Elon saknar ett effektivt system vad gäller artikelplacering på lagret. Inkommande artiklar placeras på de platser där möjligheten finns att ta emot hela den inkommande volymen. Syftet med examensarbetet har två delar. En del är att ta fram en tydlig metod för Elon att använda vid en frekvensläggning samt att genomföra den valda metoden för 12 månader. Den andra delen är att simulera den totala körsträckan för truckförarna före och efter en frekvensläggning för det första kvartalet år 2021 med målet att uppnå en minskad körsträcka på 10 %. Arbetet ska även resultera i en färdig programmeringskod i Python som Elon ska kunna använda vid framtida simuleringar. Arbetet inleddes med en litteratursökning av relevanta metoder och tekniker som ska vara till grund för den frekvensläggning som genomförs i arbetet. De forskningsmetoder som identifierades och valdes var Design Research Methodology samt datainsamlingsteknikerna Litteraturstudie, Dokumentstudie, Intervju och Observation. Efter att en litteraturstudie genomförts valdes metoden ABC-analys som metod för frekvensläggning. Arbetet resulterade i en metod för frekvensläggning som innehåller fem steg som företaget bör följa och som beskrivs djupare i rapporten. ABC-analysen resulterade i att samtliga artiklar på lagret klassificerades i A-, B- eller C-klass efter uttagsfrekvens och ett platsbehov för varje klass beräknades. Den simulerade plockningen efter en frekvensläggning resulterade i en minskad körsträcka på 21,09 %. Arbetet kan utvecklas ytterligare genom att ta hänsyn till vilka portar det körs mer frekvent till, identifiera artiklar som ofta körs tillsammans och placera nära varandra, anpassa lagret efter kampanjvaror och dess tidsperioder samt om möjligt kunna torrköra plockning efter genomförd frekvensläggning i lagrets WMS som då resulterar i en noggrannare simulering. / The company Elon Group AB lacks an effective method when it comes to product placement within the warehouse. As of now incoming products are placed where storage space is available. The purpose of this work can be divided into two parts. One part is to create a method that Elon can use when placing their products using picking frequency, this method will be used in practice during this thesis when placing products using picking frequency for a period of 12 months. The second part of this thesis is to simulate the accumulated distance forklift drivers have driven before and after slotting by picking frequency for a period of 3 months. The goal is to accomplish a 10% decrease in driving distance after slotting has been made. The simulation requires a code in the programming language Python which is part of the thesis. The work started with a literature review to help choose the right methods. The methods that were identified and used were Design Research Methodology, literature study, document study, interviews and observations. After the literature study was made an ABC-analysis was chosen specifically as the method for conducting the slotting. The work resulted in a five step-method. The ABC-analysis resulted in all of the products being given a class (A, B or C) and the required number of storage bins for the different classes were calculated. The simulation showed a decreased driving distance of 21,09 %. The work can develop by taking into account that the exit-ports in practice do not ship out an equal amount of goods, identifying which products that are often picked together and placing them near each other, taking into account campaign products and if possible dryrun the warehouse WMS after slotting to obtain more accurate data.

