Hållbarhet är ett viktigt ämne i dagens samhälle med tanke på de globala utmaningar som världen står inför, såsom exempelvis klimatförändringar och hållbart resursutnyttjande. Outsourcing är en populär affärsstrategi bland företag som kan resultera i att flödeskedjan blir mer komplicerad. Eftersom outsourcing innebär att företag lägger ut en eller flera processer i försörjningskedjan till externa parter i andra länder, kan outsourcing leda till ökade utsläpp av växthusgaser och överlag en försämrad miljö i länder där produktionen tar plats. Därav spelar företagen en viktig roll i att hantera dessa utmaningar genom att integrera miljömässiga och sociala frågor i sin verksamhet och ta ansvar för sin påverkan på samhället och miljön. Vi har därför i detta arbete valt att fokusera på den miljömässiga aspekten kopplat till outsourcing eftersom vi anser att det finns ett gap i forskningen där. Mycket av den tidigare forskningen har även fokuserat på de sociala frågorna istället för det miljömässiga.  Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för att skapa en förståelse för hur svenska företag arbetar med att uppnå miljömässig hållbarhet i de outsourcade delarna av försörjningskedjan, samt vilka utmaningar de möter i detta arbete. Vi genomförde totalt sex intervjuer med svenska företag som verkar inom olika branscher, där vi valt att dela in dem i klädindustrin och tillverkande industri. Genom en tematisk analys identifierade vi sex huvudteman som ledde till två primära frågor som hjälpte oss att besvara forskningsfrågan. Det framgick att val av leverantörer, kontroll av leverantörer, implementering av hållbarhetslösningar, mätning av hållbarhetsprestationer och grön omställning var viktiga delar i hur företag arbetar för att uppnå miljömässiga försörjningskedjor vid outsourcing. Gemensam förståelse, ekonomiska drivkrafter och resursbegränsningar har identifierats som utmaningar i att uppnå en miljömässigt hållbar outsourcing. Därefter skapades ett ramverk baserat på analysen, med syfte att stödja företag i deras strävan att uppnå miljömässigt hållbara försörjningskedjor vid outsourcing. Ramverket har delats upp i två delar: aktiviteter och förutsättningar som krävs för en miljömässigt hållbar försörjningskedja vid outsourcing. Förutsättningarna är gemensam förståelse, grön omställning och ekonomiska drivkrafter, dessa verkar som en grund i arbetet för miljömässigt hållbara försörjningskedjor. Aktiviteterna beskriver mer det vad företagen faktiskt gör, vilket är val av leverantörer, kontroll av leverantörer och underleverantörer, implementering av hållbarhetslösningar samt mätning av hållbarhetsprestationer.

Hållbarhet är ett ämne som blir alltmer aktuellt och brådskande då klimatförändringar blir mer påtagliga och tvingar människor ut på flykt. Ett flertal initiativ har skapats för att ta itu med detta och initiera företag världen över att arbeta att inkludera hållbarhet i deras verksamhet. Frågan är om detta fokus mot hållbarhet även visas i investeringsbesluten av investerare världen över samt om hållbarhet skapar ett finansiellt värde för företagen. För att undersöka detta så ämnar denna studie undersöka värderelevansen av ESG-betyg på aktiepriset. Detta genom att studera sambandet mellan ESG-betyg och aktiepris för bolag noterade på de nordiska och amerikanska börserna, samt jämföra detta mellan de två regioner. Studien har sin grund i teorierna, intressentteori och aktieägarteori, där ett positivt eller negativt samband i studien förklaras utifrån respektive teori. Data har samlats in mellan åren 2019 och 2022 för 273 nordiska och 1545 amerikanska bolag, vilket resulterade i 793 respektive 4632 observationer i Norden och USA. För att studera sambandet har en värderelevant prismodell, Ohlson modellen, använts. En utveckling av denna tidigare använda modell har även använts för att se ifall det finns ett ännu större samband med en längre eftersläpning av aktiepriset. För att undersöka sambandet har multipla regressionsanalyser med minsta kvadratsskattningsmetoden (OLS) genomförts i statistikprogrammet STATA. I regressionerna ingick variablerna, Aktiepris mars, Aktiepris juni, BVPS, EPS, ESG, ESGC, E, S samt G. Resultatet i studien visar på ett positivt signifikant samband mellan ESG-betyg och aktiepris. Sambandet mellan ESGC-betyget som inkluderar hållbarhet kontroverser och aktiepriset visade ett samband med en starkare signifikansnivå i Norden men svagare i USA. Vidare undersöktes även djupare sambandet mellan företagens aktiepris och de tre ESG-pelarna miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning var för sig. Regressionerna visade att endast bolagsstyrning hade ett samband med aktiepriset i Norden. I USA hade alla tre pelare signifikant positivt samband med 1% signifikansnivå. Sammanfattningsvis kan sägas att resultatet i studien visar på att ESG-betyg är värderelevant för investerare i deras investeringsbeslut. Investerare beaktar ESG-betygen i sina beslut om att investera. Således kan resultatet kopplas till intressentteorin som menar att värdeskapande för företag genereras genom att beakta alla dess intressenter och inte bara dess aktieägare som aktieägarteorin påstår.

