Background People are faced with a variety of consumer choices every day. If they do not have adequate and appropriate knowledge their choices create a greater risk of negative effects for the environment and the economy, and also for the individual's personal health and economic circumstances. Home and Consumer Studies (HC-studies) provides school pupils with educational opportunities on which to base their choice decisions. Aim The overall aim of this thesis is to describe and analyze the impact of frame factors such as, for example, teachers’ qualifications, classrooms, lesson time, interdisciplinary work and group work on the educational experience, focusing on pupils' opportunities for goal achievement in an HC-studies context. Methods Two different methods were used to obtain data, 1) surveys and 2) classroom observations. One nationwide survey were sent out in 2010 to people working with HC-studies (N=385) and two surveys were sent out in 2014, one to people working with the five subjects HC-studies, Physical Education and Health, Chemistry, Physics and Biology (n=388), and one to head teachers (N=216). All three surveys involved municipal and independent schools. The observations were carried out in four different schools in grades 5, 8 and 9, when pupils worked in the kitchen units and were made using video and audio recording. In total, 44 pupils participated. Results The surveys showed that the HC-studies teacher qualifications were higher in municipality schools compared to independent schools (86% vs 39%). Classrooms with 4 – 10 kitchen units were more common in the municipality schools than independent schools (94% vs 71%). Among teachers in the five subjects HC-studies, Physical Education and Health, Chemistry, Physics and Biology, as well as Head teachers, about half stated that the school they worked in, or had the responsibility for, used interdisciplinary teaching in the area of nutrition and health. Regarding barriers to interdisciplinary teaching, teachers and head teachers both considered a lack of planning time and scheduling to be the biggest problems. Video and audio recordings showed that lesson time, in combination with the amount of content to be delivered during the lesson, led to stressed and insecure pupils, and both teachers and pupils seemed to have a strong focus on the end result; the meal. Some pupils used a variety of strategies to change the cooking in order to have more chance of completing the process on time. Four different ways in which pupils worked together in the kitchen units emerged: 1) integrated, 2) expert, 3) divided, and 4) parallel group work. Integrated group work seemed to provide opportunities for learning because pupils communicated with each other, discussed how they would divide the cooking within the group, who should do what and how they would work so that everyone could take part in the cooking. The other three types of groups did not seem conductive to learning. Many pupils in these groups did not communicate and were not able to show their skills and creativity. It also emerged that, if they got the chance, pupils chose tasks about which they already had some knowledge. Conclusions This thesis highlights various conditions shaping pupil opportunity to reach goals in the subject. The study raises many questions about the extent to which pupils around the country have the same opportunity to reach goals in the HC-studies syllabus. / Bakgrund Idag ställs vi som samhällsmedborgare inför en mängd olika val varje dag, val som påverkar både hälsa, ekonomi och miljö. Om vi inte har kunskap om vilka val vi kan göra, riskerar det att få negativa effekter både på miljö och samhällsekonomi men även för individens personliga hälsa och ekonomi. Hem- och konsumentkunskap (HK) skulle med rätt förutsättningar kunna vara en värdefull arena för människors möjlighet att ta del av en hälsofrämjande undervisning, vilket behövs allt mer i vårt samhälle. Sedan 1962, när grundskolan infördes i Sverige, har ämnet varit obligatoriskt både för pojkar och flickor. Ämnet är idag det minsta sett till antalet timmar, med totalt 118 timmar under grundskolans nio år. Detta gör att ämnets begränsade tid behöver tas tillvara och lärare behöver ges förutsättningar för att kunna bidra till att eleverna når kursplanens uppställda mål. Mot bakgrund av detta var syftet i denna avhandling att beskriva och analysera ramfaktorers inverkan på undervisningen, med fokus på elevers möjlighet till måluppfyllelse i en HK-kontext. Metoder