Under de senaste decennierna har det skett en enorm digital utveckling i vårt samhälle. Detta även inom hälso- och sjukvården. I en redan hårt ansträngd arbetsmiljö finns det många fördelar att vinna med digitalisering, men även nackdelar. Syftet är att studera hur personalen inom hälso- och sjukvården ser på digitala införanden, om de har rätt kunskap för att ta till sig nya digitala system och om de ges rätt förutsättningar i införandet. Genom att göra en enkätundersökning var syftet att nå så många som möjligt på en utvald klinik. Svarsfrekvensen var 51% och respondenterna bestod av all personal som var anställd på kliniken. Resultatet visar att personalen upplever att dem inte är delaktiga vid digitala införanden i någon större utsträckning. De upplever sig inte heller få tillräckligt med tid att lära sig de digitala verktyg som införs. Både tid och delaktighet är något som betonats som viktigt i tidigare forskning. Dock finns det fördelar som respondenterna lyfter fram där det har blivit enklare att kommunicera både inom och utanför sjukhuset samt att det är lättare att förstå exempelvis ordinationer när de inte längre är handskrivna.

Covid- 19 är en pandemi som spridit sig över hela världen och genom dess spridning har den kommunala vården och omsorgen påverkats genom restriktioner, skyddsutrustning och smittspårningar. Arbetet i kommunal vård och omsorg ska utföras med god kvalité och bidra till en meningsfull vardag för de som är i behov av de insatser som ges. Ledare inom vård och omsorg ska sörja för en god arbetsmiljö och främja hälsosamma arbetsplatser där det ges utrymme för reflektion och lärande. I rådande coronapandemi har ledares förutsättningar för att kunna bevara en god arbetsmiljö utsatts för prövningar. Studiens syfte är att undersöka hur ledares villkor att upprätthålla en god arbetsmiljö och en hållbar arbetsledning har påverkats under coronapandemin. Studien genomfördes via semistrukturerade intervjuer med sex personer som har olika ledande positioner inom kommunal vård och omsorg runt om i Sverige. I resultatet kan det utläsas att intervjupersonerna lagt fokus på de område som ansågs vara särskilt viktiga för att kunna upprätthålla en god arbetsmiljö under en pandemi: kommunikation, samverkan och arbetsledning. I resultatdiskussionen framkommer att den största framgångsfaktorn har varit kommunikationens betydelse som haft stor betydelse för hållbarheten i verksamheten genom pandemin. Det var endast ett fåtal av intervjupersonerna som ansåg sig ha medarbetare som såg på yrket som ett kall. Ingen av intervjupersonerna klagade över den ökade arbetsbelastningen som pandemin bidrog till vilket författarna till studien tänker sig kan bero på att intervjupersonerna ser mer på sitt yrke som ett kall än ett yrke. Att ha god kontakt med olika nyckelpersoner har haft en betydande roll för att intervjupersonerna kunnat ägna sig åt att utföra sina ledarskapsuppgifter. I takt med att pandemin tog över verksamheterna förändrades ledarskapsuppdraget och ledarrollen fick bli mer kommunikativ och informativ med fokus på att förmedla ut nya riktlinjer och rutiner.

Den psykosociala arbetsmiljön handlar om måendet på arbetsplatsen i relation till bland annat krav, resurser, fördelning av arbetsuppgifter, ledning, kommunikation, socialt samspel och delaktighet. Det diskuteras ofta i media om svårigheter med personalförsörjning inom äldreomsorgen och signaler om stress från de anställda. Syftet med studien var att undersöka hur omvårdnadspersonal inom hemtjänst upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att uppfylla syftet är studien baserad på semistrukturerade intervjuer och det framarbetade materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen genererade i fem huvudkategorier; Arbetstrivsel, arbetsuppgifter, ledarskap, samarbete och stress och ett antal underkategorier som namngivits efter innebörd. Utifrån kategorierna framkom att det kollegiala stödet är betydelsefullt på arbetsplatsen för en god arbetsmiljö. Arbetet upplevs som viktigt och det känns meningsfullt att hjälpa andra. Kommunikation och information anses grundläggande utifrån ledarskap och en mer synlig chef önskas. Samarbetet upplevs överlag bra men åsikter framkommer om att det borde kunna fungera bättre. Känsla av stress gör sig påtaglig utifrån att det inte sällan råder tids och personalbrist. I diskussionen förs fram att det finns flera orsaker till fysisk och mental trötthet inom yrkeskategorin och respondenterna upplever flera av dessa i vilket avseende frågan väcks om hur vida de i en förlängning ska orka.