Logistiskbranschen präglas idag av stora förändringar där automatisering som följd av teknologins utveckling möjliggjorts och genomförs idag i allt större omfattning. Förändringen som delvis eller helt ersätter manuella processer med automatiska bidrar till effektivare, säkrare och mer ergonomiska logistikprocesser. Samtidigt är hållbarhet ett ämne som är ständigt närvarande i branschen för att minska utsläpp, skapa lönsamhet och bidra till goda arbetsförutsättningar för anställda. Hållbarhet kan brytas ned till tre aspekter, social, ekonomisk, och ekologisk hållbarhet och skapar tillsammans en trefaldighet som kallas Triple bottom line (TBL). TBL ska genomsyra samtliga processer som pågår i ett företag. Då forskning inom logistiska automationslösningar och dess koppling till TBL finns i begränsad omfattning är syftet med denna uppsats att skapa förståelse för hur företag beaktar social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, vid implementeringen av logistiska automationslösningar in-house, samt att undersöka vad implementeringen bidrar till inom företags logistikverksamheter.  Studien består av 6 semistrukturerade intervjuer med företag som implementerat eller som planerar att inom sex månader implementera en eller flera logistiska automationslösnignar. Studien utgår från en deduktiv ansats där den teoretiska referensramen behandlar hållbarhet, automation, implementering av automation samt utvärdering och uppföljning.  Respondenternas svar visar att de tre hållbarhetsaspekterna inom TBL beaktas oberoende av varandra och att den ekonomiska aspekten är den som företagen beaktar mest. Därefter fokuserar företagen på den sociala aspekten och minst fokus får den ekologiska aspekten. Att den ekologiska aspekten beaktas i så liten utsträckning förklaras av svårigheten i att mäta ekologiska effekter och att det saknas standardiserade mätetal inom logistisk automation. Studien visar att logistiska automationslösningar bidrar till ökad effektivitet, ett minskat antal kassationer och felplock, att resursutnyttjandet förbättras och att logistiska automationslösningar in-house resulterar i positiva miljömässiga synergieffekter.

Företag har en stor roll i arbetet för ett mer hållbart samhälle och det företagsekonomiska ämnet har en viktig roll i morgondagens företagsamhet. I denna studie kommer utmaningarna inom hållbart företagande att lyftas och diskuteras samt hur hållbarhet lärs ut inom det företagsekonomiska ämnet. Studien bygger på insamlade data från ett case innehållandes frågor angående hållbart företagande. Deltagarna i studien är en gymnasieklass på ekonomiprogrammet och deras svar analyseras genom en följemeningsanalys vilket är en typ av diskursanalys. Genom en följemeningsanalys så synliggörs det socialisationsinnehåll som följer med ett undervisningsinnehåll. Hur hållbart företagande kommer i uttryck kommer sedan att diskuteras i relation till tidigare forskning inom ämnet. Denna studie skärper den didaktiska bilden för vad hållbar utveckling blir när det integreras i undervisningens innehåll och på vilket sätt elever uttrycker hållbart företagande. Resultatet från denna studie visar att lönsamhetsperspektivet tar stor plats i hur elever uttrycker hållbart företagande och att de ofta motiverar ett ansvarsförhållande gentemot lagar, regler och lönsamhet. Tidigare forskning visar att företag behöver driva hållbarhetsarbete som gör mer än att bara följa lagar eller anpassa det till företags lönsamhet. Denna ökade förståelsen är av vikt för att lärare ska förstå sin roll och möjlighet i hur hållbarhet lärs ut inom företagsekonomi.