Två olika metoder användes för att inhämta material; 1) enkäter och 2) klassrumsobservationer. Tre rikstäckande enkäter skickades ut 2010 och 2014 till kommunala och fristående skolor. Länk till enkät 1 skickades via e-post till HK-lärare, enkät 2 till lärare i fem skolämnen; HK, kemi, fysik, biologi samt idrott och hälsa och länk till enkät 3 skickades till skolledare. Observationerna genomfördes i fyra olika skolor i årskurs 5, 8 och 9 när eleverna arbetade praktiskt i köksenheterna. Observationerna gjordes med hjälp av video- och ljudinspelning och totalt deltog 44 elever. Resultat och slutsatser Avhandlingen undersöker ett antal ramfaktorers inverkan på elever och lärare i HK. Med hjälp av enkät 1 gjordes en kartläggning av praktiska förutsättningar för HK runt om i Sverige, bland annat lärares utbildning, klassrummets utformning samt lektionslängd i årskurs 8 och 9. När det gällde behörigheten hade de kommunala skolorna 86% behöriga lärare medan endast 39% var behöriga i de fristående skolorna. När det gällde klassrum hade 88% av skolorna ett fullt utrustat klassrum (fyra till tio köksenheter). Det kommunala skolorna hade i högre utsträckning fullt utrustat klassrum jämfört med fristående skolorna (94% respektive 71%, vilket visade på en signifikant skillnad). Lektionslängden varierade för årskurs 8 och 9. I årskurs 8 hade 44% 120 min eller längre lektioner. I årskurs 9 var motsvarande siffra 32%. Med hjälp av enkät 2 och 3 kartlades förekomsten av ämnesövergripande arbete inom området kost och hälsa samt eventuella hinder för ett sådant arbetssätt i den svenska grundskolan. Ungefär hälften av både lärare och skolledare angav att den skola de arbetade på eller hade ansvar över arbetade ämnesövergripande kring området kost och hälsa. När det gällde eventuella hinder för ämnesövergripande arbete ansåg både lärare och skolledare att brist på planeringstid och problem med schemaläggning var de största hindren, men lärare såg båda dessa som betydligt större hinder än vad skolledare gjorde. Med hjälp av observationerna undersöktes om och i så fall på vilket sätt elever och lärare påverkades av lektionstiden samt vilka olika typer av grupparbeten som förekom när eleverna arbetade tillsammans i köksenheterna. Lektionstiden i relation till mängden uppgifter medförde stressade och osäkra elever. Både lärare och elever verkade ha stort fokus på slutresultatet. Elever uttryckte även en rädsla för att inte få ett godkänt betyg om de inte blev klara med matlagningen i tid. En del elever använde olika strategier för att förändra matlagningen för att ha större chans att hinna klart i tid. De kunde till exempel anpassa receptet, utesluta en jäsning vid bakning med jäst och/eller modifiera matlagningen genom att göra mindre bitar för snabbare tillagning. När det gällde samarbete utkristalliserades fyra olika sätt på vilket eleverna arbetade tillsammans i köksenheterna: 1) integrerat grupparbete, 2) expertgrupparbete, 3) delat grupparbete och 4) parallellt grupparbete. Integrerat grupparbete såg ut att ge förutsättningar för lärande eftersom eleverna kommunicerade med varandra, diskuterade hur de skulle lägga upp matlagningen, vem som skulle göra vad och hur de skulle arbeta så att alla fick ta del av undervisningen. De andra tre typerna av grupper såg inte ut att främja lärande. Många elever i dessa grupper kommunicerade inte tydligt med varandra och hade inte heller möjlighet att visa sin skicklighet och kreativitet vilket finns skrivet i både Kursplan 2000 och Lgr 11 som något som eleverna ska utveckla och visa i undervisningen. Om dessa grupper dessutom är bestående under flera veckor blir en trolig konsekvens att vissa elever har försämrade förutsättningar till måluppfyllelse. Det som också framkom vid analysen av observationerna var att eleverna i det praktiska arbetet valde att göra det de redan hade kunskaper om, om de fick chansen att välja själva. Avhandlingen har belyst olika förutsättningar för elevers möjlighet till måluppfyllelse i HK. Studien väcker många frågor om huruvida elever runt om i landet ges likvärdiga förutsättningar att nå målen i kursplanen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka elevers attityder gentemot Hem- och konsumentkunskap samt hållbar utveckling. Jag har även undersökt om kunskaper i hållbar utveckling som tas upp i ämnet bidrar till en miljömedveten handling i praktiken och hur intresset för Hem- och konsumentkunskap och hållbar utveckling ser ut utifrån ett genusperspektiv. För att samla in material