Covid-19 pandemin har tvingat hela hälso- och sjukvården till snabba och omfattande förändringar. All personal som jobbade inom hälso- och sjukvården har fått hantera en komplex och utmanande arbetsmiljö med mycket stress och oro. Studiens syfte är att kartlägga vilka utmaningar ledare och medarbetare inom vård- och omsorgsverksamheter ställdes inför under Covid-19 pandemin, samt att identifiera vilka åtgärder som vidtogs för att upprätthålla en hälsofrämjande arbetsmiljö. Studien bygger på en kvalitativ metod med induktiv ansats. För att besvara syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från två olika kommuner som arbetade under pandemin. Resultatet i studien visar att vård- och omsorgspersonalen upplevde att den största utmaningen var deras arbetssituation som upplevdes tuff, men de lyckades hantera stressen genom gott samarbete och med bra stöd från sin ledning. Enhetscheferna upplevde att de lyckades hantera stressen i deras respektive verksamhet genom närvarande ledarskap. Detta hjälpte till att lugna och skapa trygghet hos medarbetarna. Resultatet visar även att enhetscheferna vidtog åtgärder för att upprätthålla en hälsofrämjande arbetsmiljö genom att aktivt arbeta utifrån folkhälsomyndighetens rekommendationer för att minimera smittspridningen. Att vara med om utmattande och stressrelaterade arbetssituationer är något som inte är enkelt, men med en god samarbetsförmåga, arbetsmoral och tillit bland personalen så kan verksamheten ändå fungera som den skall.

Inledning: Ambulanssjukvården triagerar patienter till både högre och lägre vårdnivå, vilket gör arbetet komplext. Bakgrund: Hänvisning till lägre vårdnivå har blivit allt vanligare inom ambulanssjukvården. All hälso-och sjukvårdspersonal har skyldighet att föra dokumentation för patientens vårdkontakt. Studier visar att bristande dokumentation från ambulanspersonalen påverkar patientsäkerheten negativt.   Syfte: A) jämföra patientgruppen som hänvisas till lägre vårdnivå med patientgruppen som transporteras med ambulans till sjukhus, B) beskriva patientgruppen som hänvisas till lägre vårdnivå C) studera dokumentationen för den vanligaste patientgruppen som hänvisas till lägre vårdnivå. Metod: Retrospektiv journalgranskning med konsekutivt urval. Mixed Method-ansats med deskriptiv statistik och kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Av 26 070 ambulansuppdrag hänvisades 2846 patienter till lägre vårdnivå, vilket är en lägre andel än vad tidigare studier har visat. Dessa patienter var friskare än de som transporterades till sjukhus och den vanligaste samsjukligheten var hjärtkärlsjukdom. Det fanns inga könsskillnader i gruppen för hänvisning, men de äldre patienterna bedömdes ha ospecifika symtom i större utsträckning än de yngre. Läkare konsulterades oftare för äldre patienter. Dokumentationen visade sig ha stor variation – både vad gäller innehåll och struktur. Primärvårdsläkare konsulterades oftare än akutsjukvårdsläkare.   Diskussion: Den största patientgruppen som hänvisades var äldre med ospecifika symtom, vilket pekar på ett behov av att utforma särskilda riktlinjer för denna patientgrupp. Det framgick också att ambulanspersonalen inte konsulterar läkare i den omfattning som riktlinjerna säger. Den varierande dokumentationen visar på att frågan behöver lyftas i verksamheten för att förbättra uppföljningsarbetet. Konklusion: Det behövs mer utbildning i dokumentation. Det behövs specifika riktlinjer för patientgruppen med ospecifika symtom.

No description available.

