Den svenska marknaden för offentliga upphandlingar estimeras vara värd 782 miljarder kronor per år. Då offentlig upphandling har en betydande roll gällande arbetet för hållbar utveckling är det fundamentalt att sätta högre krav på utvärderingsprocessen av anbud. Bygg och fastighet är en sektor som står för stor klimatpåverkan vilket ger god grund till att utveckla hållbarhetskriterier i byggupphandlingar då upphandlarens främsta utvärderingskriterium i dagsläget är pris. Studiens syfte var att öka kunskapen om användande av sociala och miljömässiga hållbarhetskriterier vid offentliga byggupphandlingar genom att besvara följande frågeställningar:  FF1: Hur kan val och formulering av sociala och miljömässiga hållbarhetskriterier vid offentliga byggupphandlingar beskrivas? FF2: Hur vanligt förekommande är social och miljömässig hållbarhet som urvalskriterium vid offentliga byggupphandlingar? FF3: Hur kan köpbeslutsgruppens påverkan på val och formulering av hållbarhetskriterier vid offentliga byggupphandlingar beskrivas? FF4: Vad finns det för drivande respektive hindrande faktorer i att utvärdera på sociala och miljömässiga hållbarhetskriterier vid offentliga byggupphandlingar? Denna studies metod bestod av deduktiv kvalitativ ansats med inslag av kvantitativa metoder. Genom litteraturstudien skapades ett teoretiskt ramverk som stod till grund för datainsamlingen. Datainsamlingen bestod av en arkiv- och dokumentforskning där 181 upphandlingar granskades samt sex fallstudier med kvalitativa intervjuer. Data har sedan analyserats med hjälp utan Within-Case och Cross-Case analys.  Resultatet från arkiv- och dokumentforskningen visade att endast 17 av de 181 granskade upphandlingar hade utvärderats på ställda hållbarhetskrav vilket motsvarar en andel på cirka 9,4 procent. Kvalificeringskrav som miljöledningssystem är vanligt förekommande men inte tillräckligt för att uppnå miljömålen, för det krävs även hållbara tilldelningskriterier vilket det råder brist på idag. Respondenterna från samtliga intervjuer bekräftade att det brister i utvärderingen av hållbarhet i dagens upphandlingar. Rädsla och kunskapsbrist var vanliga barriärer för hållbara upphandlingar samt att upphandlarens akademiska bakgrund kan påverka köpprocessen. Resultaten visade även att samarbete mellan parter var nödvändigt för att sprida kunskap och inspirera varandra att jobba mot en mer hållbar framtid. Det krävs även en tydlig process för hur det går att undersöka och utvärdera på hållbarhetskriterier. / The Swedish market for public procurement is estimated to be worth SEK 782 billion per year. As public procurement has a significant role in the work for sustainable development, it is fundamental to place higher demands on the evaluation process of tenders. Construction and real estate is a sector that is responsible for a large climate impact, which provides good reasoning for further developing sustainability criterias in construction procurements, as the procurer's main evaluation criteria currently is price. The purpose of this study was to increase the knowledge about the use of social and environmental sustainability criteria in public construction procurements by answering the following research questions: Q1: How can the choice and formulation of  social and environmental sustainability criteria in public construction procurements be described? Q2: How common is  social and environmental sustainability as a selection criterion in public construction procurement? Q3: How can the purchasing decision group's impact on the selection and formulation of sustainability criteria in public construction procurements be described? Q4: What are the driving and hindering factors in evaluating social and environmental sustainability criteria in public construction procurement? The method of this study consisted of a deductive qualitative approach with elements of quantitative methods. The literature study created a theoretical framework that formed the basis for data collection. The data collection consisted of an archive and document research where 181 older procurements were examined and six case studies with qualitative interviews. Data were then analyzed using Within-Case and Cross-Case analysis. The results from archive and document research showed that only 17 of the 181 procurements examined had evaluated sustainability requirements, which corresponds to a share of approximately 9.4 percent. Qualification requirements such as environmental management systems are common but not sufficient to achieve the environmental goals, hence sustainable award criteria are required, which is lacking today. The respondents from all interviews confirmed that there was a lack of evaluation of sustainability in today's procurements. Fear and lack of knowledge were common barriers to sustainable procurement and that the procurer's academic background can affect the buying process. The results also showed that cooperation between parties was necessary to spread knowledge and inspire each other to work towards a more sustainable future. A clear process is also required for how it is possible to investigate and evaluate sustainability criteria.