till arbetet har en enkät lämnats ut till 114 elever i årskurs 6 under en hemkunskapslektion på 5 kommunala skolor i Uppsala. Enkäterna har sedan analyserats med hjälp av Excel och statistikprogrammet SPSS. I resultatet går att se att majoriteten av eleverna (nästan 100 %) som deltog i enkätundersökningen, oavsett kön, har en positiv attityd till Hem- och konsumentkunskap som ämne och anser att de kommer ha nytta av dessa kunskaper i framtiden. Ett lägre antal men fortfarande högt (ca 65 % av eleverna) har en positiv attityd till hållbar utveckling. Enkätsvaren visar också att eleverna inte alltid brukar göra saker i vardagen och hemma som gynnar hållbar utveckling, oberoende av om de pratat om hållbar utveckling eller inte i skolan.

<p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att studera vilka recept lärare i hem- och konsumentkunskap använder i sin undervisning och då särskilt studera vem och vad som bestämmer urvalet samt att se vilka värden och normer som förmedlas.</p><p>Undersökningen är utförd med deltagande observationer samt kvalitativa intervjuer av tre lärare och sex elever i år åtta och nio. Vid de deltagande observationerna har en metodvariant som kallas "critical incidents" använts.</p><p>Resultatet tyder på att vilka recept som används främst har att göra med lärarens inställning till vem som ska göra valet, med vad läraren har planerat att undervisningen ska handla om och med vilken tillgång till recept som finns. Genom valet uttrycker lärarna pedagogiska idéer och kunskapssyn och eleverna uttrycker bland annat smakpreferenser.</p><p>Min slutsats är att det finns anledning att fundera över både hur elever lär och vad jag som lärare kan göra för att skapa de bästa förutsättningarna för lärande.</p><p> </p> / <p> </p><p>This essay examines the methodology of recipe selection used by teachers in Home Economics teaching and specifically studies who and what determines the selection as well as what values and norms are conveyed.</p><p>The study was conducted using participatory observations and qualitative interviews of three teachers and six pupils in years eight and nine. A method called "critical incidents" was used during the participatory observations.</p><p>The result suggests that recipe selections are based on one of three criteria: a teacher’s attitude towards whom – the teacher or student – directs recipe selection, a preset lesson plan, or, the accessibility to recipes. Teachers tend to base selections upon pedagogical ideas and a cognitive approach whilst pupils express preferences based on taste.</p><p>This essay concludes that it is of value to consider how pupils learn and what a teacher can do to foster the best circumstances for learning.</p><p> </p>

<p>Denna studie utgår från en poststrukturalistisk teori med feministisk</p><p>perspektiv och har som syfte att förstå och se olika kontexts betydelse för subjektets skapande för läraren i grundskoleämnet hem- och konsumentkunskap (förkortning HK) Genom reflexiva intervjuer med verksamma HK-lärare och med en poststrukturalistisk analys studeras hur lärarnas upplevelser och erfarenheter kan relateras dels till schablonbilden och dels till hur den genom samtida och historiska texter kan förstås.</p><p>Studien behandlar en existerande bild eller en schablon om hur läraren i hem och konsumentkunskap, förväntas vara och agera. En bild som beskriver en präktig, lite gnällig och petig kvinna, en praktisk person som lägger sig i det mesta och dessutom är något fyrkantig. I studien framkom att HK-läraren känner till schablonens existens men känner varken igen sig eller kollegor genom den.</p><p>Med en poststrukturalistisk teori om subjektivisering, identitetsskapande och individuella förhållningssätt diskuteras i studien i vilka olika kontext HK-läraren lär</p><p>sig att vara. Med andra ord diskuteras i studien på vilka olika historiska och samtida sociala arenor som HK-lärarens subjektivitet är konstruerad.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Läroboken är ett av de verktyg som lärare kan använda i sitt arbete för att eleverna ska nå målen. En lärobok kan spela en stor roll i en lärares undervisning och det är därför av största vikt för blivande lärare att kritiskt granska de läroböcker som man tänker sig att använda. I ämnet hem- och konsumentkunskap är boken Hem- och Konsumentkunskap år 7 - 9 av Hedelin m.fl. (2007) en vanligt förekommande lärobok i många lärares undervisning. Detta examensarbete utgår utifrån förförståelsen att ovan nämnda lärobok möjligen är det fullkomliga läromedlet för en lärare i ämnet men samtidigt finns även med i beaktande att det förekommer en viss kritik från lärare mot boken i fråga.