Bakgrund: År 2022 kantades av Rysslands invasion av Ukraina, börsnedgång, stigande inflation och styrräntor. Det bidrog till att allt fler sökte hjälp av finansiella rådgivare för att utifrån livssituationen få hjälp med att nå sina sparmål och maximera sin avkastning. I tidigare forskning råder det delade meningar kring om den finansiella rådgivaren faktiskt bidrar till positiva ekonomiska utfall hos kunden. Å andra sidan får den finansiella rådgivaren, åtminstone privat, kunskap till sig via sitt arbete som torde leda till en hög finansiell bildning. Huruvida det faktiskt bidrar till positiva ekonomiska utfall i den finansiella rådgivarens egna investeringsbeslut och sparande under 2022 leder således till frågan, om de kan hjälpa andra, kan de även hjälpa sig själva? Syfte: Studien syftar till att skapa en förståelse för hur finansiella rådgivares privata sparande och investeringsbeslut samvarierar med olika faktorer såsom livssituation, psykologiska bias och erfarenheter under 2022. Vidare ämnar studien utforska hur finansiella rådgivare ställer sig till ytterligare utbildning inom beteendeekonomi och huruvida de tror att det kan bidra till bättre finansiellt beslutsfattande. Metod: En kvalitativ metod har använts för att uppfylla studiens syfte. Tio finansiella rådgivare intervjuades genom semistrukturerade djupintervjuer. Slutsats: Studien finner att placering i livscykeln, psykologiska bias samt erfarenhet samvarierar med den finansiella rådgivarens privata investeringsbeslut och sparande under 2022. Placeringen i livscykeln samvarierar främst med riskaversionen, därutöver har de finansiella rådgivarna inte kunnat motstå fall av samtliga undersökta bias i studien. Erfarenheten samvarierar med en minskad benägenhet att falla offer för vissa psykologiska bias, förutom överkonfidens, där effekten snarare är den motsatta. Vidare anser de finansiella rådgivarna att ytterligare utbildning inom beteendeekonomi inte skulle vara värdeskapande för deras privata investeringsbeslut, samtidigt som de anser sig ha behov av det i sitt arbete. / Background: The year 2022 was characterized by the invasion of Ukraine, the downturn of the stock market, rising inflation and increases in the benchmark interest rate. This led to the increasing search for financial advisors who, using life circumstances, could assist the individual in reaching personal saving goals and maximizing returns on investments. In prior research, there are divided opinions about whether financial advisors contribute to positive financial outcomes for the client. The financial advisors, at least privately, gain knowledge through their work which should lead to a high level of financial literacy. Whether it contributes to positive financial outcomes in the financial advisor's own investment decisions and savings in 2022 thus leads to the question, if they can help others, can they also help themselves? Aim: The study aims to create an understanding of how financial advisers' private investments decisions and savings in 2022 have been affected by various factors such as life situation, psychological bias, and experiences. Furthermore, the study intends to explore financial advisers' perception of how further education in behavioral economics could have contributed to better financial decision-making. Method: A qualitative method has been used to fulfill the purpose of the study. Ten financial advisors were interviewed through semi-structured in-depth interviews. Conclusion: The study finds that placement in the life cycle, psychological bias, and experience had an impact on financial advisors’ private investment decisions and savings during 2022. The placement in the lifecycle primarily influences the risk aversion, while the financial advisors have not been able to withstand cases of all investigated biases in the study. Experience has contributed to mitigating the impact of psychological biases to some extent while also creating overconfidence. The financial advisors believe that additional education in behavioral economics would not add value to their private investment decisions, while they consider themselves to need it in their work.

Bakgrund: Intresset för att engagera sig inom investeringar och aktiemarknaden har sett en betydlig ökning genom den senaste årtionden, särskilt bland allt fler yngre individer. Inom dagens samhälle är det allt vanligare att människor inte enbart kommunicerar ansikte mot ansikte, utan också på den digitala arenan via internet och sociala medier. Detta är något som även kommit att förändra hur aktiemarknaden ser ut idag och hur informationsutbytet genomförs bland investerare på marknaden. Syfte: Analysera och beskriva betydelsen av informationsutbyte för unga aktieinvesterare. Teori: Studien tillämpar sig av teorier såsom beteendemässiga finansteorin, heuristik, inramningseffekten, flockbeteende, överdriven självförtroende, effektiva marknadshypotesen, mun-till-mun metoden och elektronisk mun-till-mun metoden. Metod: Studien använde sig av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Urvalet riktade sig mot unga investerare som var från 18 till 29 år gamla och sammanlagt deltog åtta respondenter.  Slutsats: Studiens resultatet kom fram till att informationsutbytet hade en betydelsefull roll för unga aktieinvesterares beslutsfattande och att de hade en större tilltro till information som härstammade från deras närmaste omkrets än från digitala medier. Dessutom framkom det att individer med högre finansiell kunskap och erfarenhet var mindre påverkade av snedvridningar och informationsutbytet. Det gick även att observera att respondenter som påverkades i mindre utsträckning av yttre påverkan, också hade en större nivå av medvetenheten om dessa snedvridningar och heuristik. / Background: Interest in investing and the stock market has seen a significant increase over the past decade, especially among an increasing number of younger individuals. In today's society, it is becoming increasingly more common for people to not only communicate face-to-face but also in the digital arena through the internet and social media. This is something that has also come to change how the stock market looks today and how information is exchanged among investors in the market. Purpose: Analyze and describe the importance of information exchange for young equity investors. Theory: The study applies theories such as the behavioral finance theory, heuristics, the framing effect, herd behavior, overconfidence, the efficient market hypothesis, word-of-mouth communication and electronic word-of-mouth communication. Method: The study used a qualitative method in the form of semi-structured interviews. The sample was aimed at young investors who were from 18 to 29 years old and a total of eight respondents participated. Conclusion: The results of the study concluded that the exchange of information played a significant role in the decision-making of young stock investors and that they had greater trust in information that originated from their immediate circle than from digital media. In addition, it emerged that individuals with higher financial knowledge and experience were less affected by biases and the exchange of information. It was also possible to observe that respondents who were influenced to a lesser extent by external influences also had a greater level of awareness of these biases and heuristics.

In this paper, market participants’ tendency to form investor herds in the stocks listed on Nasdaq First North Growth Market of Sweden is examined for the period from 2018 to 2023. The models used in this study to detect herd behavior in stocks consist of two measures of dispersions, Cross-Sectional Standard Deviation of returns (CSSD) and Cross-Sectional Absolute Deviation of returns (CSAD), which were proposed by Christie and Huang (1995) and Chang, et al. (2000), respectively. An equally-weighted index consisting of all of the stocks that have traded on this market during the period is created and a quantitative analysis is conducted. Evidence showed absence of herd behavior when using both models, as well as when accounting for robustness tests consisting of small, mid-and large cap portfolios. Our results also support the prediction of rational asset pricing models, which suggest that stock return dispersions around the market returns increase during periods of market stress.