Efterfrågan på trävaror har ökat i Sverige under 2017 och Braviken sågverk, Holmen AB, expanderade våren 2018 sin verksamhet genom en ny tryckimpregneringsanläggning. I dagsläget saknar denna del av sågverket lagerstyrning vilket kan resultera i problem att möta efterfrågan. Sågverket står för utmaningen att planera när order från tryckimpregneringens färdigvarulager ska ske till tryckimpregneringsanläggningen och till vilken kvantitet. Fördelen med lagerstyrning är att det ger en överblick av när produktion ska ske och till vilken kvantitet. Vidare uppstår svårigheter vid lagerstyrning till följd av efterfrågans säsongsvariation. Syftet med detta arbete är att uppnå en styrbarhet av tryckimpregneringens färdigvarulager genom att föreslå underlag för lagerstyrning som sågverket kan använda som grund för framtida lagerstyrning. Utifrån litteraturstudie, sekundärdata och datainsamling i form av intervju och observation analyserades vilka lagerstyrningsmetoder som var aktuella för de studerade problemet. Utifrån de valda lagerstyrningsmetoderna genomfördes beräkning för att sedan resultera i när order ska ske från tryckimpregneringens färdigvarulager och vilken kvantitet ordern skulle omfatta. Säsongen delades upp i tre olika faser för att underlätta lagerstyrningen. Fas 1, januari till mars, genomfördes med en lagerstyrning som syftade till att maximera lagervolymerna inför högsäsongen i Fas 2. Utifrån den kapacitetsanalys som genomförts i Fas 1 överskrids lager- och produktionskapaciteten. Därmed flyttas produktion i mars under Fas 1 till januari och februari i Fas 1 samt till april i Fas 2. I Fas 2, april till augusti, genomfördes lagerstyrningen med beställningspunktsystem som metod och ekonomisk orderkvantitet som partiformning. Kapacitetsanalysen resulterade i att del av produktion i juni flyttas till maj och del av produktion i augusti flyttas till juli och maj för att inte överskrida kapaciteten i tryckimpregneringstuben. Slutet av säsongen, Fas 3, augusti till november, planerades utifrån målet att ha tomt lager när säsongen är över för att minska risken att produkter blir inkuranta. MRP och Lot for Lot har därmed valts som lagerstyrning i Fas 3, där ingåendelager i Fas 3 utgörs av utgående lager i Fas 2. Lagerstyrning och genomförd justering för att kunna möta lager- och produktionskapaciteten medför en ojämn produktion med främst låga produktionsvolymer under april. För att jämna ut produktionen mellan månaderna och faserna har beställningskvantiteterna under januari till april summerats och fördelats lika mellan dessa månader. Utjämningen bidrar till ett mer balanserat produktionsflöde under januari till mars. Vidare leder utjämningen också till lägre lagervolymer i slutet av Fas 1 och utrymme att öka produktionen under dessa månader. Sågverket saknar i nuläget uppföljning av verksamheten vilket påverkat beräkningarna i detta examensarbete. Sågverket rekommenderas därmed att påbörja uppföljning för att möjliggöra hänsynstagande av prognosfel och faktiska servicenivåer. Vidare bör sågverket undersöka lagerränta och ordersärkostnaden när ytterligare kunskap om processerna har erhållits. Avslutningsvis rekommenderas sågverket att överväga implementering av produktionssystem för att underlätta produktionsplanering och orderläggning.

Nextjet anser att de har ett ofördelaktigt beställnings- och lagerhållningssystem av reservdelar, och mest problem är det med o-ringarna och skruvarna. Beställning sker oftast först när ett behov uppstår vilket ibland kan leda till att plan blir stående och därmed att potentiella intäkter uteblir. I denna studie har en lagerstyrningsstrategi framställts för o-ringarna och skruvarna i Nextjets reservdelslager. Under studiens gång genomfördes en artikelklassificering av o-ringarna och skruvarna på grund av att många av artiklarna hade en liknande karaktäristik. En lagerstyrningsmetod har sedan upprättats för vardera grupp som uppstått. De metoder som använts var beställningspunkt, återfyllnadsnivå och lot-for-lot. Resultatet av lagerstyrningsstrategierna har lett till att både kapitalbindningen och lagernivåerna har minskat i jämfört med nuläget samtidigt som risken för brist har minskat drastiskt. Lagernivåerna minskar med drygt 1000 artiklar och den maximala kapitalbindningen minskar med nästan 100 000 SEK i jämförelse med vad den är i nuläget.

Linköpings kommun erbjuder hälso- och sjukvårdsinsatser för brukare i alla åldrar genom olika typer av vårdenheter. Det finns verksamheter inom äldreomsorg och LSS som tillsammans skapar olika former av stöd. För att kommunen ska kunna erbjuda dessa typer av tjänster krävs ett fungerande materialflöde av vård- och omsorgsartiklar. Vård- och omsorgsartiklar innefattas av både förbrukningsmaterial och skyddsmaterial. Förbrukningsmaterial består bland annat av omläggningsmaterial och inkontinensskydd, medan skyddsmaterial består av exempelvis handdesinfektion och munskydd. I samband med Covid-19 pandemin uppstod brist på skyddsmaterial och problem i materialförsörjningen. Vidare så finns det finns i dagsläget inget system för att styra eller kontrollera materialflödet av vård- och omsorgsartiklar, inköpen på vårdenheterna planeras på olika sätt vid varje inköpstillfälle. Kommunen är därför intresserad av hur en kategorisering av vård- och omsorgsartiklar kan se ut, där en differentierad lagerstyrning skapas för varje kategori och på så sätt ökas styrningen av vård- och omsorgssortimentet. Studiens syfte är att, utifrån en artikelklassificering, föreslå en differentierad lagerstyrning för varje artikelklass och därmed säkerställa ett fungerande materialflöde av vård- och omsorgsartiklar på Linköpings kommun. För att uppfylla syftet har fyra huvudfrågor ställts upp: Vilka utgångspunkter kan artikelklassificeringen och lagerstyrningen baseras på? Hur ska artiklarna klassificeras för att möjliggöra för styrning av materialflödet? Hur ska lagerstyrningen för de framtagna artikelklasserna utformas för att uppfylla behovet av vård- och omsorgsartiklar? Vilka effekter kan den framtagna lagerstyrningen leda till? För att uppfylla syftet och besvara huvudfrågorna har metoder så som intervjuer, litteraturstudier och datainsamling tillämpats. Genom dessa metoder har information kring lämpliga utvärderingskriterier hämtas som sedan möjliggjort för en artikelklassificering som baserats på volymvärde och uttagsfrekvens. Artikelklassificeringen resulterade för Äldreomsorgen och LSS Funktionsstöd i fem artikelklasser som den differentierade lagerstyrningen baserades på. Resultaten gav att A-artiklar och skyddsmaterial ska styras med lagerstyrningsmetoden periodbeställningssystem med återfyllnadsnivå och resterande artikelklasser ska styras med lot-for-lot. De artiklar med hög uttagsfrekvens bör ha säkerhetslager, såväl som A-artiklarna och skyddsmaterialet. Den framtagna lagerstyrningen kommer att påverka styrningen på vårdenheterna, eftersom den kräver uppföljning av efterfrågan i föregående period såväl som inventering av lager. På sikt antas lagerstyrningen dessutom påverka kostnader av transport, lager och administration, då samtliga påverkas av nya arbetssätt. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>