</p><p>Huvudsyftet med arbetet har varit att studera läroboken med fokus på ämnets fyra grundläggande perspektiv, resurshushållning, hälsa, jämställdhet och kultur. Med arbetet har även funnits två delsyften, dels att reflektera över lärares praktiska arbete med läroboken utifrån några teoretiska synsätt dels att undersöka elevers upplevelser av läroboken. Som utgångspunkt för resonemanget har modellen Den didaktiska triangeln använts där de tre hörnen fått symbolisera lärobok, lärare och elev (se t.ex. Imsen, 1999). Denna modell kompletteras i arbetets resultatkapitel med dubbelriktade pilar för att åskådliggöra interaktionen mellan triangelns hörn.</p><p>Tidigare forskning inom området visar att det finns all anledning att ta upp läromedel till diskussion, bland annat i förhållande till elevers måluppfyllelse. I Skolverkets utvärdering av grundskolan 2003 diskuteras att lärarna i ämnet prioriterar vissa mål lägre än andra, till exempel jämställdhet. Detta föranleder utredarna att föreslå en vidare diskussion om ämnets förmåga att ligga i linje med den senaste kursplanen såväl som med samhällsutvecklingen i stort. Utvärderingen pekar på att det även behövs en fördjupad diskussion hur styrdokumentens mål konkret kan omsättas i undervisningen (Skolverket, 2004).</p><p>Arbetets metodiska ansats har hämtat sin inspiration från hermeneutiken. De metoder som har valts för tolkning av läroboken är en kombination av Bergström och Boréus (2005) innehållsanalys och Morbergs textgranskningsschema fritt efter Gustafsson m.fl. (2006). Som metod för övrig datainsamling har ostrukturerade intervjuer använts vilka har genomförts med elever i grupp samt med lärare enskilt och i grupp (se exempelvis Bryman, 2002).</p><p>Resultatet av elevintervjun visar att deltagarna är odelat positiva till den aktuella läroboken vilket även de deltagande lärarna är, dock med vissa reservationer. Anmärkningsvärt är att ingen av de tillfrågade lärarna har sökt information om övriga läromedelsförlags utbud av läroböcker. Analysen av den aktuella läroboken visar att den fysiska dimensionen av hälsoperspektivet väger tyngst och att perspektivet jämställdhet i stort sett är osynligt i boken. Författarens slutsats blir att läroboken Hem- och konsumentkunskap år 7 – 9 av Hedelin m.fl.(2007) inte är ett fullkomligt läromedel för ämnet utan bör kompletteras med ytterligare material för att visa ämnets kunskapsområden, perspektiv och dimensioner ur olika synvinklar.</p>

Syftet med denna uppsats är att studera vilka recept lärare i hem- och konsumentkunskap använder i sin undervisning och då särskilt studera vem och vad som bestämmer urvalet samt att se vilka värden och normer som förmedlas. Undersökningen är utförd med deltagande observationer samt kvalitativa intervjuer av tre lärare och sex elever i år åtta och nio. Vid de deltagande observationerna har en metodvariant som kallas "critical incidents" använts. Resultatet tyder på att vilka recept som används främst har att göra med lärarens inställning till vem som ska göra valet, med vad läraren har planerat att undervisningen ska handla om och med vilken tillgång till recept som finns. Genom valet uttrycker lärarna pedagogiska idéer och kunskapssyn och eleverna uttrycker bland annat smakpreferenser. Min slutsats är att det finns anledning att fundera över både hur elever lär och vad jag som lärare kan göra för att skapa de bästa förutsättningarna för lärande. / This essay examines the methodology of recipe selection used by teachers in Home Economics teaching and specifically studies who and what determines the selection as well as what values and norms are conveyed. The study was conducted using participatory observations and qualitative interviews of three teachers and six pupils in years eight and nine. A method called "critical incidents" was used during the participatory observations. The result suggests that recipe selections are based on one of three criteria: a teacher’s attitude towards whom – the teacher or student – directs recipe selection, a preset lesson plan, or, the accessibility to recipes. Teachers tend to base selections upon pedagogical ideas and a cognitive approach whilst pupils express preferences based on taste. This essay concludes that it is of value to consider how pupils learn and what a teacher can do to foster the best circumstances for learning.

