Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med lärande för ekologisk hållbarhet, vilket är en central del inom hållbar utveckling. Kvalitativa intervjuer har använts för att undersöka förskollärares förståelse av begreppet ekologisk hållbarhet. Totalt har nio förskollärare deltagit i denna studie, intervjuerna pågick 25–35 minuter. Det visade sig att de flesta informanter hade en grundläggande förståelse men saknade en nyanserad uppfattning av begreppet. Begreppet ekologisk hållbarhet har en interagerande relation till de övriga dimensionerna av hållbar utveckling, vilket kan komplicera lärande för ekologisk hållbarhet. Vidare syftar studien till att ta reda på förskollärares synsätt på sin roll och uppgift att möta läroplanens förstärkta kriterier i relation till barns lärande om ekologisk hållbarhet. Sammanfattningsvis delar informanterna en positiv inställning till läroplanens förstärkta kriterier, men anser att det behövs kompetensutveckling, en vilja samt ett ökat intresse för att det ska leda till påtagliga förändringar i förskolan. Förskolans innehåll och arbetssätt baseras på prioriteringar och intresse bland pedagogerna, vilket kommer påverka det lärande som blir möjligt i förskolan. Informanternas svar tyder på att deras arbetssätt präglas av ett lärande om miljön, och lärande i miljön. Praktiska upplevelser har varit utgångspunkten för barns lärande inom ekologisk hållbarhet i förskolan, där ett undersökande förhållningssätt har vidtagits. Slutligen syftade studien till att undersöka förskollärares synsätt på barns delaktighet inom lärande för ekologisk hållbarhet. Där informanterna förmedlade att de strävar efter ett arbetssätt med utgångspunkt i barnens intresse. Kompetens och vilja är faktorer som påverkar förskollärares förmåga att göra barnen delaktiga. Informanternas svar tyder dock på att barnens möjlighet till inflytande inom lärande för ekologisk hållbarhet är begränsat. En slutsats vi drar av studien är att det behövs intresserade, handlingskraftiga och kompetenta förskollärare som kan leda och följa barnen i ett lärande för ekologisk hållbarhet.

Den ohållbara utvecklingen i världen med klimatförändringar och andra miljörelaterade problem som följd, har medfört ett ökat intresse i ämnet hållbarhet och gjort det mer aktuellt än någonsin. Det finns en överensstämmelse om att något måste ske för att motverka den ohållbara trenden. Hållbarhet är ett väl exploaterat ämne inom forskning men det fokuseras främst på den privata sektorn och därmed finansiella aspekter. Tidigare studier belyser avsaknaden av hållbarhetsforskning inom den offentliga sektorn som har andra aspekter än den ekonomiska att ta hänsyn till. Kommuner och landsting, som är en del av den offentliga sektorn, ska fungera som samhällets föredömen och de måste agera utifrån invånarnas intresse. De har mer sociala värderingar än den privata sektorn och måste ta hänsyn till mjukare attribut. I nyare forskning om hållbarhet har användandet av subjektiva begrepp som välbefinnande och livskvalitet ökat. Flertalet studier visar att det finns ett samband mellan hållbarhet och välbefinnande. Den här studien ämnar bidra till forskningen inom den offentliga sektorn genom att undersöka Sveriges kommuner. I studien ingår totalt 90 kommuner där 38 av dem är ekokommuner, som aktivt valt att arbeta med hållbarhetsfrågor. Studien undersöker om det finns ett samband mellan kommunernas hållbarhetsarbete och deras invånares nöjdhet. Med utgångspunkt i tidigare forskning bör ekokommunerna, som engagerar sig i hållbarhet, ha nöjdare invånare än övriga kommuner. Studien undersöker även om de ekokommuner som presterar bra i hållbarhet, baserat på resultat från 15 nyckeltal, har nöjdare invånare.

