The West has long been an important geographic and symbolic space for the United States. In the 19th and 20th centuries that space became the subject of numerous popular works of fiction, first in print and later in the cinema. These texts eventually formed a specialized genre, the Western, which had its own conventions, styles, and themes. Wallace Stegner's Angle of Repose and Fred Zinnemann's High Noon, both seminal western texts from the mid-twentieth century, seek to reinterpret those conventions. While the Western is often characterized as a genre of violent masculinity and rugged individualism, these two texts employ conventional Western motifs in an effort to articulate a metafictional criticism of those ideas. Ultimately, they posit a reality in which traditional portrayals of the West lead to alienation, while also advocating an escape from that alienation.

Den hegemoniska maskuliniteten är försatt i ett stadie av konstant förändring och omförhandling. Saker som i en viss tidsepok kommit att associeras med femininitet kan vid en annan tidpunkt komma att tillskrivas som ett maskulint attribut. Då mannens relation till sig själv  – och hans relation till sin omgivning – påverkas av den maskulina idealbild som förmedlas, i bland annat populärkulturellt material, blir det därför viktigt att undersöka hur denna hegemoniska maskulinitet yttrar sig i olika tidsepoker. Detta dels för att utröna varför den ser ut som den gör idag och hur den porträtterats historiskt, men även för att förutspå hur gestaltningen av maskulinitet kan komma att förändra sig i framtiden. Denna studie har utfört en komparation mellan westernfilmer som av diverse forskare och kritiker ses som typiska tidsenliga exempel på filmer inom westerngenren. Detta gjordes för att fastställa hur den historiska porträtteringen av den hegemoniska maskuliniteten skiljer sig från den i ett modernt populärkulturellt material inom samma genre. Detta gjordes genom att utföra en semiotisk bildanalys av protagonistens och antagonistens slut- samt introduktionsscen, därefter jämfördes de observationer som gjorts i analysen, varpå övergripande analyser gjordes, i vilken återkommande drag, behandlingen av minoriteter, kroppsattribut och miljöerna som dessa befann sig i och bebodde, diskuterades och sammanställdes. Kontentan av resultatet var att attribut som tidigare associerats med protagonister i materialet från 1950-talet numera utgjordes av antagonisterna i materialet från 2010-talet. Den tidigare maskuliniteten som gestaltades av storväxthet och breda axlar har förändrats, och den hegemoniska maskuliniteten har nu gett upphov till en man med mer komplexa motivationer, större känsloliv och hänsynsfullhet än den som skänktes av protagonisten i dom tidigare gestaltningarna. Genom att uppnå sina målsättningar kunde även protagonisterna i materialen från båda tidsperioderna dölja att dessa antagit attribut som tidigare varit kvinnligt kodade i den nya maskulina idealbilden, exempelvis fällandet av tårar.

Les westerns de l’âge d’or étasunien (1948-1962) mettent en scène un "gender trouble" en créant des personnages de femmes et d’hommes qui empruntent les uns et les autres aux caractéristiques genrées associées par la société nord-américaine et occidentale en général aux genres binaires du féminin et du masculin. Ce trouble genré se développe entre autres par la volonté de trois hommes de recréer la cellule familiale nucléaire conventionnelle dans "Red River" (1948) de Howard Hawks, par le rapport de peur et d’oppression du groupe social sur les individus dans "High Noon" (1952) de Fred Zinnemann et "Johnny Guitar" (1954) de Nicholas Ray, ainsi que par la rencontre opposant l’homme de l’Est et l’homme de l’Ouest dont les idéologies et les valeurs divergent dans "The Man Who Shot Liberty Valance" (1962) de John Ford. / Golden Age American westerns movies (1948-1962) display "gender trouble" by creating male and female characters who borrow gendered characteristics from one another. In North American and Western societies en general, these characteristics are associated with binary feminine and masculine gender constructions. For instance, "gender trouble" develops in three men's attempt to recreate a conventional nuclear family cell in Howard Hawk's "Red River" (1948), in a social group's fearful and oppressive dynamic in Fred Zinnemann's "High Noon" (1952) and Nicholas Ray's "Johnny Guitar" (1954) and in the meeting between Eastern and Western men whose ideologies and values clash in John Ford's "The Man Who Shot Liberty Valance" (1962).