Conscious customers and the threat of regulations have compelled capital markets around the world to increase their sustainability focus. Today, a fund manager must know how to measure and communicate the sustainability of her fund’s portfolio, which raises the question of how such measurement should be designed? By interviewing decision makers at one of Sweden’s major fund management firms and examining existing sustainability metrics, we identify the key features practitioners want from a sustainability measurement and discuss how existing metrics relate to this. We find that there is an increased need for: (i) capturing the positive contributions the companies in the portfolio have towards a sustainable development, (ii) including each company’s internal capabilities, which reflects important information about the likelihood of future contributions, (iii) relevant peer groups in order to understand the context of a company’s score, and (iv) understanding that sustainability is not a one dimensional issue and therefore should not be treated as one. To meet this need, we argue that the emerging group of metrics based on the United Nations Sustainable Development Goals could be used as a complement to the currently used risk-focused sustainability metrics. / Medvetna konsumenter och förväntade regleringar har tvingat kapitalmarknader runt om i världen att öka sitt hållbarhetsfokus. Idag ställs det krav på fondförvaltare att mäta och kommunicera sina fonders hållbarhet, vilket ger följdfrågan, hur ska ett sådant hållbarhetsmått vara konstruerat? Genom intervjuer med beslutsfattare på ett av Sveriges ledande fondbolag och en genomgång av befintliga hållbarhetsmått, har vi identifierat några nyckelfaktorer som de vill att ett hållbarhetsmått ska bestå av samt fört en diskussion kring hur de befintliga mätvärdena relaterar till dem. Vi finner ett ökat behov av: (i) att mäta de positiva effekterna ett företag har mot en hållbar utveckling, (ii) inkludering av företagets hållbarhetspotential, vilket påverkar sannolikheten för framtida bidrag, (iii) relevanta jämförelsegrupper för att kunna förstå ett företags bidrag, och (iv) ökad förståelse för att hållbarhet inte är ett endimensionellt problem och därför inte ska hanteras som ett sådant. För att uppnå detta argumenterar vi för att mätvärden baserade på Förenta Nationernas `Sustainable Development Goals' kan användas som ett komplement till de riskfokuserade hållbarhetsmått som används i hög utsträckning idag.