This is a report about accessibility. For this project the accessibility of a building in the city of Halmstad was evaluated. It´s a three storey building with five apartments on each floor divided by two stairwells. These five apartments have since been divided into three different types of apartments. Each type of apartment has been assessed separately. The building is from the fifties. To learn more about buildings from the nineteen fifties, a literature study has been done. The goal is to find out what is lacking when it comes to accessibility and how this can be improved. A literature study has been made about the needs of people with impaired mobility, sight and sense of direction. Terms of BBR were examined. The investigation shows that there are several shortcomings in the accessibility for all apartments. The shortcomings that in particular need to be addressed are the washrooms, kitchens and doors inside the apartments. Shortcomings in accessibility consist of the missing of elevators and the entrance is not handicap accessible. This report proposes solutions to these deficiencies in the apartments, stairwells and entrance. Since this building has no elevator and it is a necessity, three different examples that enable the installation of an elevator have been developed. Proposals for action at the entrance have been made. A measure proposed for each type of apartment has been developed. / I denna rapport utreds tillgängligheten i hus ett i området Gullhönan i Halmstad. Det är ett flerfamiljshus med tre våningar med fem lägenheter på varje våning fördelat på två trapphus. Dessa fem lägenheter har sen delats upp i tre olika typer av lägenheter. Varje lägenhetstyp har granskats separat.Byggnaden är från femtiotalet. För att få mer kunskap om byggnader från femtiotalet har en litteraturstudie gjorts.Målet med rapporten är att ta reda på vilka brister som finns när det kommer till tillgänglighet och hur detta kan förbättras. En litteraturstudie har gjorts om vilka behov som personer med nedsatt rörelseförmåga, syn och orienteringsförmåga har. Regler från BBR har granskats.Utredningen visar att det finns flera brister i tillgängligheten i samtliga lägenheter. De brister som framförallt behöver åtgärdas är hygienrum, kök och dörrar inne i lägenheterna. Brister i tillgängligheten utgörs av att det fattas hiss och att entrén inte är handikappanpassad. Denna rapport innehåller förslag på lösningar på dessa brister i lägenheter, trapphus och entré.Eftersom denna byggnad saknar hiss och detta är en nödvändighet har tre olika exempel som möjliggör installation av hiss har tagits fram. Förslag om åtgärder vid entrén har gjorts. Ett åtgärdsförslag för varje typ av lägenhet har tagits fram. Lösningarna har gjorts med tanke på att göra så små ingrepp i byggnaden som möjligt, följa lagkrav och ändå försöka utnyttja utrymmet göra trapphus, entré och hiss så rymliga som möjligt.

No description available.

No description available.

Ett fysiskt handikapp kan innebära stora begränsningar i livet. För de som sitter i rullstol kan det vara mycket svårt eller till och med omöjligt att förflytta sig dit de vill och få uppleva aktiviteter som personer utan handikapp tar för givet. Det här kandidatarbetet har haft som syfte att ta fram en handikappanordning som ska göra det möjligt för rullstolsburna att kunna ta sig ombord och iland från fritidsbåtar. Det finns redan olika lösningar på marknaden som syftar till att möjliggöra en sådan förflyttning, men målet med det här arbetet har varit att ta fram en lösning som är annorlunda jämfört med de befintliga lösningarna framförallt vad gäller möjligheten till att använda den från båten istället för från kaj, samt att den ska kunna installeras till en rimlig kostnad och dess design ska passa flertalet fritidsbåtar utan alltför stora krav på båtens utformning.  Det viktigaste kravet på produkten är att den ska vara säker att använda. Det får inte föreligga någon risk för personskada. Andra krav som ställdes upp när problembeskrivningen arbetades fram är att anordningen ska vara enkel att använda. Installationen ska vara möjlig att göra i flertalet fritidsbåtar till en rimlig kostnad. Detta för att ett plötsligt behov av rullstolsanpassning inte nödvändigtvis ska behöva innebära inköp av en ny båt. Produkten ska vara hållbar (kunna vara monterad och användas under många år) och inte kräva service under den primära utnyttjandeperioden (under sommaren). Under utvecklingen togs hänsyn till miljöaspekter i val av tillverkningsmetoder och materialval.  Det slutliga produktförslaget, som arbetats fram efter att ha gjort flertalet analyser och utvärderingar av på marknaden befintliga lösningar, är en mast som monteras i durken på båten. Masten har ett stödben som placeras på bryggan/kaj, vilket ger stabilitet och därmed hög säkerhet för användaren. Detta då motorbåtar inte har en köl som kan fungera som motvikt för den sidobelastning som ombordstigningen innebär.