Hållbarhet är något som har blivit ett alltmer relevant ämne i dagens samhälle. Företagen är de första som anklagas och ställs inför allt större krav på utlämnande av information. Det är inte längre tolererat av samhället att företag bara favoriserar aktieägarnas intressen utan samhällets intressen behövs också ses till. Hållbara aktieinvesteringar har den senaste tiden blivit en trend som inte längre enbart handlar om att få ekonomisk nytta för pengarna utan också ha en portfölj som är förenlig med personliga och samhälleliga värderingar. Investeringsbeslut kräver ingående kunskap om företagets finansiella position samtidigt som studier har visat att företagen måste värna om samhällets hållbarhet för att långsiktigt överleva. Med tanke på att samhällspåverkan på senare år blivit alltmer uppmärksammad av befolkningen har hållbarhetsrapporteringen hamnat i allt större fokus. Detta ämnade att undersöka om hållbarhetsrapporteringen är värderelevant för investerare. Uppsatsens syfte var att utvärdera och förklara om hållbarhetsrapportering är värderelevant för investerare vid beslutsfattande. För att besvara syftet har en kvalitativ metod utförts med en abduktiv ansats. Kombinationen av att uppsatsens fokus skiftades mellan teori och resultat samt att hållbarhetsrapporteringen är ett såpass nytt fenomen, gjorde så att en abduktiv ansats motiverades. Genom ett målstyrt kriterieurval rekryterades sex respondenter ut för att besvara uppsatsens forskningsfrågor. Empirin erhölls genom digitala semistrukturerade intervjuer och den insamlade empirin analyserades sedan genom en tematisk analys. Utifrån uppsatsens insamlade empiri råder det inget tvivel om att hållbarhetsrapporteringen är värderelevant för samtliga respondenter vid beslutsfattande. Uppsatsens resultat visade också att dimensionerna måste hanteras på ett adekvat sätt för att undvika att företagens långsiktiga överlevnad äventyras. Riskeras överlevnaden på grund av bristfällig hållbarhetsrapportering drabbar det marknadsvärdet på företagen som tillslut påverkar investerarens beslut om att sälja, behålla eller köpa.

I och med bland annat rådande klimatutmaningar och hållbar utveckling har intressenters krav på transparens ökat avsevärt och därmed är det viktigare än någonsin med hållbart företagande och Corporate Social Responsibility. Europeiska Kommissionen initierade därför ett initiativ år 2013 som föreslog obligatorisk hållbarhetsredovisning för företag som uppfyller ett antal kriterier. En hållbarhetsredovisning ska innehålla områden och frågor gällande sociala förhållanden, miljö, personal, mänskliga rättigheter och motverkande av korruption samt på ett transparent sätt delge verksamhetens konsekvenser på dessa områden. Det är däremot inte helt specificerat exakt vad en hållbarhetsredovisning ska innehålla inom dessa områden, vilket leder till en variation på hållbarhetsrapporterna. Det initierade lagförslaget trädde i kraft från och med år 2017 och omfattar svenska bolag som har uppfyllt minst två av tre kriterier de två senaste räkenskapsåren. De tre kriterierna är nettoomsättning, tillgångar samt genomsnitt anställda som överstiger 350 mkr respektive 175 mkr samt 250 st. Denna studie syftar därmed till att undersöka hur införandet av detta lagkrav om obligatorisk hållbarhetsredovisning påverkar den finansiella prestationen, i form av ROE och ROA, hos de bolag som omfattas av denna lagändring. Vidare studeras det om det är någon skillnad på den finansiella prestationens eventuella förändring på de bolag som hållbarhetsredovisade frivilligt innan kravet och de som inte hållbarhetsredovisade innan kravet. Detta görs för att kunna dra mer trovärdiga slutsatser om just implementeringen av hållbarhetsredovisningen samt dess betydelse för lönsamheten och för att inte riskera att konstatera en slutsats baserat på ett skensamband. De teoretiska utgångspunkterna om hållbarhet och CSR, hållbarhetsredovisning och finansiell prestation samt teorier som legitimitetsteorin, signalteorin, aktieägarteorin och intressentteorin ligger i grund för den hypotes som undersöker studiens syfte. Hypotesen antar en riktning och påstår att det finns ett positivt samband mellan obligatorisk hållbarhetsredovisning och finansiell prestation. Datainsamlingen för de 160 utvalda bolagen är gjord via databasen Retriever Business och manuell bearbetning och kodning för att särskilja referensgrupp och behandlingsgrupp samt observationernas tidpunkt är gjord i Excel. Fortsättningsvis är samtliga tester utförda i programvaran STATA.  Studiens resultat konstaterar att det inte existerar något statistiskt signifikant samband mellan obligatorisk hållbarhetsredovisning och finansiell prestation. Det finns däremot en svag positiv relation mellan dessa för studiens behandlingsgrupp baserat på regressionskoefficienterna, medan referensgruppen visar på en svag negativ. Det påstås därför att det finns en praktisk signifikans mellan hållbarhetsredovisning och finansiell prestation där en liten skillnad i procentenheter innebär en stor monetär skillnad i lönsamhet för stora bolag. Utan statistisk signifikans går det inte att dra en välgrundad slutsats om något samband, varför alternativhypotesen om att det existerar ett positivt samband mellan obligatorisk hållbarhetsredovisning och finansiell prestation förkastas.

