I denna C-uppsats har vi undersökt hur ideella arrangemang av svenska festivaler går till. Vi har valt ut Hultsfredsfestivalen i Hultsfredskommun och Skogsröjet i Finspångskommun för att kunna analysera debatten kring festivaler i det lokala och nationella medianätverken samt även hur samarbetet mellan kommun och festival har utvecklats. Vi utgick från teorier av Andy Bennett där han diskuterar vikten av festivaler kopplat till ungdomskultur och att en festival är så mycket mer än bara en plats att lyssna på musik, som även stöttades upp av andra teorier av bland annat Kirstie Jamieson. Vi genomförde en analys och jämförde de teorier vi utgick ifrån med den historiska utvecklingen av festivalerna, för att sedan kunna se vad festivalerna har bidragit till i respektive ort som de äger rum på. En fråga som vi har utgått ifrån är om festivaler har utvecklats till den grad att de idag kan ses som kulturarv. Materialet i uppsatsen är till stor del intervjubaserad där vi har intervjuat Stefan Arvidsson festivalgeneral på Skogsröjet, Mårten Hafström kulturutvecklingschef för Finspångskommun och Thorbjörn Svan journalist och informationsstrateg på utvecklingskontoret inom Hultsfredskommun. När intervjuerna var klara jämfördes resultatet från intervjuerna med de tidningsartiklar som funnits kring respektive festival. Resultatet blev att en festival har en väldigt stor betydelse för de två kommunerna som Skogsröjet och Hultsfredsfestivalen ägt rum på. Samarbetet mellan bägge dessa festivaler och kommunerna har inte varit optimalt men försök har genomförts att stärka samarbetet. Slutsatsen är att ett samarbete mellan kommunen och en festival kan vara avgörande för en festivals existens. Festivaler bidrar till så mycket mer än bara musik, det ger bland annat en ort möjligheten att visa upp sig och bidrar till näringslivet. I Hultsfredsfestivalens fall så kom majoriteten av kommunens stöd under slutskedet av festivalens existens då de insåg hur pass betydelsefull festivalen var för dem. Idag hyllas festivalen i Hultsfred och man försöker bevara upplevelsen av festivalen. I Skogsröjets fall så återstår arbete att genomföra för att stärka samarbetet till kommunen, men ett intresse finns att göra mer än att bara vara ett ekonomiskt stöd. Vår förhoppning är med denna uppsats att belysa hur pass viktigt samarbetet är mellan kommun och festival. Ett bra samarbete kan vara avgörande i en festivals existens, men även media kan ha en betydande roll då de bidrar med berättelser kring festivaler i medieformer.

Riksidrottsförbundet har utifrån kriterierna andel aktiva 7–20 år, deltagartillfällen (LOK-stöd) per capita år 2017 och antal bosatta nyanlända per capita förklarat olika kommuner och områden som idrottssvaga. Utifrån detta har RF SISU Småland jobbat med de idrottssvaga kommunerna Hultsfred, Högsby och Uppvidinge för att utveckla dem. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kommunerna ser på att bli kategoriserade som idrottssvaga. Detta har genomförts via en fallstudie. Representanter från de olika kommunerna har intervjuats via semistrukturerade intervjuer. Även den ansvarige på RF SISU Småland intervjuades. Resultatet kan sammanfattas på så sätt att det går att ifrågasätta varför kommunerna Hultsfred och Uppvidinge anses vara idrottssvaga. Den främsta anledningen till att kommunerna inte borde anses som idrottssvaga är att de har en rik tillgång på faciliteter. De har även ett rikt föreningsliv. Högsby har främst enbart fotboll och problem som nämns i kommunen är att de har ganska många socioekonomiska bekymmer, utbildningsnivån är låg och dem har många utrikesfödda.

No description available.