Vårdprevention är ett viktigt koncept inom vården som visar hur synen på arbetssätt borde förändras för att klara vårdens framtida utmaningar med tanke på det åldrande samhället. Senior alert, som är ett av de största kvalitetsregistren i Sverige, jobbar ständigt med att stödja vårdprevention genom att erbjuda olika typer av tjänster till deras användare i form av digitala utbildningar, webbinarier, rapporter, coaching och support.    Syftet med undersökningen är att ta reda på hur nöjda användarna är med kvalitetsregistret Senior alerts tjänster och hur deras tjänster upplevs ute i verksamheterna. För att ta reda på detta genomförde vi en kvantitativ undersökning i form av en webbenkät som innehöll frågor om nöjdhet samt fritextfrågor där förslag för förbättring och synpunkter kunde fyllas i.    Resultatet av undersökningen visar att Senior alerts användare är nöjda eller mycket nöjda med registrets tjänster. Angående Senior alerts utbildningsutbud tycker användarna att utbildningarna gav dem en fördjupad förståelse om vårdprevention, där e-lärande användes i verksamheter för att utbilda personalen inom området. Dessutom hjälpte rapporterna användarna att upptäcka risker och planera sina förbättringsarbeten. I undersökningen framkom det att en stor del av användarna inte vet om de individuella coachingtillfällen som erbjuds av Senior alert. Önskemål om förändringar var bland annat att koppla Senior alert till journalsystemet, att förenkla systemet och skapa möjligheter för samarbete mellan användarna, att införa specifika tekniska förändringar i registret och att utöka supportens telefonöppettider. / Preventative care is an important concept in healthcare that shows how the way of working should change to meet the future challenges of healthcare in an ageing society. Senior alert, which is one of the largest quality registries in Sweden, is constantly working to support preventative care by offering different types of services to their users in the form of digital training, webinars, reports, coaching and support.    The purpose of the survey is to find out how satisfied users are with the services of the Senior alert’s quality registry and how their services are perceived in units. To find out that, we conducted a quantitative survey in the form of an online survey containing questions about satisfaction and free text questions where suggestions for improvement and comments could be filled in.    The results of the survey show that Senior alert's users are satisfied or very satisfied with the services of the registry. Regarding the Senior alert's online training program, users think that the training gave them a deeper understanding of preventative care, when e-learning was used in units to employee training. In addition, the reports helped users to identify risks and plan improvements. The survey revealed that a large part of users is unaware of the individual coaching opportunities offered by Senior alert. Desired changes included linking Senior Alert to medical record systems, simplifying the system and creating opportunities for collaboration between users, introducing specific technical changes to the registry and expanding support phone hours. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

<p>Examen i Vårdadministration, YH-utbildning: 20 yh-poäng</p>

Swedish healthcare faces several significant challenges, including increased waiting times and a shortage of healthcare staff. These challenges necessitate efficient resource utilization to optimize operations. One strategy to address these challenges is through improvement work, which involves identifying and remedying shortcomings in the healthcare system. Despite prior research that has developed multiple improvement models, this study observed a lack of specific guidelines for improvement work in healthcare. Moreover, although a substantial amount of data is collected within healthcare, it was found that this data is not always fully utilized as a basis for decision-making. Therefore, this study aims to investigate how data-driven improvement work can be facilitated within healthcare. To achieve this objective, information about existing improvement methods, data management, and strategies was gathered. This information was used as the basis for identifying methods that can facilitate improvement work in healthcare. Additionally, a case study was conducted at an Ear, Nose, and Throat-clinic within Region Östergötland to provide concrete insight into how improvement work can be initiated. The study also resulted in the development of a productivity measure to analyze how new outcome variables can be developed based on existing data in healthcare. The case study also laid the groundwork for future improvement efforts at the clinic. Interviews were also conducted with various healthcare professionals about their experiences with improvement work, strategies, and data usage. The analysis of the case study and interviews emphasized the need for clearer structures for improvement work, where decisions are based on data and patients’ needs are considered. The study led to the development of the BOTA model, which aims to facilitate improvement work within healthcare. The model serves as a tool to guide healthcare organizations through structured improvement processes. BOTA is designed to be easy to implement, fulfilling the study’s aim of creating a method to facilitate improvement work within healthcare. / Svensk hälso- och sjukvård står inför flera betydande utmaningar, inklusive ökade väntetider för vård och brist på vårdpersonal. Dessa utmaningar kräver en effektiv resursanvändning för att optimera verksamheten. En strategi för att möta dessa utmaningar är genom förbättringsarbete, vilket innebär att identifiera och åtgärda brister i verksamheten. Trots tidigare forskning som har utvecklat flera modeller för förbättringsarbete, har denna studie observerat en brist på specifika riktlinjer för förbättringsarbete inom hälso- och sjukvården som är enkla att tillämpa i praktiken. Vidare samlas en betydande mängd data in inom sjukvården, men det observerades att denna data inte alltid utnyttjas fullt ut som grund för beslutsfattande. Denna studie syftar därför till att undersöka hur datadrivet förbättringsarbete kan underlättas inom sjukvården. För att uppnå detta syfte samlades information om befintliga metoder inom förbättringsarbete, datahantering och strategier. Denna information användes som grund för att identifiera metoder som kan underlätta förbättringsarbete inom sjukvården. Dessutom utfördes en fallstudie på en Öron-, näs- och halsklinik inom Region Östergötland för att ge konkret insikt i hur förbättringsarbete kan initieras. Studien resulterade även i framtagningen av ett produktivitetsmått för att analysera hur nya resultatvariabler kan utvecklas baserat på befintlig data inom sjukvården. Fallstudien bidrog också till att lägga grunden för framtida förbättringsarbete på kliniken. Intervjuer genomfördes även med olika yrkesgrupper inom sjukvården om deras erfarenheter av förbättringsarbete samt strategi- och dataanvändning. Analysen av fallstudien och intervjuerna betonade behovet av tydligare strukturer för förbättringsarbete där beslut grundas på data och där patienternas behov beaktas. Resultatet av studien ledde till utvecklingen av modellen BOTA, som syftar till att underlätta förbättringsarbete inom vården. Modellen fungerar som ett verktyg för att leda sjukvårdsverksamheter genom förbättringsarbete på ett strukturerat sätt. BOTA är utformad för att vara enkel att implementera, vilket uppfyller studiens syfte att skapa en metod för att underlätta förbättringsarbete inom sjukvården.