Inom äldreomsorgen arbetar undersköterskor och vårdbiträden sida vid sida, det finns inga skillnader mellan deras arbetsområde och arbetsuppgifter. Det enda som skiljer yrkesgrupperna åt är utbildningsnivå och titel. Deras arbetssituation inom äldreomsorgen kan vara mycket komplex på många sätt genom de oreglerade yrkesroller som råder. Arbetsuppgifterna är åtskilliga och det ställs höga krav på undersköterskor/vårdbiträden. Det behövs en tydligare struktur om vad som ingår i yrkesrollerna, med fokus på arbetsområden, ansvarsområden samt även vilken kompetens arbetsgivaren kan förvänta sig av yrkesgrupperna. Socialdepartementet har gjort en utredning kring undersköterskeyrket och beslutat om att ge undersköterskor en skyddad yrkestitel som bygger på ett nationellt utbildningsprogram. Beslutet kommer att träda i kraft 1 januari 2023. Ett nationellt yrkespaket innehållande 800 poäng från vård och omsorgsprogrammet har tagits fram för vårdbiträden. Tidigare forskning vittnar om att undersköterskor upplever kompetensbrist inom omvårdnadsområdet. Forskning visar även på en slitsam arbetsmiljö samt vikten av tydliga yrkesroller. Denna studie syftar till att studera undersköterskeprofessionen med fokus på arbetsmiljö, yrkesroll och en undersköterskelegitimation. Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie där 70 enkäter delats ut med tillhörande bilaga, genom ett tillfällighetsurval. Resultatet bygger på data från 61 insamlade enkäter plus bilaga. Data har analyserats i Statistical Product and Service Solutions (SPSS), som presenterats i frekvenstabeller och korstabeller. Resultatet visar på att över majoriteten av respondenterna upplever en stressad arbetsmiljö som resulterar i fysisk utmattning. Respondenterna upplever även att möjligheten att påverka sin arbetssituation är obefintlig. Resultatet styrker tidigare forskning om undersköterskornas otydliga yrkesroll. När det kommer till frågan om en undersköterskelegitimation, är respondenterna mycket positiva där de tror att en legitimation kan bidra till en ökad patientsäkerhet.

Med en ökad andel äldre befolkning ökar behoven av en välfungerande äldreomsorg. Samtidigt är det svårt att både rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens för att ge en omsorg av god kvalitet. Första linjens chefer är ansvariga för bemanning av sin verksamhet, men har samtidigt bristande organisatoriska förutsättningar. Vilket leder till stora utmaningar inom deras verksamheter. Syftet med denna studie är att undersöka hur första linjens chefer inom kommunala särskilda boenden upplever kompetensförsörjningen inom sin verksamhet. För att besvarar syftet i studien har en kvalitativ metod med induktiv ansats valts med intervjuer. Resultatet grundar sig på tio informanter som arbetar som första linjens chefer på särskilda boenden inom äldreomsorgen i två kommuner i Sverige. Slutsatsen i den här studien är att första linjens chefer inom kommunala särskilda boenden saknar förutsättningar och organisatoriska stöd för att rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens.

