No description available.

<p>2018-03-14</p>

No description available.

No description available.

<p>2017-01-12</p>

Syftet med vårt examensarbete är att öka kunskapen om den muntliga framställningens plats i undervisningen.   Med utgångspunkt i syftet har vi sökt svar på följande frågeställningar:   <ul type="disc">Hur stärker de medverkande lärarna elevernas förmåga att tala inför en större grupp åhörare? Hur skiljer sig arbetet med muntlig framställning i de olika årskurserna; finns det en tydlig progression? Skiljer sig elevernas och lärarnas respektive uppfattning om elevernas upplevelse av muntlig framställning åt?   Resultatet baseras på observationer i sex klasser i tre årskurser samt intervjuer av fokusgrupper med elever och individuella lärarintervjuer i de medverkande klasserna. Genom observationerna har vi sett hur eleverna uppträder under en muntlig framställning och via intervjuerna har vi fått svar på hur lärare och elever ser på arbetet inom området.   Lärarna anser att det är viktigt att tidigt träna eleverna i muntlig framställning och samtliga tränar barnen aktivt i att våga tala inför varandra. Däremot upplever flera av lärarna att de mer frekvent borde träna eleverna i den betydelse vi menar: en kommunikativ aktivitet där språk, tanke, kropp och handling samspelar med varandra inför en grupp åhörare.   En tydlig progression är svår att se bortsett från innehållet som blir mer avancerat i årskurs 2 och 3 jämfört med årskurs 1. Lärarna börjar att göra eleverna medvetna om vikten av ögonkontakt och att få kontakt med åhörarna i årskurs 2 och 3. De elever som vi har intervjuat hade likvärdiga upplevelser av den muntliga framställningen. Ingen av dem upplevde det som väldigt obekvämt att tala framför klasskamraterna men de flesta medgav att de kände sig mer bekväma att tala om de fick sitta i sina bänkar.

No description available.

Växelvis möter vi Liv, som lever på 2000-talet och Hedvig, som lever på 1940-talet, under några omvälvande veckor i deras liv, nämligen under den tid då de blir samt förstår att de har blivit gravida.   Hedvig är så pass ung (17 år) och en graviditet (särskilt på hennes tid) ses som opassande. Barnets far Anton är bra och kärleksfull, men Hedvig kan inte se hur hennes föräldrar någonsin ska kunna acceptera hennes belägenhet. Desillusionerad och rädd reser hon därför på eget bevåg från sin Hälsingeort till Stockholm för att ta bort barnet. I sista stund ångrar hon sig. Hon föder en dotter, men lämnar bort henne. Därefter blir det ett tidshopp till dess att Hedvig har blivit äldre och hennes dotter Cecilia föder Liv.   Liv har andra problem. Hon är vuxen och lever tillsammans med Samuel, en fri konstnärssjäl, som inte har landat i sitt vuxenskap. När Liv oplanerat blir gravid vill hon inget hellre än att de båda ska bli ett ”vi” och tillsammans bilda familj, men hon möter hos honom motstånd och ovilja att binda sig på detta sätt. Hennes känslor inför situationen är komplexa – å ena sidan längtar hon efter barnet samt treenigheten, å andra sidan beundrar hon delvis Samuel för hans okonventionella och fria sida. Hon är rädd att förlora honom om hon pressar honom för hårt.   De båda berättelserna hänger samman. Hedvig är Livs mormor. Den unga kvinnans beslut att inte genomföra aborten är alltså själva förutsättningen för Livs hela existens. De båda kvinnorna är också sammanbundna via den sjal Hedvig virkar under sin graviditet, den sjal som nu Liv har i sin ägo och som får en symbolisk betydelse för henne under hennes egen graviditet.

No description available.

No description available.