This paper investigates the narrative strategies of representation used by the Indian author Vinod Kumar in his literary writing about the life and spaces of the Adivasi. The focal point of this study consists in the fact that the author is a non-Adivasi, thus placing him and his writing in the center of a very much debated issue of Hindi literature i.e. the polarity between the writing through sympathy (Hindi sahānubhūti) and the writing through personal experience (anubhūti). This study-case looks at how the author, being a dikū, an outsider describes the ‘other’ (i.e. the Adivasi). The results show that the author’s representation of the Adivasi, based on a solid empirical knowledge of his ‘other’, contains some elements of romanticism revealing both his outsideness and a strong empathy for the ‘other’. / <p>Masteruppsats i indologi 2019</p>

No description available.

No description available.

No description available.

Studien behandlar ämnet fonologisk medvetenhet där syftet är att bidra med kunskap om hur lärarna i två skolor i en kommun beskriver att de arbetar med att utveckla den fonologiska medvetenheten hos elever i förskoleklass och årskurs 1. Utifrån syftet formulerades två forskningsfrågor: Hur sker planering, genomförande och uppföljning av fonologisk medvetenhetsträning i förskoleklass och årskurs 1, enligt lärarna? Hur beskriver lärare sin egen kunskap om fonologisk medvetenhet? Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Informanterna i studien är sju yrkesverksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1. Datainsamlingen transkriberades och analyserades utifrån en hermeneutisk ansats. Det sociokulturella perspektivet har varit studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att kartläggning ligger till grund för hur lärare planerar undervisning av fonologisk medvetenhet. Vid genomförandet sker undervisning utifrån varierande arbetssätt med olika gruppsammansättningar, undervisningsmetoder samt medierande verktyg. Uppföljning av elevers fonologiska medvetenhetsträning sker med hjälp av screening, tester och/eller intervjuer. Trygghet i sin yrkesroll, kompetensutveckling och att aldrig vara fullärd beskriver lärarnas syn på sin egen kunskap om fonologisk medvetenhet. För att lärare ska kunna skapa en god undervisning för elevers läsinlärning krävs det att de har kunskap om fonologisk medvetenhet. The study is dealing with the topic of phonological awareness, the purpose of which is to contribute with knowledge about how the teachers in two schools in a municipality describe that they are working on developing the phonological awareness of pupils in pre-school class and grade 1. Based on the aim, two research questions were formulated: How does planning, implementation and follow-up by pupil’s phonological awareness take place in preschool classes and grade 1, according to the teachers? How do teachers describe their own knowledge of phonological awareness? The study is qualitative with semi-structured interviews as a collection method. The informants in the study are seven teachers working in preschool classes and year 1. The data was transcribed and analyzed using a hermeneutic approach. The socio-cultural perspective has been the study's theoretical framework The results show that mapping is the foundation of how teachers plan teaching of phonological awareness. During the implementation, teaching takes place by a variety of working methods, with different group compositions, teaching methods and mediating tools. Follow-up of pupils’ phonological awareness training is done by the means of screening, tests and/or interviews. Security in their professional role, competence development and to never be fully trained describe the teachers’ own view on their own knowledge of phonological awareness. In order for teachers to be able to create a good teaching for pupils' reading learning, they need to have knowledge of phonological awareness.

Text som gestaltar en skapandeprcess, där kvinnans kropp och rörelse står i centrum.

Syftet med studien är att synliggöra pedagogers beskrivningar av musicerande som verktyg för elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Utifrån syftet har tre forskningsfrågor formulerats: Hur beskriver pedagogerna att de använder rim, ramsor, rytm och rörelse som verktyg i sin undervisning? Gynnar rim, ramsor, rytm och rörelse elevers språkutveckling, i så fall hur? Hur uppfattar pedagogerna en möjlig koppling mellan musik och språkutveckling? Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer som metod. Det insamlade materialet har transkriberats alternativt har anteckningar förts för att sedan analyseras utifrån en hermeneutisk ansats. Resultatet visar pedagogernas beskrivningar av hur musicerande kan få vara ett verktyg för elevers språkutveckling. Elever utvecklar sitt språk dels genom sånger, rim och ramsor, dels genom att använda musik, rytm och rörelse i ett sammanhang. Även den kognitiva förmågan stärks då elever arbetar tillsammans och använder hela kroppen som ett redskap för språkutveckling. / The purpose of this study is to make educators’ descriptions of music making visible as a tool for students’ language-, reading and writing development. Based on the purpose, three research questions have been formulated: How do the educators describe that they use rhyme, rams, rhythm and movement as tools in their teaching? Do rhymes, rams, rhythm and movement benefit students´ language development, if so how? How do the educators perceive a possible connection between music and language development? The study is qualitative with semi-structured interviews as a method. The material was collected and analyzed from a hermeneutic approach. The result show how music making can be a tool for students’ language development. Students develop language skills partly through songs, rhymes and rams, and partly by using music, rhythm and movement in a context. The cognitive ability is also strengthened when the students´ working together, and use the whole body as a tool for language development.

No description available.

No description available.

No description available.