordinator. Det innebär att lösningsförslagen kommer från människor på företaget som har geniala ideer på hur problem kan förbättras och förändras. Fallstudien har visat att det  finns förbättringsmöjligheter som bidrar till att ledtiden för hela flödet kan reduceras så att delarna är tillgänliga snabbare för kunder samt att godset görs i korrekt prioriteringsordning och läggs in på rätt lagerplats.

<p>Denna uppsats utreder problematiken rörande hantering och lagring av reservdelar vid Stora Enso Skoghall. Reservdelar följer sällan ett givet efterfrågemönster vilket gör det svårt att använda klassiska ordermodeller som exempelvis EOQ. Den teoretiska referensramen går igenom de klassiska modellerna samt några modeller anpassade för reservdelshantering. Vår undersökning riktar dels in sig på processer och handlingsförfaranden hos Skoghall samt några artiklar ur olika kategorier för att verklighetsanknyta modellerna. De slutsatser som vi dragit från vår undersökning är att det inte finns någon universalmodell som på ett enkelt sätt löser reservdelsproblematiken. Istället måste Skoghall hitta egna metoder främst med klassificering av reservdelarna utifrån hur kritiska dessa är för företagets produktion.</p>

Denna uppsats utreder problematiken rörande hantering och lagring av reservdelar vid Stora Enso Skoghall. Reservdelar följer sällan ett givet efterfrågemönster vilket gör det svårt att använda klassiska ordermodeller som exempelvis EOQ. Den teoretiska referensramen går igenom de klassiska modellerna samt några modeller anpassade för reservdelshantering. Vår undersökning riktar dels in sig på processer och handlingsförfaranden hos Skoghall samt några artiklar ur olika kategorier för att verklighetsanknyta modellerna. De slutsatser som vi dragit från vår undersökning är att det inte finns någon universalmodell som på ett enkelt sätt löser reservdelsproblematiken. Istället måste Skoghall hitta egna metoder främst med klassificering av reservdelarna utifrån hur kritiska dessa är för företagets produktion.

Lager har en betydelsefull roll i många försörjningskedjor. Att driva ett lager medför stora kostnader och företag strävar därför efter att ha en så effektiv lagerhållning som möjligt. Ett sätt att förbättra sin lagerhållning är att klassificera sina artiklar och placera dem utefter denna klassificering. Effekter företag kan få ut av en fördelaktig artikelplacering är, exempelvis reducering av orderplockningens tid vilket leder till ett effektivare orderplockning. Orderplockning är en av de viktigaste aktiviteterna i ett lager, eftersom den kräver mycket resurser i form av personal och tid. Syftet med studien är att genom artikelklassificeringar föreslå en artikelplacering och strukturera Autoexpertens lager med avsikt att effektivisera orderplockning. För att beskriva den nuvarande artikelplaceringen har en litteraturstudie genomförts och kompletterats med observationer samt intervjuer. Författarna har samlat in historisk data som i sin tur legat till grund för ABC-analyserna. Artikelgruppernas uttagsfrekvens samt vikt valdes som kriterier vid genomförandet av ABC-analysen, då dessa ansågs ha störst påverkan på orderplockningen. Utförandet av den dubbla ABC-analysen, med uttagseffektens %26 vikt som kriterier, blev sedan den ABC-analys som låg till grund för den föreslagna artikelplaceringen. Att uttagsfrekvens och vikt valdes som kriterier för ABC-analysen korrelerar med att dessa två kriterier har en stor påverkan på orderplockningen. Artikelgrupperna har med hänsyn till denna ABC-analys placerats efter uttagsfrekvens %26 vikt i fallande ordning i närhet till upplagsplatsen för att möjliggöra en högre plockeffektivitet. Vid upplagsplatsen påbörjas och avslutas plockprocesserna hos Autoexperten och utgör anledningen till att artiklar placerats i fallande ordning i närhet till den. Utöver utförandet av den dubbla ABC-analysen har två artikelplaceringar utförts på artikelnivå. Från dessa artikelplaceringar har kvantitativa mått på lagerpersonalens förflyttningar tagits fram och presenterats.

