Del av en påbörjad roman om en kvinna som flyttar in i sin avlidna mormors hus efter att ha varit bosatt i London under några år. Hon återupptar kontakten med människor som hon kände som barn, samt reflekterar över tillvaron och ser tillbaka på tiden i London där hon bland annat hade en kärleksrelation som möjligen inte är helt avslutad.

Texten är ett utdrag ur en historisk roman som följer huvudpersonen Ebba och hennes närmaste familj från födelsen senare delen av 1800-talet till hennes död på 1950-talet. Hon var på många sätt en föregångskvinna. Uppvuxen i en borgerlig malmöfamilj blev hon prästfru i Bohuslän, mor till fyra pojkar, tidigt änka och ensamstående mor. Då bildade hon tillsammans med en annan änka ett kollektiv i Lund.Romanen försöker spegla tidens händelser i världen och i Sverige, politiskt och kulturellt genom Ebba. Hon studerade, undervisade, spelade piano, diskuterade modern litteratur med sina bokcirkelvänner och fick som änka ständigt kämpa för familjens ekonomi.Bakgrund och inspiration till romanen är en brevsamling med Ebba och hennes söner som avsändare, men det är inte en dokumentär. Breven behandlar vissa perioder i livet De återges ibland som direkta citat. I övrigt är texten fiktion med verklighetsanknytning.

No description available.

No description available.

Svenska kyrkan har en stark musiktradition, en tradition som historiskt sträcker sig ända tillbaka till gammaltestamentlig tid. Det är rimligt att utgå från att barn deltog med sång redan i de första kristna församlingarna. I dagens svenskkyrkliga församlingar finns vanligtvis ett stort utbud av körer. Barnkören finns med som en självklar och viktig del av kyrkans verksamhet. Syftet med uppsatsen är att ge en bild av vad som kan bidra till de repertoarval barnkörledare gör inom ramen för Svenska kyrkans barnkörsarbete. För att uppnå studiens syfte har fyra intervjuer med erfarna barnkörledare genomförts och därefter analyserats med en hermeneutisk metod. Intervjumetoden som använts är den kvalitativa forskningsintervjun med en halvstrukturerad form.1Tonvikten på intervjupersonens upplevelser av ämnet har varit viktig. Intervjuerna föregicks av en webbaserad enkät. Enkäten kom att ligga till grund för de kommande intervjuerna. Resultatet av studien visar att de intervjuade körledarna har stor frihet i sina val av repertoar. Styr-och policydokument inom Svenska kyrkan centralt, samt i de lokala församlingarna, saknar riktlinjer vad gäller synen på repertoar för barnkörerna. Det visade sig även att körledarnas utbildning i väldigt liten utsträckning har präglat hur de idag arbetar och förhåller sig till repertoarfrågan.Barnkörledarnas val av repertoar visar sig snarare ta avstamp i kyrkoåret och dess berättelser. Körledarnas egna barnkörserfarenheter och det kollegiala lärandet visar sig vara grunden för hur körledarna utformar sitt arbete och förhåller sig till de många aspekter som påverkar repertoarvalet de gör för sin barnkörer.

Syftet med den här studien är att undersöka hur undervisningen, i ämnet samhällskunskap iårskurs 4-6, styrs och formas av styrdokumenten samt hur lärarna kan bidra till att utvecklaeleverna till framtida demokratiska samhällsmedborgare. Studien består av tre olika metoder.Den första som används är en läromedelsanalys, där både text och innehåll i två utvaldaläromedel undersöks och ställs mot de grundläggande värden som ”läroplan för grundskola,förskoleklass och fritidshemmet 2011” (2018) fastställer i det första kapitlet. Den andrametoden är en intervjustudie där 5 informanter, samtliga med behörighet för att undervisa iämnet samhällskunskap i gällande årskurser, har fått svara på 15 frågor angående undervisningmed målet att få goda och aktiva medborgare för att de ska kunna hantera att leva i en demokrati.Den tredje metoden är en enkätstudie på internet, i grupper som är riktade mot grundskollärare.Under två veckor låg enkätstudien ute och samlade då ihop 116 respondenters svar på frågornasom sedan sammanfattats i diagram,Resultaten från de olika metoderna var goda och det finns mycket att reflektera över. Det ärtydligt att det finns en medvetenhet i skolan då den demokratiska fostran är central i planeringav undervisning men att tolkningen av vad den demokratiska fostran innebär varierar samt attdet råder en osäkerhet inför vad som är reellt inflytande och att det är svårt att få med elevernapå att praktiskt agera så som ett demokratiskt samhälle kräver. Skolverkets mål med enlikvärdig skola är långt borta i och med detta.Nyckelord: Citizenchip education, värdegrund, demokratisk fostran, samhällskunskap,

No description available.

No description available.

No description available.

<p>kandidatuppsats i indologi</p>