No description available.

No description available.

Introduktion: Våld i nära relationer är ett globalt fenomen och utgör ettåterkommande inslag i arbetet inom hälso- och sjukvården, polismyndigheten ochsocialtjänsten. Våld i nära relationer förekommer i alla samhällsklasser, åldrar,oavsett sexuell läggning och är inte relaterad till vare sig etnicitet, kulturell ellerreligiös bakgrund. Det finns flertal myndigheter som ger skydd och stöd tillvåldsutsatta. För att säkerställa ett professionellt omhändertagande av denvåldsutsatta måste de olika myndigheterna samverka. Forskning visar dock attsamverkan ofta brister vilket kan resultera i ett försämrat omhändertagande av dendrabbade individen.Syfte: Att undersöka vilka faktorer som är av betydelse för myndigheterssamverkan vid vuxnas utsatthet för våld i nära relationer, utifrån hälso- ochsjukvårdens, polismyndighetens, och socialtjänstens perspektiv.Metod: Studien är en integrativ litteraturstudie. Litteratursökningarna eftervetenskapliga artiklar genomfördes i databaserna Cinahl, Pubmed, Criminal justiceabstracts, Social services abstracts, Psycinfo och Social science premium collection.De för studien relevanta artiklarna har kvalitetsgranskats, kodats, kategoriserats ochanalyserats enligt gällande metod.Resultat: Resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar och visar att det finns ettflertal faktorer som har betydelse för myndigheters samverkan vid våld i närarelationer. Faktorer som kunskap, organisation, kommunikation och kultur har idenna studie visat sig vara särskilt utmärkande. Dessa faktorer kan verka bådehämmande och främjande beroende på rådande omständigheter inom respektivemyndighetSlutsats: Samverkan mellan myndigheter är en absolut förutsättning för ett adekvatomhändertagande av den individ som utsatts för våld i en nära relation. Fenomenetmedför en komplex problematik. Det finns ett uppenbart utbildningsbehov för flerayrkeskategorier, främst gällande identifikation och bemötande av den våldsutsattasamt klargörande kring de olika myndigheternas olika ansvarsområden ochbefogenheter. Arbetet bör i framtiden organiseras utifrån den drabbades behov avolika hjälpinsatser istället för att som idag utgå från de olika myndigheternasrespektive kompetensområde.

The rising complexity in healthcare, exacerbated by an ageing population, results in ineffective decision-making leading to detrimental effects on care quality and escalates care costs. Consequently, there is a need for smart decision support systems that can empower clinician's to make better informed care decisions. Decisions, which are not only based on general clinical knowledge and personal experience, but also rest on personalised and precise insights about future patient outcomes. A promising approach is to leverage the ongoing digitization of healthcare that generates unprecedented amounts of clinical data stored in Electronic Health Records (EHRs) and couple it with modern Machine Learning (ML) toolset for clinical decision support, and simultaneously, expand the evidence base of medicine. As promising as it sounds, assimilating complete clinical data that provides a rich perspective of the patient's health state comes with a multitude of data-science challenges that impede efficient learning of ML models. This thesis primarily focuses on learning comprehensive patient representations from EHRs. The key challenges of heterogeneity and temporality in EHR data are addressed using human-derived features appended to contextual embeddings of clinical concepts and Long-Short-Term-Memory networks, respectively. The developed models are empirically evaluated in the context of predicting adverse clinical outcomes such as mortality or hospital readmissions. We also present evidence that, surprisingly, different ML models primarily designed for non-EHR analysis (like language processing and time-series prediction) can be combined and adapted into a single framework to efficiently represent EHR data and predict patient outcomes.

No description available.

No description available.

Screening to detect diseases early is attractive as it can improve the prognosis and decrease costs, but it is often a problematic concept and there are several pitfalls. Many healthy individuals have to be investigated to avoid a disease in a few, which results in a dilemma because to save a few, many are exposed to a procedure that could potentially harm them. Other examples of problems associated with screening are latent diseases and over-treating. The question of optimal design of a screening program is another source of uncertainty for decision-makers, as a screening program may potentially be implemented in very different ways. This highlights the need for structured analyses that weigh benefits against the harms and costs that occur as consequences of the screening. The aim of this thesis is, therefore, to explore, develop and implement methods for health economic evaluations of screening programs. This is done to identify problems and suggest solutions to improve future evaluations and in extension policy making. This aim was analysed using decision analytic cost-effectiveness analyses constructed as Markov models. These are well-suited for this task given the sequential management approach where all relevant data are unlikely to come from a single source of evidence. The input data were in this thesis obtained from the published literature and were complemented with data from Swedish registries and the included case studies. The case studies were two different types of screening programs; a program of screening for unknown atrial fibrillation and a program to detect colorectal cancer early. Further, the implementation of treatment with thrombectomy and novel oral anticoagulants were used to illustrate how factors outside the screening program itself have an impact on the evaluations. As shown by the result of the performed analyses, the major contribution of this thesis was that it provided a simple and systematic approach for the economic evaluation of multiple screening designs to identify an optimal design. In both the included case studies, the screening was considered costeffective in detecting the disease; unknown atrial fibrillation and colorectal cancer, respectively. Further, the optimal way to implement these screening programs is dependent on the threshold value for cost-effectiveness in the health care sector and the characteristics of the investigated cohort. This is because it is possible to gain increasingly more health benefits by changing the design of the screening program, but that the change in design also results in higher marginal costs. Additionally, changes in the screening setting were shown to be important as they affect the cost-effectiveness of the screening. This implies that flexible modelling with continuously updated models are necessary for an optimal resource allocation.

