<p>Syftet med studien är att undersöka vad en grupp ridsportledare vill förmedla till sina elever, samt ta reda på vilka kunskaper och värderingar som produceras och förmedlas inom ridsportkulturen. För att uppnå syftet har jag formulerat nedanstående frågeställningar.</p><p>Vilken utbildning har ledarna inom ridsporten?</p><p>Vilka är de oskrivna reglerna inom ridsporten vad gäller etik, moral och empati?</p><p>Hur förmedlas den goda ridsporten till eleverna enligt ridsportledarna?</p><p>Metod</p><p>Fem ridsportledare i Stockholmsområdet kontaktades baserat på vad som i forskningssammanhang kallas ett informerat urval. Författaren valde ridskolor med spridning inom Stockholmsområdet. Några större och några mindre avseende medlemsantal. Ledaren skulle varit aktiv under flera år och med god inblick i verksamheten. Det slutgiltiga valet föll på de klubbar som hade väl utvecklad ungdomsverksamhet. Tid och plats för intervjuerna bestämdes vid det första telefonsamtalet. Intervjuerna har varit kvalitativa för att få en djupare insikt i vilka tankar ridsportledarna har kring sin ledarroll och vilka värderingar de vill förmedla till sina elever. Samtliga intervjuer har bandats och skrivits ner ord för ord.</p><p>Resultat och slutsats</p><p>Ridsportledarna är välutbildade inom sitt område och i princip inga ”snälla föräldrar” nyttjas som ledare. Eleverna på ridskolan tillbringar mycket tid i stallet utöver sin faktiska ridtid, många gånger upp till sju dagar per vecka. Ridskolans roll som fritidsgård kan därmed diskuteras och i och med den tid eleverna tillbringar där får de äldre eleverna och ledarna även en framstående roll som förebilder.</p><p>Ridskolans viktigaste uppgift anses vara att lära ut hur eleverna ska hantera hästen. De oskrivna regler som framför allt poängteras är: horsemanship, ödmjukhet och kamratskap. Alla ryttare på en ridskola måste kunna den sociala koden för just den ridskolan. I det avseendet är ridskolan en extremt fostrande miljö eftersom så många olika människor, med avseende på ålder och attityd, ska kunna mötas på samma område och samsas om samma hästar.</p>

Syftet med studien är att undersöka vad en grupp ridsportledare vill förmedla till sina elever, samt ta reda på vilka kunskaper och värderingar som produceras och förmedlas inom ridsportkulturen. För att uppnå syftet har jag formulerat nedanstående frågeställningar. Vilken utbildning har ledarna inom ridsporten? Vilka är de oskrivna reglerna inom ridsporten vad gäller etik, moral och empati? Hur förmedlas den goda ridsporten till eleverna enligt ridsportledarna? Metod Fem ridsportledare i Stockholmsområdet kontaktades baserat på vad som i forskningssammanhang kallas ett informerat urval. Författaren valde ridskolor med spridning inom Stockholmsområdet. Några större och några mindre avseende medlemsantal. Ledaren skulle varit aktiv under flera år och med god inblick i verksamheten. Det slutgiltiga valet föll på de klubbar som hade väl utvecklad ungdomsverksamhet. Tid och plats för intervjuerna bestämdes vid det första telefonsamtalet. Intervjuerna har varit kvalitativa för att få en djupare insikt i vilka tankar ridsportledarna har kring sin ledarroll och vilka värderingar de vill förmedla till sina elever. Samtliga intervjuer har bandats och skrivits ner ord för ord. Resultat och slutsats Ridsportledarna är välutbildade inom sitt område och i princip inga ”snälla föräldrar” nyttjas som ledare. Eleverna på ridskolan tillbringar mycket tid i stallet utöver sin faktiska ridtid, många gånger upp till sju dagar per vecka. Ridskolans roll som fritidsgård kan därmed diskuteras och i och med den tid eleverna tillbringar där får de äldre eleverna och ledarna även en framstående roll som förebilder. Ridskolans viktigaste uppgift anses vara att lära ut hur eleverna ska hantera hästen. De oskrivna regler som framför allt poängteras är: horsemanship, ödmjukhet och kamratskap. Alla ryttare på en ridskola måste kunna den sociala koden för just den ridskolan. I det avseendet är ridskolan en extremt fostrande miljö eftersom så många olika människor, med avseende på ålder och attityd, ska kunna mötas på samma område och samsas om samma hästar.