Background: The Dental and Pharmaceutical Benefits Agency (TLV) decides what prescription drugs should be included in the Swedish high-cost protection. For drugs to be included, TLV requires that they achieve a reasonable balance between health effects and costs. This requirement is operationalized as Cost-Effectiveness Thresholds(CETs) that vary with disease severity and represent the maximum tolerated cost per unit of health. Objectives: To investigate how close to the CETs pharmaceutical producers set their prices, and if they act on opportunities to raise them when permitted by higher disease severity. Methods: I reviewed 335 of TLV’s publicly available reimbursement decisions between 2017 and 2024 and extracted Incremental Cost-Effectiveness Ratios (ICERs) where available (n = 91) along with TLV’s severity classifications. These were analyzed descriptively and with an Ordinary Least Squares (OLS) model explaining ICERs with severity classifications. In extended OLS models, I added a dummy variable indicating whether a drug had previously been approved for subsidy, and another to control for systematic differences in ICERs between drugs approved for restricted and general subsidy. Results: Pharmaceutical producers do not price to the CETs, but ICERs increase significantly with severity. Previous subsidy approval was negatively associated with ICERs whereas being approved for restricted subsidy was associated with a higher ICER, but both dummies were statistically insignificant. Additionally, a majority of ICERs were higher than previous estimates of the healthcare system’s marginal cost for producing a unit of health. Key Implications: Reimbursement authorities like TLV should expect pharmaceutical producers to act on opportunities to raise prices when weighing additional benefits and cost-savings into their reimbursement decisions. However, researchers should be careful to assume that producers will price to CETs when developing theoretical frameworks. Furthermore, TLV should consider revising their CETs to reflect the opportunity cost of healthcare to avoid incurring net health losses to society

Healthcare resources in Sweden are limited, and not everyone that wants care can receive it. Restrictions on access to care are therefore necessary. The restrictions can be implemented in various ways, but in Sweden, waiting lists are used. Waiting lists are often considered a more equitable way to distribute healthcare compared to using prices. Research has however shown that these waiting lists sometimes lead to inequalities, where, for example, higher income is associated with shorter waiting times. We study the relationship between socioeconomic status and waiting times for elective care in Region Östergötland during the period 2018-2023. Linear regression analysis is used to study this link. The overall delivery of care appears equal, but the specialty of Ophthalmology shows disparities in waiting times related to socioeconomic factors. A more detailed analysis also shows that the relationship varies depending on the length of the waiting time within Ophthalmology / Hälso- och sjukvårdens resurser i Sverige är knappa och alla som vill ha vård kan inte få det. Begränsningar i tillgången till vård är således ett måste. Det kan ske på flera olika sätt men i Sverige används vårdköer för detta. Köer anses ofta vara ett mer jämlikt sätt att fördela vård än att använda priser. Det finns dock studier som visar att dessa vårdköer ibland leder till ojämlikheter, där exempelvis högre inkomst är kopplat till kortare väntetider. Vi studerar sambandet mellan socioekonomisk status och väntetid till elektiv kirurgi i Region Östergötland under 2018-2023. Linjär regressionsanalys används för att analysera sambandet. Resultaten visar att vården i stor utsträckning levereras på ett jämlikt sätt. Det existerar dock ojämlikheter inom specialistområdet Ögonsjukvård kopplat till socioekonomisk status. En mer detaljerad analys visar även att sambandet varierar beroende på väntetidens längd inom Ögonsjukvård.

