Global uppvärmning är ett av nutidens största hot mot mänskligheten. Idag syftar många projekt och initiativ till att minska utsläppen av CO2, bland annat genom att inspirera människor till att minska sina individuella utsläpp. Som en del av Homo colossus at Expo2020, ett projekt med målet att engagera och informera människor om hur vår livsstil påverkar vår planet, har ett första designförslag för en visuell augmented reality (AR) installation utvecklats. Mer specifikt ett fysiskt vykort som förmedlar ett energifotavtryck till läsaren och vars bud- skap är tänkt att förstärkas med interaktiva AR-element. AR är en relativt ny teknik med en enorm potential för framtiden och ett ämne där det finns stor efterfrågan på forskning om var tekniken kan appliceras. Denna studie har syftat till att vidare utforska installationer i utställningsmiljöer med fokus på AR som medium och vi har även undersökt hur man bör designa installationer med AR för att förmedla budskap genom interaktion. Detta har utforskats genom en Research through design metodik där idéskapande workshops, möten med experter och ett användartest på en utvecklad prototyp har utförts. Resultatet från studien visade på att det är viktigt med en personlig koppling till innehållet för att skapa reflektion kring energifotavtryck hos användaren. En stark koppling mellan de AR- element som visas och den energiförbrukning som de representerar visade sig även vara en stor faktor till hur effektivt budskapet togs emot hos användaren. AR-elementen visade vidare på en markant förbättring gällande engagemang och ökad förståelse hos användaren. Vi ser en stor framtida potential i AR som ett medium i att förmedla budskap och studien har likaså väckt en rad nya frågor inom ämnet som vi uppmanar kommande arbeten till att utforska vidare. / Global warming is one of humanity’s biggest threats. Today, many projects and initiatives aim to reduce CO2 emissions, among other things by inspiring people to lower their individual emission. As part of Homo colossus at Expo2020, a project with the goal of engaging and informing people about how our lifestyle affects our planet, a first design proposal for a visual augmented reality (AR) installation has been developed. More specifically, a physical postcard that conveys an energy footprint to the reader and whose message is intended to be reinforced with interactive AR elements. AR is a relatively new technology with enormous potential for the future and a topic where there is great demand for research on where the technology can be applied. This study aims to further explore installations in exhibition environments with a focus on AR as a medium. We have also explored how to design installations with AR to convey messages through interaction. This has been explored through a Research through design methodology where idea-generating workshops, meetings with experts and a user test on a developed prototype have been conducted. The results of the study showed that it is important to have a personal connection to the content in order to create a reflection on the energy footprint of the user. A strong link between the AR elements displayed and the energy consumption they represent also proved to be a major factor in how effectively the message was received by the user. The AR elements further showed a mayor improvement in commitment and increased understanding of the user. We see a great future potential in AR as a medium in conveying messages and the study has also raised a number of new issues within the subject that we encourage future studies to explore further.

In recent years Generative AI tools have become increasingly ubiquitous and have given rise to much discussion concerning their impact on jobs, both in personal use and corporate settings. Despite Generative AI being a rapidly growing field, there is currently an existing research gap regarding the adoption of these tools across different domains. This study aims to fill this gap by contributing with knowledge on how designers might integrate Generative AI into their workflows. By adopting a Research through design (RtD) approach, three workshops were held where designers used generative AI tools to co-create design fictions envisioning how AI tools would permeate their future workflows. Thematic analysis of the workshop data revealed both desirable and undesirable futures from the designers’ perspectives situating AI at various stages of design – from assisting designers with mundane tasks to helping with ideation and testing. The futures brought up reflections on designers in control of the workflow, the dynamics of human-AI collaboration and the evolving role of the designer. The study contributes knowledge about different forms human-AI interactions could take in the near future, and highlights the importance of careful consideration when deploying these tools in a human-centric manner. / De senaste åren har generative AI-verktyg blivit alltmer vanliga, vilket har skapat många diskussioner angående deras påverkan på arbetet, både för personligt bruk och inom företagsmiljöer. Trots att generativ AI är ett snabbt växande fält, finns det en forskningslucka när det gäller anpassning av dessa verktyg inom olika domäner. Syftet med studien är att fylla detta gap genom att generera kunskap om hur designers kan integrera generativ AI i sina arbetsflöden. Genom att använda en forskning-genom-design (RtD) metod, hölls tre workshops där designers skulle använda generativa AIverktyg för att gemensamt skapa “designfiktioner” för att föreställa sig hur AI-verktyg skulle påverka deras arbetsflöden. Tematisk analys av workshopdata uppvisade både önskvärda och oönskade framtidsscenarier som placerade generativ AI i olika stadier av design — från att assistera designers med repetativa uppgifter till att hjälpa till med kreativitet och testning. Framtiderna inspirerade reflektioner över designers kontroll över processen, dynamiken i mänsklig-AIsamverkan och designers egna roller. Studien bidrar med kunskap om olika former av mänsklig-AI-interaktioner skulle kunna se ut i en nära framtid och belyser vikten av noggranna överväganden vid implementering av dessa verktyg på ett människocentrerat sätt.