Sammanfattning Läroboken är ett av de verktyg som lärare kan använda i sitt arbete för att eleverna ska nå målen. En lärobok kan spela en stor roll i en lärares undervisning och det är därför av största vikt för blivande lärare att kritiskt granska de läroböcker som man tänker sig att använda. I ämnet hem- och konsumentkunskap är boken Hem- och Konsumentkunskap år 7 - 9 av Hedelin m.fl. (2007) en vanligt förekommande lärobok i många lärares undervisning. Detta examensarbete utgår utifrån förförståelsen att ovan nämnda lärobok möjligen är det fullkomliga läromedlet för en lärare i ämnet men samtidigt finns även med i beaktande att det förekommer en viss kritik från lärare mot boken i fråga. Huvudsyftet med arbetet har varit att studera läroboken med fokus på ämnets fyra grundläggande perspektiv, resurshushållning, hälsa, jämställdhet och kultur. Med arbetet har även funnits två delsyften, dels att reflektera över lärares praktiska arbete med läroboken utifrån några teoretiska synsätt dels att undersöka elevers upplevelser av läroboken. Som utgångspunkt för resonemanget har modellen Den didaktiska triangeln använts där de tre hörnen fått symbolisera lärobok, lärare och elev (se t.ex. Imsen, 1999). Denna modell kompletteras i arbetets resultatkapitel med dubbelriktade pilar för att åskådliggöra interaktionen mellan triangelns hörn. Tidigare forskning inom området visar att det finns all anledning att ta upp läromedel till diskussion, bland annat i förhållande till elevers måluppfyllelse. I Skolverkets utvärdering av grundskolan 2003 diskuteras att lärarna i ämnet prioriterar vissa mål lägre än andra, till exempel jämställdhet. Detta föranleder utredarna att föreslå en vidare diskussion om ämnets förmåga att ligga i linje med den senaste kursplanen såväl som med samhällsutvecklingen i stort. Utvärderingen pekar på att det även behövs en fördjupad diskussion hur styrdokumentens mål konkret kan omsättas i undervisningen (Skolverket, 2004). Arbetets metodiska ansats har hämtat sin inspiration från hermeneutiken. De metoder som har valts för tolkning av läroboken är en kombination av Bergström och Boréus (2005) innehållsanalys och Morbergs textgranskningsschema fritt efter Gustafsson m.fl. (2006). Som metod för övrig datainsamling har ostrukturerade intervjuer använts vilka har genomförts med elever i grupp samt med lärare enskilt och i grupp (se exempelvis Bryman, 2002). Resultatet av elevintervjun visar att deltagarna är odelat positiva till den aktuella läroboken vilket även de deltagande lärarna är, dock med vissa reservationer. Anmärkningsvärt är att ingen av de tillfrågade lärarna har sökt information om övriga läromedelsförlags utbud av läroböcker. Analysen av den aktuella läroboken visar att den fysiska dimensionen av hälsoperspektivet väger tyngst och att perspektivet jämställdhet i stort sett är osynligt i boken. Författarens slutsats blir att läroboken Hem- och konsumentkunskap år 7 – 9 av Hedelin m.fl.(2007) inte är ett fullkomligt läromedel för ämnet utan bör kompletteras med ytterligare material för att visa ämnets kunskapsområden, perspektiv och dimensioner ur olika synvinklar.

