Inkludering och delaktighet är centrala begrepp och en rättighet inom svensk skola. Skolan ska inrikta sig på att skapa en miljö där man kan tillmötesgå alla människors behov för att kunna skapa en jämlik utbildning för alla. Personer med funktionsnedsättning ska få tillgång till en inkluderande grundutbildning på lika villkor som andra. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår från det sociokulturella perspektivet och dilemmaperspektivet. Syftet med studien är att undersöka hur lärare säger sig anpassa den fysiska miljön för elever med hörselnedsättning i inkluderande klasser i grundskolan. Metoden som har använts i denna studie är kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes på fyra lärare som undervisar i klasser där elever med hörselnedsättning är inkluderande. Av analysen i studien framkommer att det finns stora skillnader i lärares förutsättningar och syn på hur klassrummen kan anpassas för att skapa en inkluderande miljö. Vidare visar analysen att de fyra lärarna använde sig av olika strategier för att skapa delaktighet i klassrummen men också i lärarnas visioner fanns stora skillnader. Det finns tydliga kopplingar mellan studiero och lärarnas syn på regler och struktur. I studiens diskussion kopplas analysen till tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter. Det framkommer att flera lärare bekräftar det som forskningen anser vara av vikt för att anpassa klassrummet för elever med hörselnedsättning. I diskussionen framkommer det att arbetet för att skapa en god fysisk miljö för elever med hörselnedsättning skiljer sig mellan lärarna

An early detection of hearing loss in children is important for the child's speech and language development. For children between 3-6 months, a reliable method to measure hearing and determine hearing thresholds is missing. A hearing test based on the pupillary response to auditory signal detection as measured by eye tracking is based on an automatic physiological response. This hearing test could be used instead of the objective hearing tests used today. The presence of pupillary response has been shown in response to speech, but it is unstudied in response to sinus tones. The objective of this thesis was to study whether there is a consistent pupillary response to different sinus tone frequencies commonly used in hearing tests and if yes, to determine reliably the time window of this response. Four different tests were done. The adult pupillary response in regard to sinus tone stimuli with four frequency levels (500 Hz, 1000 Hz, 2000 Hz and 4000 Hz), and four loudness levels (silence, 30 dB, 50 dB and 70 dB) was tested (N=20, 15 females, 5 males). Different brightness levels and distractions on the eye tracking screen were investigated in three substudies (N=5, 4 females, 1 male). Differences between silence and loudness levels within frequency levels were tested for statistical significance. A pupillary response in regard to sinus tones occurred consistently between 300 ms and 2000 ms with individual variation, i.e. earlier than for speech sounds. Differences between silence and loudness levels were only statistically significant for 4000 Hz. No statistical difference was shown between different brightness levels or if there were distractions present on the eye tracker screen. The conclusion is that pupillary response to pure sinus tones in adults is a possible measure of hearing threshold for at least 4000 Hz. Larger studies are needed to confirm this, and also to more thoroughly investigate the other frequencies. / En tidig upptäckt av hörselnedsättning hos barn är viktig för barnets tal- och språkutveckling. För barn mellan 3-6 månader saknas det en tillförlitlig metod för att mäta hörsel och bestämma hörtrösklar. Ett hörseltest baserad på pupillreaktion på ljud som mäts med en eye tracker bygger på en automatisk fysiologisk reaktion och skulle kunna användas istället för de objektiva test som används idag. Hitintills har pupillreaktion på tal påvisats, men det saknas studier som studerat eventuella reaktioner på sinustoner. Syftet med denna uppsats var att undersöka om det finns en enhetlig pupillreaktion på de olika frekvenserna av sinustoner som vanligen används i hörseltest. Vidare var studiens syfte att fastställa ett tillförlitligt tidsfönster för pupillreaktion. Fyra olika typer av tester utfördes. Pupillreaktionen mot sinustoner med fyra olika frekvensnivåer (500 Hz, 1000 Hz, 2000 Hz och 4000 Hz), och fyra olika ljudnivåer (tystnad, 30 dB, 50 dB och 70 dB) undersöktes i ett test på vuxna deltagare (N=20, 15 kvinnor, 5 män). Olika ljusnivåer och distraktioner på eye tracker-skärmen undersöktes i tre test (N=5, 4 kvinnor, 1 man). Skillnaderna mellan ljudnivåer och frekvensnivåer testades med statistiska tester. Resultaten visade att pupillreaktion på sinustoner inträffade konsekvent mellan 300 ms och 2000 ms med individuella variationer. Denna reaktionstid inträffar tidigare än för taljud. En statistisk signifikant skillnad mellan tystnad och olika ljudnivåer kunde endast ses för frekvensnivån 4000 Hz. Ingen statistisk skillnad uppmättes mellan olika ljudnivåer eller om det fanns distraktioner på eye tracker-skärmen. De i studien framkomna resultaten tyder på att pupillreaktioner mot rena sinustoner hos vuxna är en möjlig metod för att identifiera hörseltrösklar för åtminstone 4000 Hz. Större studier behöver göras för att fastställa detta och en noggrannare undersökning behöver genomföras för de andra frekvenserna.