Bakgrund: Samhällets digitalisering och utbredningen av sociala medier har under de senaste 20 åren ökat. Parallellt har införandet av IT-stöd i skolor och utvecklingen av digitala samhällstjänster skapat ett behov att undersöka om en reglering av användandet krävs. Tidigare forskning har undersökt vilken påverkan mobiltelefoner och dess användning på sociala medier har på människor, framförallt ungdomar. Forskningen har mest varit inriktad på de psykologiska faktorer användandet för med sig. Restriktioner återfinns i skolor och debatten pågår om ett mobilförbud ska införas i skolorna. Det finns mobilförbud kopplat till bilkörning och inom sjukvården är förbudet kopplat till medicinsk utrustning som påverkas av elektriska fält. Försvarsmakten har ett mobilförbud kopplat till värnpliktstjänstgöring men vilken påverkan det har på de ungdomar som rycker in är ett relativt obeforskat område. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur svenska värnpliktiga ungdomar upplever att deras tillvaro påverkas av Försvarsmaktens mobiltelefonförbud.Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes och 16 värnpliktiga indelade i tre fokusgrupper intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades, därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen av resultatet gav att omställningen från fri tillgång till mobiltelefon till ett mobilförbud upplevdes som jobbig, framförallt den första tiden av värnplikten. Långa dagar, ett högt tempo och att ha lämnat en tillvaro med en trygg kontext upplevdes påtaglig. För många ungdomar innebär värnplikten även resor till andra orter, nya intryck och att lära känna främmande människor i en begränsad och reglerad tillvaro. Det framkom även att efter anpassning till den militära tillvaron med mindre fritid, både kvällar och helger reglerar en del användandet av mobiltelefonen och det förefaller som att en prioritering sker.Slutsats: De två viktigaste slutsatserna är för det första att de värnpliktiga upplever en liten möjlighet att påverka sin tillvaro. Genom att medvetet beakta människans psykologiska grundbehov kan Försvarsmakten troligen skapa bättre förutsättningar för de värnpliktiga under den inledande delen av värnplikten. Det kan möjligen minska deras jobbiga upplevelser. För det andra tenderar kvalitén i kontakten med vänner och anhöriga att öka vilket tyder på ett fokus att vidmakthålla det sociala nätverket som betyder något. En gallring av meningslöst mobilanvändande sker. Möjligen har mobilförbudet framtvingat detta. Tidigare forskning kring rädslan att missa händelser eller att hamna utanför beskriver till del hur denna förändring sker och den inverkan det får. / Background: The digitalization of society and the spread of social media have increased in parallel over the past 20 years. The introduction of IT support in schools and the development of digital social services have created a need to investigate whether a regulation of the use is required. Previous research has investigated the impact of mobile phones and its use on social media on people, especially young people. The research has mostly focused on the psychological factors that use brings. Restrictions are found in schools and the debate is ongoing on whether a mobile ban should be introduced in schools. There are mobile phone bans linked to driving and in healthcare the ban is linked to medical equipment that is affected by electric fields. The Swedish Armed Forces have a mobile ban linked to conscription, but the impact it has on the young people who step in is a relatively unexplored area. Aim: The aim of the study was to investigate how Swedish conscripted young people feel that their lives are affected by the Swedish Armed Forces' mobile phone ban.Method: A qualitative method with an inductive approach was chosen and 16 conscripts divided into three focus groups were interviewed. The interviews were recorded and transcribed, after which a qualitative content analysis was carried out.Results: The analysis of the result gave that the transition from free access to a mobile phone to a mobile ban was perceived as difficult, especially the first period of conscription. Long days, a fast pace and having left an existence with a safe context were felt tangible. For many young people, military service also means trips to other places, new impressions and getting to know strangers in a limited and regulated existence. It also emerged that after adapting to the military life with less free time, both evenings and weekends, some regulate the use of the mobile phone and it seems that a priority is taking place.Conclusion: The two most important conclusions are, firstly, that conscripts experience a small opportunity to influence their lives. By consciously considering the basic psychological needs of the human being, the Armed Forces can probably create better conditions for conscripts during the initial part of conscription. It could possibly reduce their difficult experiences. Secondly, the quality of contact with friends and relatives tends to increase, suggesting a focus on maintaining the social network that matters. A thinning of meaningless mobile use is taking place. Possibly the mobile ban has forced this. Previous research on the fear of missing events or being left out describes in part how this change occurs and the impact it has.

Arbetsmiljöombud har en strategiskt viktig roll då de representerar medarbetarna och samverkar med arbetsgivaren i systematiskt arbetsmiljöarbete. Det saknas fortfarande kunskap hos arbetsgivare att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det saknas även studier som beskriver arbetsmiljöombuds upplevelser av sitt uppdrag och hur de upplever att samverkan fungerar med arbetsgivare. En god arbetsmiljö är viktig för medarbetare inom vård- och omsorg. Idag är en av de främsta utmaningarna som arbetsgivare står inför kopplade till den psykosociala arbetsmiljön och stressrelaterad sjukskrivning hos medarbetare. En strategi som arbetsgivare kan vidta för att undvika arbetsrelaterad ohälsa och sjukskrivningar hos medarbetare är att fokusera på ett proaktivt och hälsofrämjande arbetsmiljöarbete med fokus på friskfaktorer. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av hur det är att vara arbetsmiljöombud inom kommunal vård och omsorg. Sex kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med arbetsmiljöombud genomfördes. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008). Resultatet presenteras utifrån tre kategorier; Arbetsmiljöombudets attribut, Hinder och utmaningar i arbetsmiljöarbetet samt Upplevelser av friskfaktorer. Under varje kategori finns flera underrubriker. Resultatet visar vad som kännetecknar ett arbetsmiljöombud samt upplevelser av vad arbetsmiljöombuds uppdrag inom kommunal vård och omsorg innebär. Det framkom hinder och utmaningar i arbetsmiljöarbetet på organisatorisk-, grupp- och individnivå. Ytterligare en utmaning som beskrevs i arbetsmiljöarbetet och som framkom i denna studie var att det fanns en brist på arbetsmiljöombud i studerad kommun. Enhetschef upplevdes ha en avgörande roll i det strategiska arbetsmiljöarbetet och den som beskrevs som operativt ansvarig för medarbetares arbetsmiljö. På vilket sätt enhetschef tog sig an arbetsmiljöuppgifterna på arbetsplatsen var avgörande för hur arbetsmiljöarbetet bedrevs. Resultatet visade även att det sociala stödet och det psykosociala klimatet i arbetsgruppen var de viktigaste friskfaktorerna i det hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet.