This thesis deals with the field of warehouse management, focusing on frequency control of stock. The purpose of the thesis is to reduce the warehouse staff mileage by placing an article based on its number of picks, i.e. how frequently it gets picked. In order to achieve relevant results the following four questions have been answered in the thesis:   How should the articles be placed with regard to the picking frequency? Which factors, if any, needs to be addressed beyond the picking frequency when articles are placed based on frequency? Can the present picking system be improved? Is frequency placement with regard to the picking frequency profitable to implement for the company? The thesis is based on literature studies and on the data that has been collected from the company’s business system. Other information has been collected through interviews and observations.   The authors have reached a conclusion that is based on a classification and grading of the company’s articles. An analysis of how the articles where placed at the time of the study resulted in that deficiencies with the current article placement could be identified. The main deficiency was the articles placement with regard to how frequently they were picked. To find out which articles were the most frequently picked an ABC-analysis were done on the company’s standard articles. This thesis is based on the articles that were classified as A-articles in this ABC-analysis.   Articles that were identified among the most frequent was scattered throughout the warehouse, sometimes far away from the stock workers baseline. A number of different needs and criteria could be identified and used to formulate a improvement proposal. This proposal contains exact placements for the articles with the highest frequency as well as zones where the higher frequency articles should be placed. In conjunction with this proposal an additional proposal concerning the company’s picking system was presented. This proposal was based on opinions collected from interviews and on the article placement in the stock. The most influential criteria regarding the picking system was the size of the articles, since the picker needs to place larger articles in the bottom and smaller ones on the top of his pallet. / Det här arbetet behandlar området lagerhantering med inriktning på frekvensstyrning av lager. Syftet med arbetet är att minska lagerpersonalens körsträckor på lagret vilket ska uppnås genom en artikelplacering baserad på artiklarnas antal plockningar, dvs. deras plockningsfrekvens. För att få fram ett relevant resultat har följande fyra frågeställningar besvarats i arbetet:   Hur placeras artiklar ut på ett bra sätt med hänsyn till plockfrekvens? Vilka faktorer, om några, behöver tas hänsyn till utöver plockfrekvensen vid placering av artiklar? Hur kan det nuvarande plocksystemet förbättras? Är frekvensläggning med hänsyn till plockfrekvens lönsamt att implementera för företaget? Grunden till arbetet ligger i litteraturstudier och den data som insamlats från företagets affärssystem. Övrig insamling har skett genom intervjuer och observationer.   Författarna har arbetat fram ett resultat som är baserat på en indelning och sortering av företagets artiklar. En analys av hur artiklarna var placerade i nuläget utfördes vilket resulterade i att brister i artikelplaceringen kunde identifieras. Den huvudsakliga bristen var artiklarnas placering utifrån hur frekvent de plockades. För att få fram vilka artiklar som var de mest högfrekventa genomfördes en ABC-analys av företagets standardartiklar. Arbetet baseras på de artiklar som klassats som A-artiklar utifrån ABC-analysen.   Artiklar som identifierades bland de högst frekventa var utspridda över hela lagret, vissa långt från plockarnas utgångsläge. Ett antal olika behov och kriterier kunde identifieras och användas för att skapa ett förbättringsförslag. Detta förslag innehåller exakta placeringar av de mest högfrekventa artiklarna och även föreslagna zoner där relativt högfrekventa artiklar bör placeras. I samband med förslaget utvecklades dessutom ett förbättringsförslag för lagrets plocksystem. Detta system baserades på åsikter vid intervjuer och efter var olika artiklar placerats på lagret. Det kriteriet som påverkade plocksystemet mest var storleken på artikeln, detta för att underlätta för plockaren då det blir enklare att ha stora artiklar i botten och små artiklar längst upp på en pall.

<p>This thesis deals with the field of warehouse management, focusing on frequency control of stock. The purpose of the thesis is to reduce the warehouse staff mileage by placing an article based on its number of picks, i.e. how frequently it gets picked. In order to achieve relevant results the following four questions have been answered in the thesis:</p><p> </p><ul><li><em>How should the articles be placed with regard to the picking frequency?</em></li><li><em>Which factors, if any, needs to be addressed beyond the picking frequency when articles are placed based on frequency?</em></li><li><em>Can the present picking system be improved?</em></li><li><em>Is frequency placement with regard to the picking frequency profitable to implement for the company?</em><em></em></li></ul><p>The thesis is based on literature studies and on the data that has been collected from the company’s business system. Other information has been collected through interviews and observations.