IT users often make security-related decisions in complex and multidimensional environments. Over-reliance on current behavioral security theories (e.g. Protection Motivation Theory) that do not account for such circumstances can seriously limit researchers’ ability to comprehend such decision making. In this regard, herd behavior theory explains that when individuals make decisions in uncertain circumstances, they may observe what other people are doing, discount their own limited information and imitate others (also known as social learning). Explaining protection motivation behavior from a different theoretical perspective (i.e. herd behavior) is one of the primary contributions of this study. Investigating whether protection motivation behaviors influenced by herd mentality can impact continuous secure behavior, as a very important and understudied information security phenomenon, is the other contribution of this study. In other words, examining whether security behaviors can be influenced by herd-related factors in uncertain circumstances, as well as whether such behaviors persist over time, is central to this study. The findings of this research show that in uncertain circumstances and when there is awareness about the widespread use of a certain security technology, users develop a significantly higher protection motivation. Furthermore, the results show that at the postoption stage, users tend to heavily rely on their own information and disregard the herd-related factors.

Syfte: Syftet med studien är att förstå vilka orsaker som kan förklara svenska aktieinvesterares irrationalitet med hänsyn till deras informationsbearbetning.  Metod: Undersökningen är genomförd av en kvantitativ forskningsmetod med inslag av kvalitativa aspekter i form av webbaserade enkäter. Enkäten är prestrukturerad då de flesta undersökningsfrågor är stängda men består även av öppna svarsalternativ. Enkäten publicerades på olika aktieforum samt sociala nätverk där studiens urval består av de medlemmar som valde att delta i undersökningen.   Teori: Behavioral Finance ställs mot den effektiva marknadshypotesen och ligger till grund för undersökningen. Overconfidence, Herd Behavior och Egocentricity är de tre psykologiska faktorerna som studeras inom Behavioral Finance.  Slutsats: Slutsatsen för Overconfidence är att män har mer övertro än kvinnor och anledningen till detta förklaras av deras bakgrund. Studien visar att orsakerna till förekomsten av Herd Behavior är bland annat att investerare säljer sina aktier när deras omgivning gör det, till följd av rädslan att deras omgivning vet något de inte vet samt att de inte vill hamna i en sämre sits om aktien går ner. Anledningen till att Egocentricity uppstår hos aktieinvesterare förklaras av att aktien de äger får ett högre värde hos deras sinnen, vilket gör att priset på aktien sällan känns tillfredsställande. Investerare agerar dessutom annorlunda beroende på vilka informationskällor de använder samt hur mycket tid de lägger ner på information. / Purpose: The purpose of this study is to understand the reasons that can explain Swedish stock investors irrationality with consideration to their information processing.  Method: The survey was conducted using a quantitative research method with elements of qualitative aspects in form of web-based questionnaire. The survey was prestructured with closed survey questions, but also consists of open answers. The questionnaire was published on various websites for stock investors and social networks where the study sample consists of the members who chose to participate in the survey.   Theory: Behavioral Finance contradicts The Efficient Market Hypothesis and sets the basis for this survey. Overconfidence, Herd Behavior and Egocentricity are the three psychological factors studied in Behavioral Finance.  Conclusion: The conclusion of Overconfidence is that men are more overconfident than women, and the reason for this is explained by their backgrounds. The study shows that the causes for the occurrence of Herd Behavior include that investors sell their stocks when their surroundings do it, because of the fear that their surroundings knows something they don’t and they do not want to end up in a worse seat if the stock goes down. The reasons that Egocentricity occurs is explained by the stock they own gets a higher value in their minds, making the price of the stock rarely feeling satisfying. Investors also acts differently depending on which sources of information they use and how much time they devote to information.