Introduktion: Den nyutexaminerade sjuksköterskan har under tre år samlat på sig teoretisk kunskap och ska nu ge sig ut i arbetslivet och ge god och patientsäker vård. Hur första tiden i yrket upplevs har betydelse för hur den kommande rollen som professionell sjuksköterska blir. Syfte:Att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever första åretsom legitimerad sjuksköterska. Metod:Litteraturstudie med systematisk datainsamling och urval med tio vetenskapliga artiklar. Resultat:Den första tiden i yrket visade sig innebära nervositet, stress och en känsla av att vara otrygg. De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde under de första månaderna i yrket en frustration. Detta på grund av brist averfarenhetsbaserad kunskap och att deras prestationer inte matchar med förväntningarna från patienter såväl som kollegor. Slutsatser:För att övergången skall vara tillfredsställande måste många delar fungera under första året. Arbetsintroduktion, handledning och kollegor gjorde stor inverkan på hur första året upplevdes. En vanligt förekommande uppgift är att nyutexaminerade sjuksköterskor upplever brist på klinisk kunskap, denna kunskap utvecklas med hjälp av erfarenhet i yrket. Litteraturstudien visar att nyutexaminerade är i behov av stöd och support för att få en bra start i yrket. Därför anses det vara av vikt att stötta varandra under första tidenför att öka trivseln och undvika att sjuksköterskor slutar

