Syftet med examensarbetet är att klargöra hur lärare upptäcker och bemöter elever i fallenhet för matematik. Genom arbetet synliggörs även vilka material som används och på vilket sätt de syftar till att stimulera elever i fallenhet. Arbetet bygger på insamlad empiri i form av två intervjuer och analyser av de material som lärarna använder. Vid anlyseringen av empirin användes verksamhetsteorin och en verksamhetsmodell. Resultatet visar att lärare lärarna upptäcker elever i fallenhet på liknande sätt och att materialen som används oftast inte är anpassade för elever i fallenhet. De material som används är i huvudsak mängdtränande men det förekommer även en del berikande uppgifter. Slutsatserna som kunnat dras utifrån detta arbete är lärarna har stor vilja att bemöta och stimulera elever i fallenhet, men att tiden begränsar deras tillvägagångssätt. Trots de motsättningar som lärarna upplever finns inom verksamheten försöker de anpassa uppgifter och variera arbetssätt för att främja varje elevs kunskapsutveckling.