Den finansiella utbildningen präglas av klassisk finansteori som förutsätter att den finansiella marknaden prissätts rationellt. Det finns dock ett gap mellan klassisk finansteori och verklighet. Syftet har därför varit att se hur en investerare genom ökad medvetenhet om dessa anomalier kan förbättra aktiemarknadsanalys och investeringsbeslut. Studien har genomförts med ett kvalitativt tillvägagångssätt och baserats på en litteraturstudie som kompletterats med intervjuer. Under studien har en bild av investeraren som begränsat rationell framträtt i linje med de teorier som har redovisats. Där flockbeteende vuxit fram som det mest påtagliga stödet för att den klassiska finansteorin inte är att likställa med marknadens dynamiska verklighet. I studien har teorierna inom behavioral finance tematiserats och redogjorts för mot bakgrund av det empiriska underlaget. Gemensamt är att investerare tenderar att vara begränsat rationella. Psykologin är ständigt närvarande i marknaden och påverkar investerare i deras beslutsfattande i större utsträckning än vad klassisk finansteori ger utrymme för. Detta är ett av de främsta skälen till varför behavioral finance och dess teorier borde bli ett komplement till den klassiska finansteorin. Slutsatsen är att det finns möjligheter för investerare att förbättra aktiemarknadsanalys och investeringsbeslut genom att ta teorierna inom behavioral finance i beaktning. / The financial education is characterized by classical financial theory that assumes that the fi-nancial market is priced rationally. However, there is a gap between classic finance theory and reality. The aim has been to see how an investor through increased awareness of these anomalies can improve stock market analysis and investment decisions. The study was conducted with a qualitative approach and was based on a literature review supplemented by interviews. During the study, proofs of semi-rational investors have emerged in line with the theories of behavioral finance. Herd behavior has emerged as the most tangible proof that the classical financial theory is not comparable to the dynamic reality of the market. In the study, theories of behavioral finance has been thematised and explained in the light of the empirical basis. In common for those theories is that investors tend to be semi-rational. The psychology is always present in the market and affects investors in their decision making to a greater extent than classic finance theories allow. It is one of the main reasons why it should be implemented as a complement to the traditional financial theories. The conclusion is that there is potential for investors to improve stock market analysis and investment decisions by taking theories of behavioral finance into consideration.

No description available.

No description available.

Finansmarknaden har visat sig ha stor effekt på länders ekonomier. I den globaliserade värld vi idag lever i innebär det att en kris i ett land kan sprida sig till resten av världen. Detta var vad som hände under finanskrisen 2008–2009. Då uppstod en kris i USA med grund i ett flertal faktorer. Bidragande faktorer var bland annat en generös utlåningspolitik och en tickande bostadsbubbla. Sveriges bostadsmarknad har under en lång tid präglats av stigande bostadspriser och historiskt låga räntor. Detta har, tillsammans med amorteringskravet, skapat spekulationer kring ökade räntor och fallande bostadspriser. Trots spekulationer och förändringar på marknaden, finner vi ingen tydlig förklaring till hur dessa händelser skulle påverka bolånetagare i Sverige. Några menar att bolånetagare i Sverige är väl rustade för en finansiell förändring, medan några hävdar att det skulle påverka vissa bolånetagare i högre utsträckning. Studiens teoretiska grund är huvudsakligen tre teorier, dessa är flockbeteende (herd behavior), finansiell förståelse (financial literacy) samt asymmetrisk information (asymmetric information). Studiens syfte uppfylldes genom att vi med stöd från dessa teorier undersökte hur bolånehandläggare i jämförelse med andra låntagare i Sverige påverkas vid finansiella förändringar. Studiens hypoteser testades utifrån insamlad primärdata från respektive grupp. Datat analyserades sedan genom MWU-tester, Multipla regressioner samt Chi2-tester. Vi finner utifrån resultatet att bolånehandläggarna är den grupp som skulle kunna hantera en finansiell förändring i form av en räntehöjning bättre. Det påvisades dock ingen signifikant skillnad mellan hur en bolånehandläggare, i jämförelse med andra låntagare skulle påverkas vid ett prisfall på bostadsmarknaden. Det kunde dock påträffas stöd för att bolånetagare generellt är högt belånade i Sverige. Vilket kan leda till att de skulle påverkas om ett framtida fall i bostadspriserna sker. Skillnaden vid påverkan av en räntehöjning mellan grupperna kunde förklaras med stöd från studiens teorier. Det visade sig att bolånehandläggarna är den grupp som inte följer flockbeteendet i samma utsträckning, har en bättre finansiell förståelse samt ett informationsövertag gentemot andra låntagare. Dessa resultat ger en insikt i vad som avgör hur bolånetagare i Sverige påverkas av finansiella förändringar på bostadsmarknaden. Det redogörs även för vad bolånetagarna kan göra för att minska denna påverkan. Då studien jämför två grupper av bolånetagare visar resultatet tydligt vad som skiljer grupperna åt i beteende, finansiell kunskap samt informationsinhämtning. Dessa resultat är därför viktiga i vägledande syfte för bolånetagare i Sverige.