Background: Time utilisation among primary care professionals has been affected by structural changes and reorganisation performed in Swedish primary care over several decades. The work situation is complex with a heavy administrative work load. The overall aim with this thesis was to describe time utilisation among staff in Swedish primary care and to investigate associations with perceived psychosocial work environment and legitimacy of work tasks. Methods: A multicentre, descriptive, cross-sectional study design was used including all staff categories in primary care i.e. registered nurses, primary care physicians, care administrators, nurse assistants and allied professionals (physiotherapists, occupational therapists, psychologists, counsellors, dieticians and chiropodists) at eleven primary care centres located in southeast Sweden. The data collection consisted of a questionnaire including a subjective estimate of workload, the Bern Illegitimate Tasks Scale (BITS) and the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). Also, a time study was performed, where the participants reported their work time based on three main categories; direct patient work tasks, indirect patient work tasks and other work tasks, each with a number of subcategories. The participants reported time spent on different work tasks, day by day during two separate weeks. Response rates were 75% for the questionnaire and 79% for the time study. Results: In paper I the time study revealed that health professionals at the primary care centres spent 37% of their work time with direct patient work tasks. All professions estimated a higher proportion of time spent directly with patients than they reported in the time study. Physicians scored highest on the psychosocial scales of quantitative demands, stress and role conflicts. The proportion of administrative work tasks was associated with role conflicts, the more administration the more role conflicts. Findings in paper II were that more than a quarter of physicians scored above the cut-off value for BITS regarding unnecessary work tasks, which was significantly more than the proportion observed in all other professions in the survey. Across all staff groups, a perception of having to perform illegitimate work tasks was associated with experiencing negative psychosocial work environment and with high proportion of administrative-related work tasks. Conclusions: Swedish primary care staff spend a limited proportion of their work time directly with patients and primary care physicians perceive the psychosocial work environment in negative terms to a greater extent than all other staff members. Allocation of work tasks has an influence on the perceived psychosocial work environment. The perception of having a large number of illegitimate work tasks affects the psychosocial work environment negatively, which might influence the perception the staff have of their professional roles. Perception of high proportion of unreasonable work tasks is associated with a high proportion of non-patient-related administration. This thesis illuminates the importance of decision makers thoroughly considering the distribution and allocation of non-patient related work tasks among staff in primary care, in order to achieve efficient use of personnel resources and favourable working conditions. Hopefully, the results of this study will contribute to further development of primary care so that medical competence will benefit patients as much as possible. / Bakgrund: Under de senaste decennierna har det i svensk primärvård varit omfattande omorganisationer, vilket har påverkat arbetstidens innehåll. Arbetssituationen är komplex och omfattningen av administration har ökat. Det övergripande syftet med föreliggande studie var att beskriva arbetstidens innehåll bland personal i svensk primärvård och att undersöka samband mellan upplevd psykosocial arbetsmiljö och arbetsuppgifternas legitimitet. Metod: Studien har genomförts som en deskriptiv multicenterstudie med tvärsnittsdesign och inkluderade sjuksköterskor, läkare, vårdadministratörer, undersköterskor och övriga professioner (fysioterapeuter, arbetsterapeuter, psykologer, kuratorer, dietister och fotvårdsspecialister) vid elva vårdcentraler i sydöstra Sverige. Studien inleddes med att deltagarna ombads att besvara ett frågeformulär vars första del bestod av en skattning av hur arbetsuppgifterna var fördelade. Frågeformuläret innehöll också frågor om illegitima arbetsuppgifter; Bern Illegitimate Tasks Scale (BITS) och psykosocial arbetsmiljö; Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). Därefter gjordes en tidsstudie där deltagarna fick registrera tidsåtgången för olika arbetsuppgifter, varje dag under två separata veckor. Arbetsuppgifterna delades upp i tre huvudkategorier; direkt patientarbete, indirekt patientarbete och övrigt arbete. Varje huvudkategori hade flera underkategorier. Svarsfrekvensen var 75% för frågeformuläret och 79% för tidsstudien. Resultat: Resultatet från delarbete I visar att personal i primärvård ägnade 37% av arbetstiden direkt med patienter. Alla professioner skattade den direkta patienttiden till större andel än vad tidsstudien visade. Läkare upplevde sämst psykosocial arbetsmiljö avseende kvantitativa krav, stress och rollkonflikter. Det förelåg ett samband mellan andelen administrativa arbetsuppgifter och rollkonflikter, ju mer administration desto mer rollkonflikter. I delstudie II visade resultatet att mer än en fjärdedel av läkarna upplevde en hög nivå av illegitima arbetsuppgifter avseende onödiga arbetsuppgifter, vilket var signifikant mer jämfört med andra professioner. För personalgruppen som helhet framträdde ett samband mellan upplevelsen av att ha mycket illegitima arbetsuppgifter och upplevelse av negativ psykosocial arbetsmiljö samt med hög andel administrationsrelaterade arbetsuppgifter. Konklusion: Personal i primärvård ägnar en begränsad andel av arbetstiden åt direkt patientarbete och läkare upplever sämre psykosocial arbetsmiljö än övriga professioner. Arbetstidens fördelning mellan olika arbetsuppgifter påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Upplevelsen av att utföra en stor andel illegitima arbetsuppgifter påverkar den psykosociala arbetsmiljön negativt, vilket kan ha inverkan på hur personalen uppfattar sin professionella roll. Upplevelsen av att ha mycket oskäliga arbetsuppgifter har samband med hög andel icke patientrelaterad administration. Avhandlingen belyser vikten av att beslutsfattare noga överväger fördelningen av icke patientrelaterade arbetsuppgifter bland personal i primärvård, för att möjliggöra effektiv användning av personalresurserna och för att främja goda arbetsförhållanden. Förhoppningen är också att studiens resultat ska bidra till fortsatt utveckling av primärvården så att den medicinska kompetensen kommer patienterna till nytta i så stor omfattning som möjligt.

På varje arbetsplats uppstår det konflikter av olika slag. En del av dessa konflikter är av en mildare variant som medarbetarna på egen hand lyckas lösa, men det finns även svårlösta konflikter som på sikt kan påverka arbetsmiljön och medarbetarna negativt. I sociala verksamheter som äldreomsorg och hemtjänst handskas enhetschefer medkonflikthanteringar i sina arbetsgrupper. Det är därmed viktigt att en konflikt hanteras så fort som möjligt eftersom den annars kan bli svårlöst. En ouppklarad konflikt kan i regel leda till att personalen tappar sin arbetsglädje, motivation och energi, något som inte enbart påverkarverksamheten och övrig personal, utan även skapar en lidande situation för brukarna som tillhör verksamheten. I samhällsdebatten är konflikthantering ett omdiskuterat ämne där höga krav ställs på chefer. Chefen befinner sig oftast i en komplicerad situation där missnöje från både personalen och de överordnade finns. Ju känsligare situationen och konflikten är, desto svårare blir konflikthanteringen för chefen. Detta då varje handling från chefens sida tycks av andra ha en underliggande betydelse. Trots detta, förväntas chefen dock hantera och lösa konflikten. Denna studie har som syfte att klarlägga vad för roll en chef har vid konflikthantering. För att besvara frågeställningen har en kvalitativ metod använts, med mål att skildra informanternas känslor samt upplevelser gällande konflikter och dess hantering. Uppsatsen har sin grund i fem intervjuer med enhetschefer inom äldreomsorgen och hemtjänsten. Studien utgår utifrån semistrukturerade intervjuer, med mål att samla empiri. Slutresultatet framförde att enhetscheferna handskas med konflikter på liknande sätt, medsamma utgångspunkt att lösa konflikten omgående. Även om det inte finns någon handlingsplan i konflikthantering, ansåg informanterna att en närvarande chef kan hindra en konflikt från att bli urartad.