Diss. Västerås : Mälardalens högskola, 2008. / S. 162-168: Bibliografi.

Title: Human capital – A study about what roles factors play in human capital reporting in listed Swedish knowledge enterprises in their annual reports? Authors: Jacob Söderström and Oskar Kallenberg Completed: 29/6-2016 Tutor: Titti Eliasson Background: The West has evolved from being a manufacturing society to become an information society, this development has led to new needs and created new areas of concern in the financial statements (Dean, McKenna, & Krishnan, 2012). Companies that possess few physical resources, such as knowledge companies may have problems to show the value of the company is located, as their most important asset is its staff. Aim: Our study aims to identify and test the institutional factors, which can explain human capital reporting in listed Swedish knowledge enterprises in their annual reports. Formulation of the problem: What impact does the institutional factors have on human capital reporting in listed Swedish knowledge enterprises in their annual reports? Methodology: We have in our study of human capital chosen to use a deductive approach where we deducted two indicators, industry and company size. Using the indicators we developed two hypotheses. The approach of our data collection was that we developed a comparison matrix that we used to examine the company's annual reports. The document survey gave us data which we used to create T-tests, where we tested our hypotheses. Results: We have in our study concluded that there are no assocation between the study’s indicators and the reported number of human capital key figures. An explanation using the institutional theory for the result may be that the surveyed companies do not identify with the definitions, the study uses for industry and company size. We found that the study surveyed companies mainly report their human capital in a low or non-existent scope, which was also a contributing factor to that there was not a correlation between study factors and the number of reported ratios.

Bakgrund: Antalet kunskapsintensiva företag har under de senaste åren ökat. Tillgångarna i dessa företag består, till största del, av dess humankapital som motsvaras av anställdas kompetens, utbildning och färdigheter. Det finns idag många olika mätmetoder, men inga standarder som talar om hur humankapital skall redovisas i företagens årsredovisningar. Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka, analysera och sedan beskriva hur företagen väljer att redovisa sitt humankapital och varför man väljer just detta tillvägagångssätt. Vi vill även identifiera om det har skett några väsentliga förändringar i företagets sätt att redovisa humankapital under en begränsad period.      Avgränsningar: Uppsatsen har avgränsats till att studera utvecklingen av redovisning av humankapital under en femårsperiod.   Metod: Uppsatsen har genomförts genom den kvalitativa metoden och där fallstudien används som undersökningsdesign. Med varje företag har en kvalitativ intervju genomförts vilka därmed utgör primärdata. Sekundärdata i form av årsredovisningar har samlats in och studerats.   Resultat, slutsatser: Efter undersökningen kan vi konstatera att samtliga företagen presenterar humankapital i årsredovisningen genom nyckeltal samt att man i löpande text berör de anställda och dess värde i företaget. Hur mycket man väljer att redovisa humankapitalet i löpande text beror till stor del på företagens egna intressen. Vidare kan vi konstatera att under den femårsperiod som vi studerat företagens sätt att redovisa humankapital så har de förändringar som skett till största del berott på organisatoriska förändringar.

Zugl.: Neuss, Fachhochsch. für Ökonomie und Wirtschaft, Diplomarbeit, 2004

Diss. Göteborg : Univ., 2003.

No description available.