Bakgrund: Risken att insjukna i depression vid något tillfälle i Sverige, ligger på cirka 23 procent för män och cirka 31 procent för kvinnor. Efter första episoden av depression, ligger risken för att återinsjukna på cirka 50 procent. När en förälder har drabbats av depression, kan det påverka övriga familjemedlemmar, då det oftast är någon av föräldrarna som har det största ansvaret inom familjen och för ekonomin.Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser av att leva med en förälder som har depression.Metod: En systematisk litteraturstudie med induktiv ansats har använts. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades och kvalitativ innehållsanalys beskriven av Lundman &amp; Hällgren Graneheim användes vid analysen.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Behov av copingstrategier, Olika insikter, En förändrad tillvaro och Behov av hjälp. Barn som distanserade sig från sin förälder, upplevde det som ett sätt att skydda sig själva. En del barn hade dålig insikt om förälderns depression, de berättade att de inte märkte att något annorlunda eller fel. Barn anpassade sig efter situationen och utvärderade effekten av sin anpassning, de justerade sina handlingar efter det. Familjen samtalade sällan om förälderns depression och barnen fick inte någon information.Slutsats: Barn distanserade sig i både positiv och negativ bemärkelse. Vissa barn hade insikt i förälderns depression och anpassade sig utefter den, medan andra förnekade dess existens eller inte förstod sjukdomen. Barnen fick ett ökat ansvar i hemmet vilket resulterade i ett försämrat mående. En positiv aspekt var att vissa barn hävdade att de hade blivit starkare som person och fått mer empati för andra människor. Den allmänna sjukvården hade otillräcklig kunskap och resurser vid bemötande av barn som anhörig, vilket kan åtgärdas med mer utbildning och vidare forskning av problemområdet.

Flertalet vårdpersonal inom hälso- och sjukvården kommer på något sätt i kontakt med IT- systemen dagligen, främst genom journalskrivning men även läkemedelshantering och kommunikation med andra yrkesgrupper. Enligt tidigare forskning väntas IT bli starkare i framtiden, det vill säga att det förväntas användas mer i det dagliga arbetet, emellertid uppger vårdpersonal att de upplever svårigheter när de använder systemen i sitt arbete. Systemen saknar lämpliga funktioner som stödjer kliniska uppgifter, vidare kräver systemet att läkare utför samma steg upprepande gånger med alla patienter vilket gör dokumentationen negativt laddat. Vidare får vårdpersonal ont i rörelseapparaten samt svårigheter med stress och trötthet. Syftet med studien är att få svar på om det finns ett samband mellan IT- systemen som används inom hälso- och sjukvården och sjuksköterskors hälsa. Studien har en kvantitativ inriktning, med fokus på enkätutskick på vårdcentraler, mottagningar samt barnavårdcentral runt om i Skåne. Undersökningsgruppen bestod av 93 stycken män och kvinnor i åldrarna 18 år upp till över 55 år som arbetar som sjuksköterskor i skåneregionen. Majoriteten av undersökningsdeltagarna arbetade inom offentlig sektor, vidare använde övervägande antal IT- systemet fler än 16 gånger per dag. Enkäterna fylldes i på plats i verksamheten, även internetenkäter tillämpades som ett alternativ på grund av lättillgängligheten. För att analysera enkätformuläret använde vi oss av en regressionsanalys samt Pearsons korrelationstest. I resultaten kunde vi se att det finns ett samband mellan sjuksköterskors hälsa och användandet av IT- systemen inom hälso – och sjukvården i skåneregionen. Avslutningsvis är studien ett intressant tillägg till den i övrig sparsamma forskningen som använts och finns sedan tidigare, och som visar att IT- miljön måste förbättras för att vårdpersonalen ska bibehålla sin hälsa.