SAMMANFATTNING Datum:                             2023-05-30 Nivå:                                Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution:                       Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik,                                                                  Mälardalens Universitet Författare:                       Clara Hammarbäck & Milotte Ekermann                     Titel:                              Vad påverkas vi av vid hållbara klädval? Handledare:                    Lennart Haglund  Nyckelord:                      Köpintention, hållbarhet, miljöoro, TPB Forskningsfråga/or: Vilket samband finns det mellan konsumenters miljöoro och köpintention av hållbart producerade kläder? Vilka av de medhavda faktorerna har starkast påverkan på konsumenters köpintention? Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad som påverkar konsumenters köpintention gentemot hållbart producerade kläder. Genom att ställa attityd, subjektiv norm, upplevd beteendekontroll, miljöoro och klädmärkning mot varandra presenteras ett resultat som kan hjälpa förstå konsumentens köpintention. Vidare syftar studien till att bidra med kunskap till företag inom klädbranschen för att underlätta övergången till hållbart producerade kläder.  Metod: Studien baseras på en kvantitativ forskningsmetod och primärdata har samlats in via en webbaserad enkätundersökning. 96 respondenter svarade på enkätundersökningen. Vetenskapliga artiklar har använts för att kunna genomföra en operationalisering för att därigenom kunna besvara frågeställningarna genom att testa hypoteserna, men likväl för att utforma enkätfrågorna. Resultatet från enkäten analyserades med hjälp av IBM SPSS-Statistics, där en korrelations- och regressionsanalys genomfördes för att hitta eventuella samband.  Slutsats:Resultatet visar att attityd och miljöoro är de variabler som har störst påverkan på konsumentens köpintention gentemot hållbart producerade kläder, där attityd var den som påverkade mest. Subjektiv norm, upplevd beteendekontroll och grön klädmärkning visade inga signifikanta samband till köpintention.