Moderna industriföretag behöver ständigt satsa på kunskap och kompetenser i verksamheten för att överleva i omgivningens innovations- och utvecklingstakt. Humankapital är en del av industriföretagens intellektuella kapital och beskrivs ofta med ord och text i industriföretagens års- och hållbarhetsredovisningar. Utifrån den ökade kunskapsintensiteten som krävs i moderna industriföretag, syftar denna studie till att ta reda på hur svenska börsnoterade industriföretag har valt att presentera frivillig information om sitt humankapital. Studien är därmed användbar för investerare och dess investerings- och förvärvsbeslut då det visat sig att redovisningen av denna information har en positiv inverkan på företagens marknadsvärde. För att uppnå studiens syfte har en flerforskningsmetod använts som en kombination av ett kvalitativt- och kvantitativt tillvägagångssätt. Metoden bygger på en dokumentstudie där en granskning av 15 börsnoterade industriföretags års- och hållbarhetsredovisningar utförts. För att kunna ta reda på hur svenska industriföretag presenterar sin frivilliga information om humankapital utfördes en djupgående innehållsanalys av års- och hållbarhetsredovisningarna, där empirin strukturerades upp i en disclosure scoreboard. Studiens framtagna disclosure scoreboard bestod av 28 nyckelbegrepp och användes för att på ett tydligt sätt tolka och samla in informationen från företagens års- och hållbarhetsredovisningar. Resultatet i studien har visat sig vara relativt spritt, där nyckelbegrepp som styrelsemedlemmarnas utbildningsnivå och styrelsemedlemmarnas yrkeserfarenheter visat på en hög frekvens. Samtidigt har den största skillnaden i mängden humankapital som redovisats av studiens industriföretag, påträffats mellan industriföretagen i Large- och Mid cap jämfört med Small cap. Den kategori av humankapital som presenterats i störst utsträckning av industriföretagen har varit kompetens. Följt av detta har studiens resultat diskuterats utifrån intressentteorin och legitimitetsteorin, där författarna bland annat diskuterat hög frekvens av redovisning av humankapital utifrån ett legitimt motiv från industriföretagens perspektiv. / Modern industrial corporations constantly need to invest in knowledge in their business in order to survive to the environment’s pace of innovation and development. Human capital is a part of the industrial corporations intellectual capital and is usually presented by words and text in the industrial corporations annual and sustainability reports. Based on the increased knowledge intense that is required by modern industrial corporations, this study aims to find out how Swedish listed industrial corporations have chosen to present voluntary information about their human capital. The study is thereby useful for investors and their investment and acquisition decisions, as it has been shown that the reporting of human capital has a positive impact on the companies’ market value. To achieve the aim of the study, a multi-research method was used as a combination of a qualitative and quantitative approach. The method was based on a document study in which 15 listed industrial companies annual and sustainability reports has been reviewed. To be able to find out how Swedish industrial companies present their voluntary information about human capital, a content analysis has been performed of the annual and sustainability reports, where the empirical data has been structured in a disclosure scoreboard. The study’s disclosure scoreboard consists of 28 key concepts and was used to clarify and collect the information from the companies’ annual and sustainability reports. The results of the study have been shown to be relatively widespread, where some key concepts such as the board members level of education and the board members professional experience have shown a high frequency. At the same time, the largest difference in the amount of human capital reported by the industrial companies in the study, has been found between the industrial companies in Large and Mid cap compared to Small cap. The category of human capital that has been presented the most by the industrial companies in the study was competence. The study’s results have been discussed with the stakeholder theory and legitimacy theory, where the authors discussed high frequency of human capital presented based on a legitimate motive from the industrial companies.

<p><strong>Titel</strong>: Behålla Humankapital – En arbetsmodell för säljföretag</p><p><strong>Datum</strong>: 2010-05-02</p><p><strong>Kurs</strong>: Kandidatuppsats i Innovationsteknik, 15 högskolepoäng</p><p><strong>Författare</strong>: Karzan M.N. & Erica Reischtein</p><p><strong>Handledare</strong>: Bengt Köping Olsson</p><p><strong>Examinator</strong>: Sven Hamrefors</p><p><strong>Nyckelor</strong><strong>d</strong>: Förändringsledning, affärsutveckling, humankapital</p><p><strong>Syfte</strong>: Arbetets syfte är att skapa en arbetsmodell att utgå ifrån hos säljföretag, modellens huvudsakliga syfte är att minimera personalomsättningen då humankapitalet är ett säljföretags största tillgång.</p><p><strong>Metod</strong>: Vi har använt oss utav kvalitativa intervjuer och haft tre respondenter, vi har även genomfört observationer utav ett säljföretag för att fastställa strukturen. Vi har vidare använt oss utav relevanta teorier för att koppla och styrka våra observationer och intervjuer.</p><p><strong>Slutsatser</strong>: En fem-stegs arbetsmodell har utvecklats för att implementeras i säljföretag med det primära syftet att minska personalomsättningen, men den är även användbar för att bland annat stimulera och ta vara på idéer hos anställda. Modellen ska även vara anpassningsbar utifrån den egna organisationen.</p>

