Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att redovisa vilken typ av träning (träningsform, intensitet, frekvens, träningspassduration och interventionsduration) som påverkar vilonivåer av BDNF hos friska vuxna. Metod För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie. Litteratursökningar utfördes i databaserna PubMed, Web of Science och SPORTDisucs vilka gav 18 inkluderade artiklar. Träningsinterventionerna redovisades utifrån träningsform, intensitet, duration och frekvens. Resultatet redovisade de ingående gruppernas procentuella förändring gällande vilonivåer av BDNF samt tillhörande signifikansnivå. Resultat Av 18 inkluderade artiklar påvisade fem en signifikant skillnad i vilonivåer av BDNF, medan 13 artiklar inte visade någon signifikant skillnad. Slutsatser Utifrån resultatet kan inga generella slutsatser dras om träningsupplägg som påverkar vilonivåer av BDNF hos friska vuxna. Troligtvis skiljer sig den träningsinducerade responsen på vilonivåer av BDNF i olika kombinationer av träningsform, intensitet, frekvens, interventionsduration och träningspassduration. Responsen är således en komplex funktion beroende på ett flertal faktorer som såväl träningsupplägg och individuella faktorer. Regelbunden träning ger förmodligen en förändrad respons på BDNF-genuttryck, oavsett om vilonivåerna påverkas eller inte, vilket på sikt gynnar hjärnhälsan.

Bakgrund: Tidigare studier visar på att en hälsosam kost kan kopplas till kognitiv funktion, såsom minne och andra mentala funktioner i hjärnan. Människan behöver regelbundet intag av näringsämnen och vid ett balanserat intag av kolhydrater, fett och protein kan hjärnan och kroppen uppnå optimal funktion. Syfte: Syftet är att undersöka kostens samt olika livsmedels effekt på hjärnhälsa hos friska vuxna individer i åldern 50 år och uppåt. Metod: Litteraturöversikten baserad på åtta vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna Medline och PubMed. Analysen utfördes enligt systematisk översikt med hjälp av ramverket PICO. Resultat: Sammanställningen av tidigare forskning lyfter fram kunskapen om sambandet mellan kost och hjärnhälsa samt betonar speciella framgångsfaktorer inom ämnet.  Samtliga artiklar uppnådde statistisk signifikans och syftet kunde besvaras. Slutsats: Fortsatt forskning bör studeras med bredare perspektiv för att tillgodose alla kriterier för främjande av hjärnhälsa. Aktuella studien har ringat in viktiga faktorer för att utveckla en god hjärnhälsa via kosten. Att studera kostens påverkan på hjärnhälsa kan vara nyckeln till att förbättra hälsan globalt. / Background: Previous studies show that a healthy diet can be linked to cognitive function, such as memory and other mental functions of the brain. Humans need a regular intake of nutrients, and with a balanced intake of carbohydrates, fat and proteins, can the brain and body achieve optimal function. Objective: The aim is to research the effect of nutrition and different food on brain health on healthy adults aged 50 and over. Method: The literature review was based on eight scientific articles found in the databases Medline and PubMed. The analysis was performed according to a systematic review using the PICO framework. Results: The compilation of previous research highlights the knowledge of the connection between diet and brain health and emphasizes special success factors within the subject. All articles achieved statistical significance and the purpose could be answered. Conclusion: Continued research should be studied with broader perspectives to satisfy all criteria for promoting brain health. The current study has identified important factors for developing good brain health through nutrition. Studying the impact of diet on brain health may be the key to improving health globally.