Denna studie utgår från en poststrukturalistisk teori med feministisk perspektiv och har som syfte att förstå och se olika kontexts betydelse för subjektets skapande för läraren i grundskoleämnet hem- och konsumentkunskap (förkortning HK) Genom reflexiva intervjuer med verksamma HK-lärare och med en poststrukturalistisk analys studeras hur lärarnas upplevelser och erfarenheter kan relateras dels till schablonbilden och dels till hur den genom samtida och historiska texter kan förstås. Studien behandlar en existerande bild eller en schablon om hur läraren i hem och konsumentkunskap, förväntas vara och agera. En bild som beskriver en präktig, lite gnällig och petig kvinna, en praktisk person som lägger sig i det mesta och dessutom är något fyrkantig. I studien framkom att HK-läraren känner till schablonens existens men känner varken igen sig eller kollegor genom den. Med en poststrukturalistisk teori om subjektivisering, identitetsskapande och individuella förhållningssätt diskuteras i studien i vilka olika kontext HK-läraren lär sig att vara. Med andra ord diskuteras i studien på vilka olika historiska och samtida sociala arenor som HK-lärarens subjektivitet är konstruerad.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka faktorer som möjliggör och/eller förhindrar undervisningen i grundskolans hem- och konsumentkunskap, med fokus på ämnesintegrering.  Frågeställningarna som vi önskar svara på i denna studie är följande: 1) I vilken utsträckning anser lärarna att de arbetar ämnesintegrerat? 2) Vilka faktorer anser lärarna påverkar ämnesintegrering i undervisningen? 3) Hur anser lärarna att de påverkas av ramfaktorerna på de kommunala respektive privata skolorna i förhållande till ett ämnesövergripande arbetssätt? Vi undersökte detta genom kvalitativa intervjuer med sex hem- och konsumentkunskapslärare som arbetade vid kommunala respektive privata grundskolor. Intervjuerna genomfördes i två steg, först en basintervju och därefter en uppföljningsintervju. Materialet tematiserades och analyserades utifrån våra analysverktyg, vi använde oss av ramfaktorsteorin. Resultatet visar att ämnesintegrering i hem- och konsumentkunskap i grundskolan varierar från lärare till lärare och från kommunala respektive privata skolor. Lärarna pekar ut fyra ramfaktorer som utgör möjligheter och/eller hinder för deras undervisning: 1) Läroplan och styrdokument, 2) Skolledning, 3) Samarbete samt 4) Tid. Slutsatsen i vår studie visar att hem- och konsumentkunskapslärarna på de privata skolorna i större utsträckning använder sig av ett ämnesintegrerat arbetssätt. Detta beror på ett närmare samarbete mellan lärarna på skolan och skolledningens beslut om vilket arbetssätt som skall råda.

Internet som undervisningsmetod medför både för- och nackdelar. Eleverna får arbeta med ett verktyg som engagerar dem och de lär sig att behärska ett kritiskt förhållningssätt. Samtidigt har elever ofta mer kunskap om internet än vad lärarna har vilket leder till att eleverna lär läraren. Vid användande av internet som undervisningsmetod krävs det att eleven utvecklar ett kritiskt förhållningssätt, vilket inte alltid sker då eleven lär läraren. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att undersöka hem- och konsumentkunskapslärares användning av och attityder om internet som metod i sin undervisning. Genom användning av kvalitativa intervjuer som metod, visar resultatet från denna studie att lärarna menar att de använder internet som undervisningsmetod i flera olika moment, men att användandet samtidigt påverkas av skolans resurser, ledningens inställning till ämnet samt när de tog sin examen.