<p>Utvecklingen av företag har skett i riktning från att vara traditionella industriföretag till att vara mer kunskapsorienterade. Det innebär att större krav ställs på företagens interna utveckling. Företagen blir mer beroende av kunskap och information då samhället förändras i en snabbare takt. Maskiner och dylikt tillhör inte längre ett företags viktigaste tillgångar, i synnerhet när det gäller företag inom tjänstesektorn. Istället har humankapitalets betydelse ökat, det vill säga medarbetarnas kompetens, motivation, kreativitet, värderingar och utveckling. Förluster av humankapital innebär stora problem för företag. Vi är övertygade om att det är nödvändigt att finna metoder för att bevara humankapitalet inom företaget.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka medarbetarnas attityder avseende hur humankapitalet på bästa sätt kan bevaras inom företaget. Delsyftet är att finna eventuella diskrepanser i attityderna mellan de hierarkiska nivåerna. Inom ramen för detta syfte avser vi att besvara följande två frågor:</p><p>Vilka faktorer anser chefer vara viktiga för att humankapitalet ska bevaras inom företaget?</p><p>Vilka faktorer anser övriga medarbetare vara viktiga för att humankapitalet ska bevaras inom företaget?</p><p>En kvantitativ fallstudie av tjänsteföretaget SEB Trygg Liv har genomförts. Samtliga medarbetare på SEB Trygg Liv:s huvudkontor i Stockholm har haft möjlighet att delta i undersökningen, vilket resulterade i 309 svar. Undersökningen besvarades via webben. Frågeformuläret bestod av 15 stycken frågor med förkodade svarsalternativ samt en öppen fråga. Den teoretiska referensramen bygger på teorier som behandlar motivation, kompetens, värderingar, utvecklingsmöjligheter samt empowerment.</p><p>Resultatet av undersökningen är följande:</p><p>Det gemensamma för de övriga medarbetarna och cheferna är att lönen anses som en viktig faktor som ska vara prestationsbaserad. Kompetensen bör bättre fördelas inom organisationen. Samtliga medarbetare anser att utvecklingsmöjligheterna inom företaget bör vara större samt att den ömsesidiga respekten internt måste förbättras.</p><p>Undersökningen visar på många diskrepanser mellan chefer och övriga medarbetare. De övriga medarbetarna anser att arbetsgemenskapen ska stärkas. Cheferna menar istället att tydliga mål är en viktig faktor för att humankapitalet ska bevaras. En tydlig skillnad är att de övriga medarbetarna önskar ett större engagemang från ledningens sida, någonting som cheferna överhuvudtaget inte nämner. De övriga medarbetarna anser att viktiga faktorer för att humankapitalet ska bevaras är mycket uppmuntran samt delaktighet i organisationen. De övriga medarbetarna menar att de inte kan nyttja sin kompetens fullt ut, medan cheferna är nöjda med det egna kompetensnyttjandet. Dessutom poängterar de övriga medarbetarna att det är viktigt att kompetensen dokumenteras, vilket cheferna inte nämner. När det gäller företagets värderingar anser de övriga medarbetarna i mindre utsträckning, än cheferna, att de stämmer in på SEB Trygg Liv. Den största diskrepansen finns inom kontinuiteten. De övriga medarbetarna hävdar att karriärmöjligheter är nästintill obefintliga. Cheferna å andra sidan tycker att de utvecklas mycket. De övriga medarbetarna eftersträvar mera ansvar och befogenheter, vilket cheferna inte nämner.</p>

<p>The importance of human capital in firm valuation is something Huang and Wang points out in there paper from 2008. We expand Ohlson’s valuation model (1995) in line with Huang and Wang (2008) to enhance a market value that includes proxies for human capital. By using human capital based market value and one of Francis, Nanda and Olsson’s (2008) version of earnings quality, we create a value table which aim to sort for undervalued and overvalued companies during the  economic upswing of 2003 to 2007 in the human capital line of business. Using this value table we find that the technology industry has tendencies to be undervalued and the industrial and service industry has tendencies to be overvalued over this period of time. </p>