</p><p> </p><p>The authors have reached a conclusion that is based on a classification and grading of the company’s articles. An analysis of how the articles where placed at the time of the study resulted in that deficiencies with the current article placement could be identified. The main deficiency was the articles placement with regard to how frequently they were picked. To find out which articles were the most frequently picked an ABC-analysis were done on the company’s standard articles. This thesis is based on the articles that were classified as A-articles in this ABC-analysis.</p><p> </p><p>Articles that were identified among the most frequent was scattered throughout the warehouse, sometimes far away from the stock workers baseline. A number of different needs and criteria could be identified and used to formulate a improvement proposal. This proposal contains exact placements for the articles with the highest frequency as well as zones where the higher frequency articles should be placed. In conjunction with this proposal an additional proposal concerning the company’s picking system was presented. This proposal was based on opinions collected from interviews and on the article placement in the stock. The most influential criteria regarding the picking system was the size of the articles, since the picker needs to place larger articles in the bottom and smaller ones on the top of his pallet.  </p> / <p>Det här arbetet behandlar området lagerhantering med inriktning på frekvensstyrning av lager. Syftet med arbetet är att minska lagerpersonalens körsträckor på lagret vilket ska uppnås genom en artikelplacering baserad på artiklarnas antal plockningar, dvs. deras plockningsfrekvens. För att få fram ett relevant resultat har följande fyra frågeställningar besvarats i arbetet:</p><p> </p><ul><li><em>Hur placeras artiklar ut på ett bra sätt med hänsyn till plockfrekvens?</em></li><li><em>Vilka faktorer, om några, behöver tas hänsyn till utöver plockfrekvensen vid placering av artiklar?</em></li><li><em>Hur kan det nuvarande plocksystemet förbättras?</em></li><li><em>Är frekvensläggning med hänsyn till plockfrekvens lönsamt att implementera för företaget?</em></li></ul><p>Grunden till arbetet ligger i litteraturstudier och den data som insamlats från företagets affärssystem. Övrig insamling har skett genom intervjuer och observationer.</p><p> </p><p>Författarna har arbetat fram ett resultat som är baserat på en indelning och sortering av företagets artiklar. En analys av hur artiklarna var placerade i nuläget utfördes vilket resulterade i att brister i artikelplaceringen kunde identifieras. Den huvudsakliga bristen var artiklarnas placering utifrån hur frekvent de plockades. För att få fram vilka artiklar som var de mest högfrekventa genomfördes en ABC-analys av företagets standardartiklar. Arbetet baseras på de artiklar som klassats som A-artiklar utifrån ABC-analysen.</p><p> </p><p>Artiklar som identifierades bland de högst frekventa var utspridda över hela lagret, vissa långt från plockarnas utgångsläge. Ett antal olika behov och kriterier kunde identifieras och användas för att skapa ett förbättringsförslag. Detta förslag innehåller exakta placeringar av de mest högfrekventa artiklarna och även föreslagna zoner där relativt högfrekventa artiklar bör placeras. I samband med förslaget utvecklades dessutom ett förbättringsförslag för lagrets plocksystem. Detta system baserades på åsikter vid intervjuer och efter var olika artiklar placerats på lagret. Det kriteriet som påverkade plocksystemet mest var storleken på artikeln, detta för att underlätta för plockaren då det blir enklare att ha stora artiklar i botten och små artiklar längst upp på en pall.</p>

Epiroc har åtnjutit en längre period av kraftig tillväxt samtidigt som flertalet effektiviseringsprojekt har genomförts med syfte att öka produktionsvolymen för att möta marknadens efterfrågan. Detta genom att bland annat implementera en variant av Lean production – The Way We Produce. En av dessa förändringar är en takad flödesorienterad montering med just-in-time sekvenserad materialförsörjning. Detta har i sin tur ökat kraven på materialförrådet Logistikcenter (LC) där ledningen nu börjat undersöka möjliga effektiviseringsåtgärder. Därav är studiens syfte till att ta fram realiserbara förbättringsförslag för logistikverksamheten vid Logistikcenter tillhörande Epiroc Rock Drills AB i Örebro för att öka effektiviteten och leveranssäkerheten. Studien har genomförts i två faser; identifieringsfasen och fördjupningsfasen. Under identifieringsfasen genomfördes en kartläggning av nuläget i LC, där underlaget för kartläggningen baserar sig på intervjuer, observationer och analyser. Genom en rotorsaksanalys, med målet att identifiera källor till ineffektivitet, kunde nio förbättringsområden identifieras varav en av dessa vidare skulle utredas i fördjupningsfasen. Dessa utvärderades utifrån en effekt-insats matris för att välja det förbättringsområde med störst effektiviseringspotential i förhållande till den förväntande insatsen. Analysmodellen för effekt-insats matrisen var de åtta slöserierna i Lean (Petersson, et al., 2015), dess förväntade påverkan på effektiviteten samt den förväntade komplexiteten av en implementation. Resultatet