I den här uppsatsen undersöks en tävling som handlar om hållbarhet och där staden Dresden deltar. Syftet är att analysera hur begreppet hållbarhet fylls med betydelse. Syftet är också att undersöka hur eventet görs och i vilken kontext det existerar. Undersökningen visar att det kan finnas olika sätt att ladda begreppet hållbarhet. Bland annat kan det finnas olika beskrivningar av problemområden eller olika lösningsansatser. Det kan finnas till synes självklara antaganden men det kan också finnas motdiskurser. Som exempel kan nämnas att tillväxt och lönearbete kan ses som en given utgångspunkt, men detta synsätt kan också ifrågasättas. Hållbarhet kan ses som en ny värdering som finns på många olika plan i samhället. I det undersökta eventet formulerades en vision och några projekt vilka har olika ansatser. Detta kan å ena sidan tyda på människors allmänna medvetenhet om olika problem kring hållbarhet. Å andra sidan kan det emellertid också finnas skillnader i medvetenhet och intressen. Vad som allmänt kan sägas är att det kan finnas många olika aktörer vilka på olika sätt kan delta på fältet hållbarhet. En fråga som kan ställas i detta sammanhang är hur mycket privatpersoner kan påverka arbetet med hållbarhet. I undersökningen ställs också frågan varför det genomförs en tävling och i vilken kontext den ges. En annan aspekt är att det i denna tävling var tänkt att olika samhälleliga aktörer skulle delta. Det visade sig emellertid att det saknas större företag i denna process. Det visade sig också att många av de som deltog också tidigare var engagerade i olika frågor rörande hållbarhet.

Syftet med denna undersökning har varit att studera vilka olika faktorer som kan påverka fritidspedagogers engagemang under deras yrkesliv och i så fall på vilket sätt. Arbetets teoretiska perspektiv grundas i relationell pedagogik som har varit utgångspunkten till att tolka respondenternas svar i de intervjuer som först med 15 yrkesaktiva fritidspedagoger. Arbetet grundas även i tidigare forskning och en kvalitativ metod. Resultatet av undersökningen påvisar att det finns många inre såväl som yttre faktorer som kan påverka engagemanget hos fritidspedagogerna som till exempel inre motivation, arbetsmiljö och relationer. Dessa olika faktorer kan påverka engagemanget hos fritidspedagogerna på både ett positivt och negativt sätt och innebära delar som ett givande arbete eller utbrändhet. Resultatet pekar på vikten av goda kollegiala relationer, elevgruppens storlek, samt hur möjligheten till att både självständigt och tillsammans med arbetslaget utveckla verksamheten har en viss påverkan på engagemanget hos fritidspedagogerna.

Titel: Grön marknadsföring – En kvalitativ studie om hållbarhet och grönmarknadsföring inom livsmedelsbranschen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ledande företag inomlivsmedelsbranschen arbetar med hållbarhet och grön marknadsföringsamt vad det kan finnas för utmaningar. För att svara på syftet användsföljande forskningsfrågor:- Hur använder sig ledande företag av hållbarhet och grönmarknadsföring inom livsmedelsbranschen?- Vilken nytta har ledande företag av hållbarhet och grönmarknadsföring inom livsmedelsbranschen?- Vilka hinder kan ledande företag stöta på vid sitt arbete med hållbarhetoch grön marknadsföring inom livsmedelsbranschen? Metod: I uppsatsen använder vi en kvalitativ undersökningsmetod för att få svarpå syfte och forskningsfrågor. Vi har således använt en kombination av eninduktiv och deduktiv forskningsansats. Teori: Hållbarhet och Grön Marknadsföring. Empiri: Empirin samlades in från sex stycken intervjuer bestående av trepersonliga samt tre telefonintervjuer. Analys: En analys av befintlig teori och insamlad empirisk data. Slutsats: Utifrån vår analys av det teoretiska samt empiriska materialet har vikommit fram till ett antal slutsatser. Företag inom livsmedelsbranschen harett proaktivt förhållningssätt gentemot hållbarhet. Arbetet med miljö ochhålbarhet kommuniceras genom grön marknadsföring och ledande företagarbetar mot långsiktiga mål. Företag inom livsmedelsbranschen ser ennytta med hållbarhet och grön marknadsföring genom att det ger enkonkurrensfördel samt en långsiktig ekonomisk lönsamhet. Det finns ävenhinder vid arbete med hållbarhet och grön marknadsföring. På kort siktmedför det en större kostnad och arbetsbelastning, det är också enutmaning med att tillfredsställa konsumentens behov och samtidigt arbetamot en mer hållbar verksamhet. En stor prisskillnad mellan traditionellaoch miljövänliga produkter är också en utmaning för företag.