Hot och våld ökar på arbetsplatser inom vård- och omsorg och rapporteras allt oftare, särskilt förekommer hot och våld i verksamheter som psykiatri, akutvård, ambulans och geriatriken. Vår upplevelse är att hot och våld ökat mot vårdpersonal de senaste åren. Det lyfts vidare vikten av erfarna och skickliga chefer för att minska situationer kring hot och våld. Ur ett arbetsmiljöperspektiv är chefens förebyggande arbete viktigt för att skapa en trygg arbetsplats. Syftet med studien är att undersöka hur chefer ser på och arbetar med hot och våld i sina verksamheter. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Urvalet av informanter är första linjens chefer inom fyra olika verksamheter i två storstadsregioner. Analysen är utifrån en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. I resultatet hittade vi olika teman men det viktigaste som framkom var att hot och våld hanteras olika. Vidare att hot och våld normaliseras och slutligen även att rutiner finns, men att de enligt cheferna inte alltid följs av personalen. Cheferna separerade hot från våld genom att hot var något som ofta inte anmäls. Det fanns en medvetenhet hos majoriteten av cheferna vi intervjuat att hot och våld normaliseras av personalen. Det förebyggande arbetet skiljde sig mycket i verksamheterna och cheferna uttryckte att de rutiner som finns inte alltid följs. Cheferna anser att bemötande och utbildning är betydelsefulla delar i det förebyggande arbetet kring hot och våld.

Inom de närmaste åren kommer vård och omsorg stå inför stora utmaningar vad det gäller personalresurser. Det beror på att befolkningen blir äldre och därmed kommer ha mer behov av vård och omsorg. De minskade personalresurserna påverkas även av stora pensionsavgångar och att intresset för arbete inom vård och omsorg minskar. Enligt Regeringskansliet (2018) har antalet besök per dag för en anställd inom hemtjänsten ökat med åren och det får personalen att känna en otillräcklighet, vilket är en bidragande orsak till att de väljer att lämna arbetet. Denna studie har syfte att belysa arbetsmiljön och hur det individuella schemat påverkar arbetstrivseln för personalen som arbetar i kommunal hemtjänst. Författarna har intervjuat sju anställda inom hemtjänsten om deras individuella schemaplanering och vad som påverkar deras arbetstrivsel. Resultatet visade vikten av bra samarbete samt kommunikation mellan kollegor, enhetschef och administratörer för att skapa en god arbetsmiljö. En stor anledning till att medarbetarna trivdes var arbetet med omsorgstagarna och att få känna meningsfullhet i sitt arbete.

Inledning: Radiologin har en central roll inom vården men det råder brist på röntgensjuksköterskor i alla 21 regioner i Sverige just nu. Arbetsgivarnas konkurrens om de nyutexaminerade innebär att mer kunskap om arbetssökandes önskemål och prioriteringar kan vara av värde. Syfte: Studiens syfte var att kartlägga vilka faktorer som påverkar nyutexaminerade röntgensjuksköterskors val av första arbetsplats. Metod: En webbaserad enkät skickades ut till de som examinerades mellan år 2021–2022 från de åtta lärosäten som erbjuder röntgensjuksköterskeutbildningen. Enkäten var egenkonstruerad och bestod av både kvantitativa och kvalitativa frågeställningar. Svaren analyserades med deskriptiv statistik och kvalitativ innehållsanalys. Totalt deltog 88 röntgensjuksköterskor fördelat på 69 kvinnor och 19 män. Resultat: De faktorer som prioriterades högst inför val av första arbetsplats var erbjudande om tillsvidareanställning, arbetsplatsens geografiska placering samt möjlighet till yrkesrollsutveckling. Majoriteten av deltagarna var nöjda med sin första anställning och förväntas stanna kvar på sin nuvarande arbetsplats de kommande åren men studien belyser även att det finns förbättringspotential hos arbetsgivarna vad gäller rekrytering. Slutsats:Sammanfattningsvis visar studien att ett flertal faktorer har inverkan på nyutexaminerade röntgensjuksköterskors val av första arbetsplats där de högst rankade faktorerna kan kopplas till individens grundläggande behov.