<p>Studien har utförts i två organisationer, järnverket Uddeholm Tooling AB samt Statens Räddningsverk. På Uddeholm Tooling AB har undersökningen koncentrerats till avdelningen Terminalen och på Statens Räddningsverk har två enheter studerats, ekonomienheten i Karlstad samt Revinge skola. På såväl Terminalen som Statens Räddningsverk finns problem gällande kommunikationen mellan olika aktörer. Studien har genomförts med en kvalitativ metod bestående av observationer och intervjuer. Syftet med studien är att undersöka och skapa förståelse för kommunikationens betydelse vid förmedling av ekonomisk information.</p><p>Under studiens gång har meningsskapande blivit det övergripande ämnesområdet. I båda organisationerna bottnar många problem i att medarbetarna inte skapar mening med händelser i organisationen. Då kommunikationen inte fungerar aktörer emellan, minskar möjligheterna för gemensamt meningsutbyte gällande bland annat den ekonomiska informationen. Inom såväl Terminalen som Statens Räddningsverk önskar medarbetare fler möten där utbyte av åsikter och synpunkter kan ske. Detta skulle kunna öka medarbetarnas möjlighet till att uppnå en gemensam förståelse kring ekonomisk information och redovisningsfrågor.</p><p>Även kulturen har visat sig påverka meningsskapandet, då det inom båda organisationerna finns olika normer och värderingar. För att få till stånd ett meningsutbyte och gemensam förståelse finns det därför behov av en kulturförändring inom såväl Terminalen som Statens Räddningsverk, där olika kulturer möter varandra.</p><p>Undersökningen har visat att förståelsen för ekonomisk information kan ökas genom användandet av händelseberättelser. Berättelserna är en form av händelseredovisning, och kan fungera som kommunikationsmedel. Medarbetarna på Terminalen fick under en utvecklingsresa, våren 2006, ta del av två lokalt anpassade händelseberättelser gällande olika situationer på avdelningen. Undersökningen visade att dessa berättelser fungerade som diskussionsunderlag, vilket ledde till ett ökat meningsskapande och till gemensamma beslut om åtgärder för att lösa problem på avdelningen.</p>

Studien har utförts i två organisationer, järnverket Uddeholm Tooling AB samt Statens Räddningsverk. På Uddeholm Tooling AB har undersökningen koncentrerats till avdelningen Terminalen och på Statens Räddningsverk har två enheter studerats, ekonomienheten i Karlstad samt Revinge skola. På såväl Terminalen som Statens Räddningsverk finns problem gällande kommunikationen mellan olika aktörer. Studien har genomförts med en kvalitativ metod bestående av observationer och intervjuer. Syftet med studien är att undersöka och skapa förståelse för kommunikationens betydelse vid förmedling av ekonomisk information. Under studiens gång har meningsskapande blivit det övergripande ämnesområdet. I båda organisationerna bottnar många problem i att medarbetarna inte skapar mening med händelser i organisationen. Då kommunikationen inte fungerar aktörer emellan, minskar möjligheterna för gemensamt meningsutbyte gällande bland annat den ekonomiska informationen. Inom såväl Terminalen som Statens Räddningsverk önskar medarbetare fler möten där utbyte av åsikter och synpunkter kan ske. Detta skulle kunna öka medarbetarnas möjlighet till att uppnå en gemensam förståelse kring ekonomisk information och redovisningsfrågor. Även kulturen har visat sig påverka meningsskapandet, då det inom båda organisationerna finns olika normer och värderingar. För att få till stånd ett meningsutbyte och gemensam förståelse finns det därför behov av en kulturförändring inom såväl Terminalen som Statens Räddningsverk, där olika kulturer möter varandra. Undersökningen har visat att förståelsen för ekonomisk information kan ökas genom användandet av händelseberättelser. Berättelserna är en form av händelseredovisning, och kan fungera som kommunikationsmedel. Medarbetarna på Terminalen fick under en utvecklingsresa, våren 2006, ta del av två lokalt anpassade händelseberättelser gällande olika situationer på avdelningen. Undersökningen visade att dessa berättelser fungerade som diskussionsunderlag, vilket ledde till ett ökat meningsskapande och till gemensamma beslut om åtgärder för att lösa problem på avdelningen.