Abstract   This thesis will present the background and thoughts behind the architectural project “Village within” which aims to be a rural, holistic, earth-centered settlement, as an alternative to increasing urbanization. I have been working together with two villages in Västerbotten - Sikeå and Rökå - and this project is the result from meetings and discussions with them, as well as experiences from a citizen-perspective. The thesis will elaborate on the subjects of food, the countryside’s position in a globalized, industrial and city - centered civilization, on the ongoing environmental collapse and the concept of resilience. Utopian ideas and their most classical impasses have been important to understand how this project is just one in a long history of human urge to think of, or create a better world. Examples of historical and contemporary initiatives of local self-sufficiency, attempts to “escape the system”, movements for ruralization, together with discussions on how a future village could look like have all created a rich baseline of inspiration to this project.

No description available.

Världen står inför stora klimatutmaningar och det finns idag många verksamheter som har en negativ inverkan på miljö och klimat. Detta har lett till att FN har satt upp nya klimatmål som har inspirerat den svenska regeringen till en lagändring som medfört en ny hållbarhetslag i Sverige som syftar till att öka ansvarstagandet hos svenska företag. Syftet med den här studien var att undersöka hur HR-funktionen i några branscher på den svenska marknaden arbetar med miljömässig hållbarhet och arbetets övergripande frågor handlar om vilken roll HR har i miljömässigt hållbarhetsarbete samt hur de arbetar för att säkerställa kompetensen inom området. Arbetet har genomförts med en kvalitativ metod och fem semistrukturerade intervjuer. Av studien framkom att HR:s främsta roll i miljömässigt hållbarhetsarbete är som kommunikatör och avsändare samt att utbildning togs upp som en av de främsta bitarna där HR är med och bidrar till organisationens miljöprestationer.

