Röjningsinstruktioner och virkesinköpare anser att rönn, asp, sälg/salix och ek (RASE) ska sparas i ungskogsröjningar för att det ska finnas annat foder åt skogslevande vilt än produktionsskog. Dessutom är ett vanligt råd till skogsägare av virkesköparna att satsa på foderskapande åtgärder för att avleda hjortdjuren. Undersökningen av ungskogsröjning visar dock att teori och praktik inte går ihop, där få stammar av RASE sparas och det är troligare att björk sparas. Enstaka RASE kan sparas i lucka där de inte kan konkurrera med en huvudstam av det planterade trädslaget. En alternativ skogsskötsel, som Öster Malma-modellen, ser blandskog som en mer ekonomiskt stabilt skogsbestånd och det bidrar samtidigt med mer lövskog än traditionell skötsel som sköter bestånd utifrån monokulturer. Forskning har även visat att foderkonkurrens mellan hjortdjuren kan göra att älg betar mer tall än bärris. En kunskapsbaserad viltförvaltning som omfamnar fler arter än en skulle kunna vara en del av lösningen.

Årligen förlorar det svenska skogsbruket 1,25 miljarder kronor till följd avviltbetesskador. Betesskadorna orsakar även försämrad kvalitet på virket ochminskad tillväxt. Konflikten mellan jägare, skogsägare och skogsbolagen ärkopplad till deras olika intressen och värderingar. Syftet med studien var att undersöka skillnaden i toleransnivå gällandebetesskador på tall och gran, ur perspektivet skogsägande jägare och icke-jägare iKalmar län. Studien syftade också till att undersöka om skogsägare gör något föratt minska andelen betesskador på sina fastigheter. Studien genomfördes som en enkätundersökning där empiriska data samlades in.Urvalet i studien kännetecknas av privata skogsägare i Kalmar län som varmedlemmar i Södra Skogsägarna när studien genomfördes. Slutsats i studien bekräftar att skogsägande jägare har en högre toleransnivå motbetesskador. Vidare slutsats visar att båda grupperna gör något för att minskabetesskador.

Skogsägare, främst i Götaland, har stora problem med betesskador i tallföryngringar vilket kan bidra till minskad tillväxt och ekonomisk förlust. Studien undersökte huruvida trädslagssammansättning och fodertillgång påverkar betesskador på tall i ett fältförsök i Blekinge och i praktiska föryngringar i Östergötland. Studien visar att främst toppskottsbetning förekommer vid lägre höjder vilket påvisar vikten av att snabbt få upp föryngringen till en högre höjd. Att fastslå huruvida exempelvis trädslagssammansättning, vegetationstyp, höjdrelation och medelhöjd påverkar betesskador på tall är komplicerad då det finns många faktorer som har en betydande roll. Dessa kan exempelvis vara vikten av ståndortsanpassning, förädlat plantmaterial, markberedning samt tidpunkt för röjning. Skogsägare måste göra en avvägning i vad som är den mest effektiva metoden i varje enskilt fall för att föryngra tall utan en för stor andel betesskador.