Studies have identified barriers in the physical environment causing restricted participation in play activities for children with disabilities. Therefore, was the overall aim of this thesis to identify and explore aspects of playground accessibility and usability for children with disabilities based on the experiences of children, parents and professionals. The design of the thesis includes four studies examining different aspects of playground accessibility and usability. Data were collected in Study I through interviews with creators of playgrounds (i.e., persons in a municipality responsible for playgrounds), and with users of playgrounds (i.e., children with restricted mobility, and adults that accompany the children to playgrounds). Data in Study II were collected using a questionnaire completed by persons responsible for playgrounds in 41 municipalities of northern Sweden. In Study III, data were collected through interviews of children with different abilities and in Study IV parents of children with disabilities were interviewed regarding playground design. Data from the interviews were analysed qualitatively while data from the questionnaire were analysed using descriptive statistics. Results of the studies showed that persons responsible for playgrounds have not always considered accessibility for children with disabilities. In fact, many of them had never thought about the issue and also expressed a lack of knowledge needed for building accessible playgrounds (I, II). Further, based on children’s experience, playgrounds are important environments for all children, but these are not accessible and usable for all (III). According to the parents, playgrounds do not support play or social interaction for children with disabilities and the design of most playgrounds made their children dependent on adult support. This in turn limited contact with peers and causing the children a sense of being different (IV). To conclude, the results showed that playgrounds are not an accessible or usable environment for many children with disabilities in Sweden. This has affected children with disabilities in negative ways that in turn can cause play deprivation, dependency and stigmatization. The results also indicated that there seems to be lack of awareness regarding children’s rights in society and legislation that governs playgrounds.

Alla nyproducerade studentbostäder handikappanpassas i Sverige. Regler för att bostäder ska handikappanpassas framgår i tre juridiska grundpelare nämligen PBL, PBF och BBR. Detta leder till en oproportionerlig användning av yta i respektive bostad. Därtill befinner sig Sveriges studenter i en prekär situation. Bostäderna som är tillgängliga för dem är svåra att få tag i, har höga hyror och är undermåligt planerade.Följaktligen synes det onödigt att ödsla resurser på att handikappanpassa samtliga studentbostäder när ytterst få har behov av det. Syftet med denna uppsats är att utreda huruvida det finns utrymme för en förändring av Boverkets byggregler angående handikappanpassning av studentbostäder. För att undersöka detta kommer följande frågeställningar att besvaras. Hur stort är behovet av att ändra Boverkets föreskrifter? Hur ser den svenska modellen ut och hur kan man förbättra den? Är detta förenligt med internationella bestämmelser? Hur hanteras handikappanpassning av studentbostäder i Norge? Vilka potentiella effekter kommer en föreskriftsändring att leda till? För att svara på dessa frågor har en ansats till rättsvetenskaplig metod använts för att sammanställa en bakgrund med fakta. Vidare har en kvalitativ metod använts för att bredda perspektiven i analysen. I huvudsak tar handikappanpassningen upp mycket yta i hygienrummen, då de ska dimensioneras för en rullstolsburen och dess medhjälpare. Antalet personer på eftergymnasial nivå som är i behov av detta står inte i rimlig proportion till att samtliga studentbostäder ska anpassas, då endast ett fåtal personer som studerar har en funktionsnedsättning. Förändring av regelverket gällande handikappanpassning är ett känsligt ämne. Detta beror på att Sverige tolkat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som att den byggda miljön ska vara tillgänglig för alla. Norges tolkning av samma konvention är däremot att 20 procent handikappanpassas och resterande besöksanpassas. Implementeras denna modell i Sverige, är det troligare att följden blir förhöjd livskvalitet för hyresgästerna snarare än sänkta hyror och fler bostäder på marknaden. / All newly produced student housing in Sweden is designed to be accessible for individuals with disabilities, governed by three key pillars: PBL, PBF and BBR. This leads to a disproportionate use of space in each housing unit. Additionally, Swedish students are in a precarious situation. The student housing is difficult to obtain, has high rents, and is poorly planned. Consequently, it seems unnecessary to waste resources on making all student housing accessible when very few actually need it. The purpose of this thesis is to investigate whether there is room for change in the Building Regulations concerning accessibility adaptations for student housing. To explore this, the following questions will be answered: How great is the need to amend Boverket’s building regulations? What does the Swedish model look like and how can it be improved? Is this consistent with international regulations? How is accessibility for student housing managed in Norway? What potential effects will a change in regulations lead to?To answer these questions, a legal method has been used to compile a background with facts. Furthermore, a qualitative method has been used to broaden the perspectives of the analysis. Primarily, the accessibility adaptations take up significant space in the bathrooms, as they must be sized for a wheelchair user and their assistant. The number of individuals at the post- secondary level who need this is not proportionate to the requirement for all student housing to be accessible, partly because only a few individuals of study age have disabilities. Changing the regulations regarding accessibility adaptations is a sensitive issue. This is because Sweden interprets the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities to mean that the built environment should be accessible to all. Norway, on the other hand, interprets this to mean that 20 percent should be fully accessible while the rest should be visitable. If this model is implemented in Sweden, it is more likely that the result will be an increased quality of life for tenants rather than lower rents and more available housing on the market.