Abstract This degree project was conducted in cooperation between students at Karlstad University and the company SmartMove with the employer and CEO Dan Eriksson. Today, the construction industry faces major challenges. In 2008, cross-sectoral goals were set that by year 2020 we would have a 20 percent more efficient energy use and by the year 2025 we should have built about 700,000 new homes in Sweden. To handle these conflicts of objectives, to increase housing construction while reducing its environmental impact through reduced energy use, Dan Eriksson wishes a further development of a wall structure with the CasaBona steel frame along with inorganic sheet materials. CasaBona is a patented framing system developed by AquaVilla in Västervik. The company AquaVilla manufactures villas floating on water and is responsible for the production of the CasaBona steel frame. The CasaBona steel frame has a punched web which leads to a lighter frame with a broken thermal bridge. Today, the framing system consists of galvanized steel and cellular plastic. The wall studs have the shape of a Z-profile that results in a strong design. When shipping, the steel stud must be cut to the correct length and then mounted on site with rivets. The goal of the thesis work is to make the wall framing more efficient. By replacing the EPS S80 insulation with PIR / PUR, the heat transfer coefficient can be lowered and the frame can reach Boverket's requirements for low energy use while using a smaller frame size. The results of the study show that when using the EPS S80 insulation, energy class B cannot be achieved with a single stud layer since CasaBona is only manufactured in dimensions up to 350 mm, and it would require 420 mm of EPS S80 insulation. However, when using PIR / PUR, only 300 mm insulation thickness is required to achieve energy class B. The framing dimension while using PIR / PUR and energy class B was then used to calculate the number of floors that the current AquaVilla building could be raised to. Calculations showed that by reducing the spread distance of studs and reinforcing particularly critical studs, the house could be raised from three floors to 13 floors, taking into account compressive force and bending moment. / Sammanfattning Detta examensarbete utfördes i samarbete mellan studenter vid Karlstads universitet och företaget SmartMove med uppdragsgivare och vd Dan Eriksson. Idag står byggbranschen inför stora utmaningar. År 2008 sattes sektorsövergripande mål om att år 2020 ha en 20 procent effektivare energianvändning och fram till år 2025 bör vi ha byggt ca 700 000 nya bostäder i Sverige. Som ett steg i hanteringen av dessa två målkonflikter, att öka bostadsbyggandet och samtidigt minska dess miljöpåverkan genom minskad energianvändning, önskar Dan Eriksson en vidareutveckling av en väggkonstruktion med stålstommen CasaBona tillsammans med oorganiska skivmaterial. CasaBona är ett patenterat stomsystem som utvecklas av AquaVilla i Västervik. Företaget AquaVilla tillverkar villor som flyter på vattnet och står även för tillverkningen av stålstommen CasaBona. CasaBona stålregel har ett utstansat liv vilket leder till en lättare regel med bruten köldbrygga. Idag består stomsystemet av galvaniserade stålreglar och cellplast. Väggreglarna har formen av en Z-profil som ger en stark konstruktion. Vid leverans ska stålregeln vara kapad till rätt längd och monteras sedan på plats med popnit. Målet med examensarbetet var att göra väggkonstruktionen mer effektiv. Genom att byta ut EPS S80-isoleringen mot PIR/PUR kan värmegenomgångskoefficienten sänkas och stommen kan uppnå Boverkets krav på lågenergianvändning vid en mindre dimension. Studiens resultat visar att vid användning av EPS S80 går det inte att uppnå energiklass B med ett regelskikt då CasaBona tillverkas i dimensioner upp till 350 mm, och det hade krävs 420 mm EPS S80-isolering. Vid användning av PIR/PUR krävs dock endast en isoleringstjocklek på 300 mm för att uppnå energiklass B. Stomdimensionen vid användning av PIR/PUR och energiklass B användes sedan för att beräkna antalet våningar som en nuvarande AquaVilla kunde höjas till. Beräkningar visade att vid minskning av spridningsavståndet och förstärkning av särskilt kritiska reglar kunde huset höjas från tre våningar till 13 våningar då hänsyn togs till tryckande kraft och böjande moment.

Titel: Skillnader i företags hållbarhetsstyrning Författare: Alexandra Ronneback och Mikaela Andersson Program: Ekonomprogrammet inriktning redovisning och ekonomistyrning Handledare: Thomas Karlsson Institution: Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet i Kalmar   Inledning: Intresset för hållbarhet har i Sverige ökat markant i omfattning och betydelse de senaste decennierna. Idag är hållbarhetsstyrning och hållbarhetsrapportering viktiga aspekter i företags verksamhetsstyrning. Sedan år 2016 då det lagstadgade kravet inträdde för större företag att hållbarhetsrapportera finns det inte längre någon möjlighet för företagen att utesluta hållbarhetsarbetet.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att se skillnader i hur större företag i Kalmar med omnejd arbetar med hållbarhetsstyrning och upprättande av hållbarhetsrapporter. Vår förhoppning är att uppsatsen ska bidra till att öka de berörda intressenternas och företagens insikt i hållbarhetsarbetet.   Metod: För att öka förståelsen inom vårt valda område har vi i uppsatsen använt oss av en abduktiv ansats. Forskningsmetodens inriktning är av kvalitativ karaktär där vi har tagit hjälp av semistrukturerade intervjuer för att få kunskap och för att möjliggöra uppsatsens syfte. Stor vikt har lagts på etiska överväganden och vi har förhållit oss metodkritiskt.   Slutsats: Uppsatsen bekräftar att när det kommer till större företag i Kalmar med omnejd finns det skillnader i dels företagens hållbarhetsstyrning men även i deras hållbarhetsrapportering trots det rådande lagkravet. De största skillnaderna vi har observerat anser vi beror på inom vilken bransch företagen är verksamma. Dessutom beror dessa skillnader på hur långt de olika företagen har kommit i sin individuella hållbarhetsutveckling.