I mitt projekt hamnar fokuset väldigt snabbt på naturen och hur underbar naturen kan vara. Jag ville skapa en härlig miljö i naturreservatet som ska användas och nyttjas på ett ansvarsfullt sätt. I nuläget finns det inte mycket alls i detta naturreservat i landfjärden, Nynäshamn, vilket jag ville ändra på. Mitt mål var att förstöra eller ta bort så lite natur, växt- och djurliv som möjligt medan jag integrerade byggnaden i landskapet.Jag bestämde mig för att öppna upp vattenlinjen och vattnet för allmänheten och placera min byggnad i vattnet på pelare, för att lämna ett så litet avtryck i marken som möjligt. Förutom materialet som är i kontakt med vattnet bestämde jag mig att konstruktionen ska vara helt i trä för framhäva den värmande naturkänslan. Samt flytta alla de bärande elementen i väggarna till innerväggarna. Det öppnar upp för att ha mycket fler fönster i ytterväggarna. På så sätt är arbetarna och besökarna alltid, på minst ett sätt, i kontakt med den naturrika omgivningen och linjen mellan inne och ute suddas ut ännu mer. / In my project the focus quickly came to nature and how amazing nature can be. I wanted to create a thriving environment in this nature reserve that is being used in a respectable way. Currently there is not much happening at all in this nature reserve in Landfjärden, Nynäshamn, and I wanted to change that. My goal was to destroy or remove as little as I possibly could while integrating my building into the landscape. I decided to open up the water area for everyone and place the building in the water on pillars to leave as little of a footprint in the ground as possible, area wise. Except for the material in contact with the water I decided to make the structure completely out of wood to enhance the warmer nature-feel. As well as moving all the structural walls to the inside of the building and that way opening up for a lot more windows on the outer walls. This way the visitors & workers are always, in at least one way, connected to the surrounding nature and the line between inside and outside is blurred even further.

According to the facts presented by The United Nations in their 12th goal - ensure sustainable consumption and production patterns - of the 17 sustainability goals, an estimated third of all food produced each year ends up wasted, in the bins of consumers and retailers or spoiling, due to poor transportation and harvesting practices. Reducing food waste is therefore one of the indispensable tasks to accomplish this goal.   This degree project aims to develop, as proof of concept, an automatic control platform for food waste management and implement it in a form of a prototype. The platform is intended to handle the workflow automatically, taking in food waste, weighing it, getting it photographed for image recognition and transporting it to a specified bin according to the classification of food waste using image recognition. The classification part is, however, not included in this project.    The prototype of the control platform consists of a mechanical construction, a weighing scale, a stepper motor, a servomotor and a Raspberry Pi single-board computer. The mechanical construction was designed using CAD (computer aided design) and made with a 3D printer. On the top of the construction is an open flat platform, for placing food waste, which has two walls on the sides, one opening in the front and a robot arm in the back. The robot arm is moved forward, to offload food waste, and backward by a servomotor. The platform is mounted a base with a stand which supports the mechanical construction. It is rotated using a stepper motor installed in the base and stops at three different postions at 90, 180 and 270 degrees, respectively, which are to represent the three different categories of food waste that is to be classified using image recognition. The Raspberry Pi is the controller that is programmed to coordinate the whole workflow.   The prototype is finished and tested. The test results have shown that it works well as a control platform that can handle the workflow, starting at the position to take in food waste, then weighing it and transporting it to three different specified positions, respectively.

What would a legal requirement for sustainability reporting mean for opportunities and difficulties for micro, small and medium-sized companies? Large companies are today covered by a legal requirement for sustainability accounting, so why are not all companies covered by the same accounting obligation regardless of size? It is of interest to study the underlying factors that can explain how such a legal requirement could affect smaller companies based on their size. The focus of this study has been to investigate what opportunities and difficulties a legal requirement for sustainability reporting could entail for micro, small and medium-sized companies. Initially, we define the concepts of sustainability accounting in general and small and medium-sized enterprises to give the reader an understanding of what sustainability accounting means and what factors constitute micro, small and medium-sized enterprises. We have also explained the importance of Corporate Social Responsibility (CSR) and the regulations Global Reporting Initiative (GRI). As a result of our purpose and research question, we have used the theory of legitimacy, the stakeholder theory, the signaling theory and the new institutional theory to support our reasoning. The study is designed according to a qualitative research method that is based partly on previous research but also on semi-structured interviews as a data collection method. The results are based on a total of eight interviews with people who have leading roles in micro-, small- and medium-sized companies. The results illustrate that the companies' view of sustainability reporting is positive in that it can help to structure the work with sustainability, meet a demand for larger stakeholders, reflect on the actual sustainable work and that it can be used as a tool to communicate the sustainable work one does. On the other hand, the results show predominantly the difficulties that requirements for sustainability reporting could entail. It is about the sustainable work in practice being more important than reporting it, that there is a possibility that it can give a misleading picture of companies in that it is difficult to control the sustainable activities that actually take place in smaller companies. Furthermore, the resources that would be required to report the sustainable work in the form of time, money and knowledge are something that is not considered to outweigh the legitimacy that sustainability reporting could possibly entail