Cryptocurrencies have since the creation in 2008 constituted a unique and modern addition tothe financial setting throughout the world. Such assets are commonly known to be associatedwith great risk but also the possibility of great reward. The corresponding research field hasadapted to the evolution of cryptocurrencies and has for over a decade undergone a constantexpansion. Despite this, there is still plenty of unexplored territory within the particular researcharea and this report seeks to examine a part of it. The central topic of this paper concernscryptocurrencies in relation to Swedish retail investors’ different demographic factors and theeffect those have on investment strategy and behavior. To examine this, the report centersaround two main aspects, the investment purpose which cryptocurrency investors associatetheir investments with and investors’ exposure to herd behavior. Additionally, both aspectswere put in relation to various demographic factors to allow an analysis of whether demographicfactors affect the investors’ strategy and behavior. A quantitative method was used for theprocess of collecting data whereby a survey was constructed and replied to by Swedish retailinvestors active in the cryptocurrency market. The primary data obtained was analyzed andpresented through descriptive statistics, t-Tests, and regression models. By interpreting theresults, it was evident that demographic factors were found to not influence the investmentpurpose or the herd behavior of investors. This contradicts previous findings regardingtraditional markets e.g., the stock market where demographic factors are established as factorsaffecting both aspects. Hence, this report suggests that there are differences between thecryptocurrency market and traditional markets. Further, the research conducted in this paperindicates that a majority of investors associate cryptocurrency investments with speculativetrading and there is also a strong bias toward herd behavior among Swedish retail investorsactive in the cryptocurrency market.

Background: Generation Z is the first generation to grow up with the Internet as a part of their daily lives, shaping their investment behavior. They favor innovative investments, contrasting Generation X’s preference for stable portfolios. The younger generation displays irrational behavior, contributing to market volatility. Sweden is facing higher interest rates after a prolonged period of low rates. Despite rising interest rates, young shareholders are increasing.  Purpose: This study aims to explore how psychological biases affect investors’ trading activity and the impact of psychological biases on Generation Z and Generation X during elevated interest rates. It focuses on three behavioral biases: overconfidence, herd behavior, and loss aversion. With the growing involvement of young investors in the financial market, this study aims to provide insights for investors, decisionmakers, and other stakeholders to raise awareness of the effects of psychological biases in investment decisions. Method: This study used a quantitative strategy to apply a positivistic, deductive research approach. The data was collected through a survey where which 132 respondents participated. The empirical data was analyzed using simple linear regression, binary logistic regression, and Mann-Whitney U-test.  Conclusion: The results support some of the hypotheses. Results indicate a significant influence of overconfidence on investment behavior and that Generation Z showed larger tendencies of overconfidence than Generation X. Herd behavior affects investment behavior but no generational differences could be found. Additionally, Generation Z was less loss-averse compared to Generation X, although it does not impact investment behavior.

Titel: Placeringsintresserade privatpersoners finansiella sparande Författare: Robert Bratt & Robin Karlsson Program: Ekonomprogrammet inriktning redovisning & ekonomistyrning Handledare: Thomas Karlsson Examinator: Petter Boye Fakultet: Ekonomihögskolan                                                                                                                                                         Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka, beskriva och förklara på vilket sätt placeringsintresserade privatpersoners sparande i finansiella instrument påverkas av de tre psykologiska faktorerna anchoring, herd behavior och mental accounting samt att undersöka om investerarens belåning och den risk för ökade kostnader som belåning i kombination med höjda räntor innebär kan leda till att placeringsintresserade privatpersoner ökar sitt sparande i finansiella instrument.   Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats och genomfört en kvalitativ empirisk undersökning där vi har intervjuat personer med ett intresse för finansiella placeringar.   Teori: Vi har i vårt teorikapitel sammanställt teorier uppdelade i kategorierna finansiella placeringar, herd behavior, mental accounting, anchoring och belåning.   Empiri: I vår empiriska undersökning så har vi genomfört sju intervjuer med personer som har ett intresse för finansiella placeringar. Intervjuerna som har genomförts har varit semistrukturerade där vi har ställt frågor baserade på de teorier som har presenterats i teorikapitlet. Utifrån dessa frågor har vi sedan fört diskussioner med respondenterna gällande de olika fält som intervjun berör.   Slutsats: I slutsatserna har vi vägt de teorier som har presenterats i teorikapitlet mot det insamlade empiriska material som har framkommit i samband med vår empiriska undersökning. Utifrån den information som har framkommit i dessa två kapitel har vi formulerat slutsatser inom de områden som studien har undersökt.                                Nyckelord: herd behavior, mental accounting, anchoring, belåning, finansiell beteendepsykologi, finansiella marknader, finansiella instrument   Tack Vi vil tacka vår handledare Thomas Karlsson för stöd och feedback som vi fått under uppsatsens gång.   Vi vill även tacka de uppsatsgrupper som ingått i vår seminariegrupp och som genom opponering längs arbetets gång gett oss feedback vilket har varit till stor nytta.