Thesis (Ph. D.)--West Virginia University, 2008. / Title from document title page. Document formatted into pages; contains iv, 74 p. Includes abstract. Includes bibliographical references (p. 70-74).

Thesis (MA (Psychology))--University of Pretoria, 2004. / Includes bibliographical references.

Thesis (M.A.)--University of South Africa, 2005. / Title from PDF t.p. (viewed on May 1, 2006). Includes bibliographical references (p. 75-78).

This diploma thesis investigates the possibilities of using the horsemanship to help children and young people with behaviour disabilities. It is divided into seven thematic parts. At the beginning, there is the definition of the group of children and young people with behaviour disabilities. The second part, called ethology of the horse, describes the most important characteristics of the horses. The following part defines the term hypo rehabilitation. The most important characteristics of the horse, which are successfully used in therapy, are presented in the forth part. The fifth part characterizes the horsemanship and its most important representatives. The following part shows, why is horsemanship well suited to be used for this kind of clients. The last part deals with the horse therapy itself, with its effect on the client, with the role of the therapist, with the choice of horses for each kind of clients. The diploma thesis has proven the importance of the social behaviour of the horse in the therapy and the possibility of using it as a mirror in the work with people. Further, it has shown the necessity of future investigations in this field and the urgency of further education of the therapists in psychotherapy, ethology and communication with the horses.

Thesis. 1978. M.S.--Massachusetts Institute of Technology. Dept. of Architecture. / MICROFICHE COPY AVAILABLE IN ARCHIVES AND ROTCH. / Videorecording in Rotch Visual Collections. / M.S.

The benefits of horse riding for people with disabilities have been recognised for centuries, however, there has been very little research that explores the significance and meaning of Riding for the Disabled (RDA) for riders and there are no studies of parents of riders. This thesis is based upon ethnography and interviews with riders and riders' parents at a Riding for the Disabled Centre in Sydney, Australia. It explores the perceptions and experiences of riders and also analyses the role of parents in influencing their child's experience of the RDA. It examines parents' experiences of the RDA and the impact that it has had on them and their family. This thesis is premised on three research questions. The three questions are; 'how do riders perceive and experience the RDA and how and why do these perceptions differ?', 'how do parents perceive the RDA and its impact on their child with an impairment' and 'how do parents perceive the RDA's impact on their family and themselves?' The study draws on a feminist framework and utilises the work of feminist theorists working in Disability Studies to 'broaden' the social model of disability. This framework facilitates the exploration of personal experiences of riding as it privileges the voice of the participants and also acknowledges the diversity of RDA experiences that exist amongst them. It also allows room for the physical, bodily experience of riding to be investigated. Furthermore, this research responds to Shakespeare's (2006) call for further research on the 'social relations of disability' - it investigates the relationships between volunteers who do not have an impairment, and the riders who have an impairment. The central argument that emerges is that Riding for the Disabled is a unique individual experience that holds varied meanings for riders. For some Riding for the Disabled is a central feature of their lives and has altered their world. For others, it is one activity among many and its impact is limited. The type of impairment an individual rider had was often a key determinant of how they experienced the RDA. For parents of riders the RDA exposes them to parents with similar experiences and enables practical knowledge and information to be exchanged.

Thesis (M.A.)--Denver Seminary, 2002. / Includes bibliographical references (leaves 52-62).

This study utilised a qualitative interpretive approach to investigate the subjective / Thesis (Ph.D.)-University of KwaZulu-Natal, Durban, 2009.