Syfte – Problemet med lagerhantering av reservdelar och gapet inom kunskapen av den ekonomiska lönsamheten vid en centralisering. Den oförutsägbara efterfrågan av reservdelar och de påverkande ekonomiska aspekterna vid lagerhållning gör beslut om en decentraliserad- eller centraliserad lagerstruktur svår att fastställa. Ett beslutsstöd med ekonomiska nyckeltal och beräkningsmetoder som komplement kan därför vara gynnsamt för organisationer vid beslut av en eventuell centralisering av reservdelar, vilket resulterar i studiens syfte: Undersöka ekonomiska faktorer av betydelse vid beslut om centralisering av reservdelslager och sammanställa ett beslutsstöd för dessa faktorer. Baserat på syftet har två frågeställningar formulerats: [1] Vilka ekonomiska nyckeltal och beräkningsmetoder lämpar sig som underlag vid beslut om centralisering av reservdelslager? [2] Hur kan de utvärderade ekonomiska nyckeltalen och beräkningsmetoderna användas som beslutsstöd vid centralisering av reservdelslager? Metod – Forskningsmetoden som använts i denna studie är en fallstudie. Studien har varit av både kvalitativ och kvantitativ karaktär, samt haft en deduktiv ansats. Datainsamlingstekniker för att samla in empiri har varit intervjuer och dokumentstudie. En deduktiv tematisk analys användes för att analysera den insamlade teorin och empiri där analysen styrdes av teoretiska utgångspunkter. Data som samlades in bearbetades även med hjälp av kodning. Resultat – Genom litteraturgenomgång har ett konceptuellt beslutsstöd baserat på teori kring centralisering av reservdelslager sammanställts för att prövas mot empiri och därav identifiera vilka ekonomiska nyckeltal och beräkningsmetoder som är lämpliga vid centralisering av reservdelslager. Ett definitivt beslutsstöd har därefter sammanställts med både teori och empiri baserat på centralisering av reservdelslager som ska ge beslutsfattare stöd vid förändring av lagerstruktur. Implikationer – Genom svar på studiens frågeställningar tillför studien både praktiska och teoretiska implikationer. Studien bidrar med praktiska implikationer i form av ett beslutsstöd för centralisering av reservdelslager, vilket samlar den information beslutsfattare ska ha i åtanke vid eventuell centralisering av reservdelslager. Studien tillför även teoretiska implikationer i form av nya faktorer som påverkas vid centralisering av reservdelslager från empirisk insamlad data, vilket inte besvarats från litteraturgenomgång. Avgränsningar – Studien avgränsas enbart till ekonomiska aspekter av en centralisering av reservdelslager. Studien har avgränsats till information och perspektiv från eftermarknadsavdelningen på fallföretaget i Huskvarna, samt information från andra reservdelslager som fallföretaget har kontroll över. Endast ekonomiska och logistiska faktorer har tagits i hänsyn. Fallföretagets reservdelar har olika moduler och studien har avgränsats enbart till generiska moduler, så kallade standardartiklar och ej kundunika eller andra artiklar. Nyckelord – Beräkningsmetoder, beslutsstöd, centralisering, decentralisering, ekonomiska nyckeltal, reservdelslager, reservdelar, faktorer

Nextjet anser att de har ett ofördelaktigt beställnings- och lagerhållningssystem av reservdelar, och mest problem är det med o-ringarna och skruvarna. Beställning sker oftast först när ett behov uppstår vilket ibland kan leda till att plan blir stående och därmed att potentiella intäkter uteblir. I denna studie har en lagerstyrningsstrategi framställts för o-ringarna och skruvarna i Nextjets reservdelslager. Under studiens gång genomfördes en artikelklassificering av o-ringarna och skruvarna på grund av att många av artiklarna hade en liknande karaktäristik. En lagerstyrningsmetod har sedan upprättats för vardera grupp som uppstått. De metoder som använts var beställningspunkt, återfyllnadsnivå och lot-for-lot. Resultatet av lagerstyrningsstrategierna har lett till att både kapitalbindningen och lagernivåerna har minskat i jämfört med nuläget samtidigt som risken för brist har minskat drastiskt. Lagernivåerna minskar med drygt 1000 artiklar och den maximala kapitalbindningen minskar med nästan 100 000 SEK i jämförelse med vad den är i nuläget.