Background: The year 2022 was eventful and marked by a significant stock market decline. Private investors faced increased pressure to remain calm and not fall into the trap of psychological biases that are particularly destructive during periods like this one. This has contributed to why individuals choose to seek guidance from professional advisers. But the question is whether professional advisers could avoid these psychological biases during this period? A professional adviser should, based on their education, have the ability to minimize the risk of psychological biases that investments can lead to. Their work includes mandatory knowledge updates from the license issuer, Swedsec. The knowledge update 2021 included knowledge of behavioral finance, but the question is whether this knowledge has changed the work of a professional adviser? Because if even professional advisers cannot avoid psychological pitfalls, what is the point of taking guidance? Purpose: The purpose of the study is to map professional advisers' knowledge of behavioral finance and how overconfidence, herd behavior and the disposition effect can be observed in their advisory process during the 2022 stock market decline. Furthermore, the study aims to analyze and create an understanding of how the work of professional advisers has changed since the knowledge update 2021. Method: To fulfill the purpose of the study, a qualitative method has been used and nine semi-structured interviews with Swedsec-licensed professional advisers have been held. Furthermore, an abductive approach has been adopted to have the opportunity to test the interaction between previous theories and the reality but also to be able to find new theories and patterns based on real observations. Conclusion: The results of the study showed that the knowledge of behavioral finance among professional advisers is inadequate but not necessarily wrong. The psychological biases have, more or less, been observed in the advisory process during 2022 where the most prominent bias was the disposition effect. Despite the lack of knowledge, professional advisers have developed unconscious strategies that can mitigate, but not eliminate, the risk of falling into the trap of psychological biases. Finally, none of the advisers have changed their work after Swedsec's 2021 knowledge update to prevent irrational behavior. / Bakgrund: Börsåret 2022 var ett händelserikt år som präglades av en betydande börsnedgång. Icke- professionella investerare stod således inför ökad press att behålla lugnet och inte falla offer för psykologiska bias som är särskilt destruktiva i perioder som denna. Detta har bidragit till varför individer väljer att söka vägledning från professionella rådgivare. Frågan är dock om professionella rådgivare själva kunde motstå att falla offer för psykologiska bias under den här perioden? En professionell rådgivare bör, utifrån deras utbildning, ha förmågan att minimera risken att falla för psykologiska bias i investeringssammanhang. Deras arbete innefattar även obligatoriska kunskapsuppdateringar från licensutgivaren Swedsec. Kunskapsuppdateringen 2021 innehöll att rådgivaren ska ha kännedom kring ekonomisk psykologi, men frågan är om den kunskapen har nått ut och förändrat de professionella rådgivarnas arbete? För om inte ens professionella rådgivare lyckas motstå psykologiska fallgropar, kommer deras vägledning således mer stjälpa än hjälpa kunden? Syfte: Syftet med studien är att kartlägga professionella rådgivares kännedom kring beteendefinans samt hur överkonfidens, flockbeteende och dispositionseffekten kan tydas i deras rådgivning under 2022 års börsnedgång. Vidare syftar studien till att analysera och skapa förståelse för hur arbetet förändrats hos de professionella rådgivarna sedan kunskapsuppdateringen 2021. Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ metod använts och nio semistrukturerade intervjuer med Swedsec-licenserade professionella rådgivare genomförts. Vidare har en abduktiv ansats antagits för att ha möjlighet att testa samspelet mellan tidigare teorier och verkligheten men även kunna hitta nya teorier och mönster utifrån verkliga observationer. Slutsats: Studiens resultat visade att det fanns bristande kännedom kring beteendefinans bland de professionella rådgivarna. Det betyder dock inte att den befintliga kunskapen är felaktig. Under börsåret 2022 kunde de utvalda börspsykologiska faktorerna antydas i rådgivningen, men i varierande grad, där den mest framträdande biasen var dispositionseffekten. Trots den bristfälliga kännedomen har de professionella rådgivarna utvecklat omedvetna strategier för att mildra, men inte eliminera, risken att falla för psykologiska bias. Slutligen har ingen av rådgivarna förändrat sitt arbetssätt efter Swedsecs kunskapsuppdatering från 2021 för att förhindra irrationellt beteende.