från rotorsaksanalysen gav artikelklassificering som det primära förbättringsområdet där den undersökta åtgärden var en alternativ tillämpning av frekvensläggning för att minimera rörelsetiden mellan lagerplatser vid plock. Under fördjupningsfasen undersöktes den nuvarande artikelklassificeringen och frekvensläggningen genom syntes av en alternativ modell för klassificeringen av artiklar och lagerplatser utifrån en fördjupad litteraturstudie. För att undersöka om en alternativ klassificering kan öka effektiviteten utvecklades en utvärderingsmodell som modellerar rörelsetiden för historiskt data från plocklistor. Den användes för att testa vilken kombination av storlekar på artikelklasserna som gav den minsta möjliga totala rörelsetiden. En kombination av 60/30/10 % (A/B/C) av det ackumulerade antalet plock gav den lägsta totala rörelsetiden för en plockhistorik på 15 månader med en reduktion av rörelsetiden motsvarande 33 % (1760 h) jämfört mot nuläget. Vidare undersöktes en alternativ sortering av plocklistorna för automathissar respektive pallställage med utvärderingsmodellen som gav en reduktion på 4 % respektive 11 % mot nuläget. Slutligen undersöktes olika former på zonerna för klassificering av lagerplatser i pallställage W3, där utlämningsplatsen är placerad halvvägs in i ställaget. En tyngdpunkt placerat centralt mellan ingången och utlämningsplatsen gav det bästa simuleringsresultatet. Sammanfattningsvis fastställdes artikelklassificering som det förbättringsområde med störst realiserbar effektiviseringspotential med lägst komplexitet utifrån en rotsorsaksanalys. Epiroc rekommenderas att implementera klassificeringsmodellen med tre klasser av storleken 60/30/10 % (A/B/C) av den ackumulerade antalet plockrader, samt att implementera att den alternativa sorteringen av plockrader på plocklistor för pallställage. / Epiroc has had a long period of strong growth, where several efficiency projects have been implemented to increase production volume in order to meet market demand. A variant of Lean production has been implemented over several years – called The Way We Produce by Epiroc. A large part of that change has been the implementation of sequenced flow-oriented assembly with just-in-time sequenced material deliveries to the assembly floor. This, in turn, has increased the requirements for the warehouse Logistic Center (LC) and management has now begun to investigate ways to improve efficiency at LC. Hence, the aim of the study is to develop realistic improvement proposals for the logistics operations at Logistics Center of Epiroc Rock Drills AB at Örebro to increase efficiency and delivery reliability. The study has been conducted in two phases; the identification phase and the in-depth phase. During the identification phase, a mapping of the current situation in LC was carried out, where the basis for the survey is based on interviews, observations and analyzes. Through a root cause analysis, with the goal of finding sources of inefficiency, nine areas of improvement could be identified, one of which would be chosen for further investigation in the in-depth phase. The areas of improvement were evaluated with an effect-input matrix to choose the area of improvement that provides the greatest efficiency potential in relation to the expected effort. The analysis model for the effect-input matrix was the eight wastes of Lean based on Petersson et al. (2015), its expected impact on efficiency and the expected complexity of an implementation. The result of the root cause analysis gave article classification as the primary area of improvement, where the measure is an alternative slotting strategy to minimize the movement time between storage locations. During the in-depth phase, the current article classification and frequency setting were examined by synthesis of an alternative model for the classification of articles and storage locations based on an in-depth literature study. To investigate whether an alternative classification can increase efficiency, an evaluation model was developed that models the movement time from historical data from pick lists. It was used to test which combination of sizes for the article classes gave the smallest possible total movement time. A combination of 60/30/10% (A/B/C) gave the lowest total movement time for a picking history of 15 months with a reduction corresponding to 33% (1760 h) compared to the current situation. Furthermore, an alternative sorting of the pick lists for the vertical lift modules and pallet racking was examined with the evaluation model, which gave a reduction of 4% and 11% respectively. Finally, various forms for the zones were examined for the classification of storage locations in pallet rack W3, where the delivery site is located three-quarter way into the pallet rack. A center of gravity for the for the A-class placed between the entrance and the delivery point gave the best simulation result. In summary, the article classification improvement area was established with the greatest realizable efficiency potential with the least effort based on the root cause analysis. Epiroc is recommended to implement the classification model with three classes of size 60/30/10 % (A/B/C) of the accumulated number of picking rows, and to implement that alternative sorting of pick rows on picklists for pallet racking.