Purpose: Environmental certifications strengthens a contractors environmental profileand means sustainability in regards to the environment. It is of interest to establishwhich obstacles and differences in workflow that environmental certifications cancause and thereby imply challenges in construction. The purpose with this paper is toexamine what impact the environmental certification Miljöbyggnad Silver has on acontractors work in the construction stage with focus on structure and frameworksupplement. Method: To reach the purpose of this paper empirical data have been collected throughinterviews, private documents, and observations of building construction. This researchemploys a qualitative method to get a comprehensive understanding of Miljöbyggnadin construction, where respondents with different occupations and extents of experiencewith Miljöbyggnad have been chosen for interviews. Findings: This research shows that the indicators in Miljöbyggnad that mainly have animpact on construction is Moisture safety, Documentation of building material andPhasing-out of harmful substances. The research shows that the biggest differencebetween conventional construction and construction with Miljöbyggnad is the amountof documentation that is needed. Construction with Miljöbyggnad also differsdepending on what occupation one has. Implications: The conclusion of this research is that there are no great obstacles withMiljöbyggnad Silver in construction. Indicators from Miljöbyggnad impactsconstruction with additional obligations for site management and does not implicate adifference in already established ones. Recommendations following this research is toinvolve and encourage Miljöbyggnad for everyone involved in construction. Limitations: This research is limited to big contractors and the environmentalcertification Miljöbyggnad Silver where focus have been structure and frameworksupplement. Through analyses of indicators and interviews the authors have concludedthat it is structure and framework supplement where impact following Miljöbyggnadexists. The result of this research and its conclusions are considered to apply with othercontractors with similar routines and work flow. / Syfte: Miljöcertifieringar innebär stärkt miljöprofil för företag och hållbart arbete medhänsyn till miljön. Det är av intresse att fastställa vilka hinder och skillnader iarbetsgång som miljöcertifieringar kan vara orsak till och därmed innebära utmaningarför produktionen. Målet med studien är att undersöka vilken påverkan miljöcertifieringMiljöbyggnad Silver innebär för byggentreprenörers arbete i produktionsskedet medfokus på stombyggnad och stomkomplettering. Metod: För att nå målet med studien har empirisk data samlats in genom intervjuer,analys av interndokument, och observation av byggproduktion. Studien har enkvalitativ karaktär för att ge en bredare förståelse av Miljöbyggnad i produktion, därpersoner med olika yrkesroller och erfarenhet av Miljöbyggnad valts att intervjuas. Resultat: Undersökningen visar att de indikatorer från Miljöbyggnad som främstpåverkar produktionen är Fuktsäkerhet, Dokumentation av byggvaror och Utfasning avfarliga ämnen. Studien visar på att den största skillnaden mellan konventionelltbyggande och projekt med Miljöbyggnad är mängden dokumentation. Arbetet medMiljöbyggnad ser också olika ut beroende på vilken befattning man har. Konsekvenser: Slutsatsen är att det inte har identifierats några hinder i produktion förarbete med Miljöbyggnad Silver. Indikatorer i Miljöbyggnad påverkar produktiongenom extra arbetsåtaganden för platsledning och innebär inte en ändring avarbetsgång. Rekommendationer till följd av studien blir att involvera och motiveraarbetet med Miljöbyggnad för alla involverade i produktion. Begränsningar: Studien är begränsad till större entreprenadföretag ochmiljöcertifiering Miljöbyggnad Silver där fokus varit stombyggnad ochstomkomplettering. Utifrån analys av indikatorer och intervjuer har författarna kommitfram till att det enbart är i stadie stombyggnad och stomkomplettering som påverkan ioch med Miljöbyggnad sker. Studiens resultat och slutsatser anses kunna appliceras påandra företag om de har liknande rutiner och inarbetade arbetssätt.

Since the early 1980s, several   research programs initiated in the construction industry with the aim of   achieving a better working environment and more codetermination in the   planning of construction projects. Integrated planning (IP) was a project   carried out in 1985-1988 as a collaboration with Lund University, companies   in the construction industry and the trade unions in the afore-mentioned   area. The integrated planning concept was developed and implemented in the   construction industry in building production. IP is a model for integrating   production planning with systematic work environment planning and integrating   the skills of all participants in building production planning from early   stage to finish. The purpose of this study is to assess the extent to which   the work environment plan is a governing document during the ongoing work   environment planning before and during construction. Work Environment Act   (AML) and its provisions (AFS 1999: 3, AFS 2001: 1 and AFS 2015: 4) are   governing for the planning of the working environment in a construction   project. Based on the provisions, the report's research questions focus on   how and at what stage a work environment plan is established, as well as how   the model integrated planning is used in the ongoing work environment   planning prior to construction start and during the production phase. Of the   companies included in the study, three of them, Skanska, Peab and NCC are   Sweden's largest company and work on a national and international scale. The   third is INAB, a small company that mainly works nationally. The results show   that work environment planning starts at an early stage with preventive   actions and routines during the building construction process and mainly   follow the same concept as the integrated planning model. Integrated work   environment planning (IWEP) is a model for building production planning that   can be used in any projects, whatever, its complexity and size. Tallåsen is a   clear example that shows the work environment plan is a governing document during   the production phase. More attention should be paid to the OSA (AFS 2015:4)   by implementing more practical preventive actio / <p>Betyg 170707, H14.</p>