Bakgrund: Synen är ett av våra viktigaste sinnen för att samla information om omgivningen. Under 2023 vårdades ca 6000 personer i Sverige med respiratorbehandling på intensivvårdsavdelningar. Upp till 40% av dessa patienter drabbas av ögonkomplikationer. Många patienter på intensivvårdsavdelningar förlorar ögonens normala funktioner, inklusive tårproduktion och blinkreflex, vilket kan leda till skador. Faktorer som sugning av luftväg, PEEP, sederande läkemedel och muskelrelaxantia kan bidra till detta i större utsträckning i samband med respiratorbehandling.  Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av ögonvård hos patienter med respiratorbehandling.  Metod: För studien användes en kvalitativ metod med deskriptiv design. Totalt intervjuades 10 deltagare rekryterade genom ett ändåmålsenligt urval. En kvalitativ innehållsanalys har använts vid dataanalysering. Huvudresultat: Intensivvårdssjuksköterskor beskrev att de initialt hade begränsad erfarenhet av ögonvård, men införandet av en vårdrutin om ögonvård ökade uppmärksamheten kring ämnet. Deltagarna beskrev en medvetenhet om riskfaktorer för ögonkomplikationer, men påpekade att bristen på tydligt synliga symtom ibland kunde påverka följsamheten. Utmaningar identifierades i att utföra ögonvård, särskilt gällande prioritering, hög arbetsbelastning och vid speciella behandlingsmetoder, såsom bukläge. Intensivvårdssjuksköterskorna uttryckte en efterfrågan om ytterligare utbildning och förståelse för ögonvårdens betydelse vid respiratorbehandling.  Slutsats: För att möta utmaningarna som intensivvårdssjuksköterskorna står inför vid behandling av patienter med respiratorbehandling och för att fördjupa förståelsen kring ögonvårdens betydelse, behövs utbildningsinsatser. Väl implementerade vårdrutiner kan även bidra till att säkerställa att ögonvården utförs korrekt och kan därigenom leda till att minska vårdlidandet bland intensivvårdspatienterna. / Background: Vision is one of our most important senses for gathering information about our surroundings. In 2023, approximatley 6000 individuals received respiratory treatment in intensive care units in Sweden. Up to 40% of these patients suffer from eye complications. Many patients in intensive care units lose normal eye functions, including tear production and the blink reflex, which can lead to injuries. Factors such as airway suctioning, PEEP, sedative medications, and muscle relaxants may contribute to this in connection with respiratory treatment.  Aim: To describe intensive care nurses experiences of eye care for patients undergoing respiratory treatment.  Method: A qualitative method with a descriptive design was used for the study. A total of 10 participants were interviewed, recruited through purposive sampling. Qualitative content analysis was used for data analysis. Main Results: Intensive care nurses described initially having limited experience in eye care, but the implementation of a care routine for eye care increased attention to the subject. Participants described an awareness of risk factors for eye complications, but pointed out that the lack of clearly visible symptoms could sometimes affect compliance. Challenges were identified in performing eye care, especially regarding prioritization, high workload, and in special treatment methods, such as prone positioning. Intensive care nurses expressed a demand for further education and understandning of the importance of eye care during respiratory treatment.  Conclusion: To meet the challenges faced by intensive care nurses in treating patients undergoing respiratory treatment and to deepen the understanding of the importance of eye care, educational efforts are needed. Well-implemented care routines can also contribute to ensuring that eye care is performed correctly and can thereby potentially reduce patient suffering among intensive care patients.

Introduction: Quality of life is a long-term goal in nursing care. Nursing care in improving the quality of life should focus not only on physical aspects, but especially on support to return to everyday life, managing daily activities, at least to the extent that the patient has been able to handle them before staying at hospital. Methodology: The aim of the work was to evaluate the quality of life of patients before and after staying in ICU with a focus on patients after acute surgery associated with intestinal resection. The research sample consisted of patients who underwent acute surgery associated with intestinal resection and ICU staying. Quality of life was assessed before hospitalization and 3 months after discharging from the ICU. We have chosen SOFA, APACHE scoring systems to obtain data. The quality of life before hospitalization was evaluated by SF-36 and ADL, IADL questionnaires for daily activities. In the ICU dismission, the patients completed HADS (anxiety, depression), MAF (fatigue) questionnaires, 6-minute walk and sit / stand test. After the third month of convalescence, patients completed questionnaires: SF-36, IADL, ADL, HADS, MAF and 6. minute walk and sit / stand test. Results: 38 patients were evaluated. We found a significant difference in the development of all observed...

Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskan har en central roll beträffande hantering av centralvenösa infarter och det infektionsförebyggande arbetet som medföljer dem. Nationella riktlinjer för centralvenösa infarter är byggda utifrån evidens och patientsäkerhet. Trots detta så brister följsamheten vilket kan leda till förlängd vårdtid, vårdlidande och ökade samhällskostnader. Vad dessa brister beror på valdes att undersökas, utifrån ett intensivvårdssjuksköterskeperspektiv. Syfte: Syftet med studien var att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av följsamhet till nationella riktlinjer för hantering av centralvenösa infarter. Metod: En kvalitativ empirisk metod med induktiv ansats antogs. Nitton intensivvårdssjuksköterskor intervjuades och datamaterialet analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Datamaterialet resulterade i tre kategorier; Tidens betydelse, Teamets betydelse och Den kliniska erfarenhetens betydelse. Det visar på vikten av intensivvårdssjuksköterskans evidensbaserade kunskap, kliniska blick och ansvarskänsla. Brister förekom när det var en fråga om tid, icke fungerande teamarbete och när intensivvårdssjuksköterskan inte höll sig uppdaterad med ny evidensbaserad kunskap. Slutsats: Organisatorisk förändring krävs för att ge intensivvårdssjuksköterskan tid att se hela patientens behov och möjlighet att uppsöka ny evidens vilket kan ha inflytande på hela teamets arbete kring intensivvårdspatienten. En förbättrad följsamhet till nationella riktlinjer leder till en ökad patientsäkerhet och ett minskat vårdlidande för patienten. / Background: The ICU nurse has a central role when it comes to the management of central venous catheters and the prevention of central line associated blood stream infections. National guidelines for central venous catheters are established from evidence and patient safety. Despite this fact there is a lack of compliance with guidelines which can lead to a prolonged hospital stay, patient suffering and an increased cost societally. To find out the causes of lack of compliance was the basis for this study, from the perspective of the ICU nurse. Aim: The aim of the study was to highlight the ICU nurse’s experiences of compliance to national guidelines for central venous catheters. Method: A qualitative empirical method with an inductive approach was adopted. Nineteen intensive care nurses were interviewed and the data was analyzed through a manifest content analysis. Results: The collected data resulted in three categories; The importance of time, The importance of working as a team and The importance of clinical experience. It presents the significance of the ICU nurse’s evidence-based knowledge, experience and sense of responsibility. Lack of compliance occurred when there was a time pressure, the team did not function properly and when the ICU nurse did not stay up to date with new evidence-based knowledge. Conclusion: Organizational change is required to give the ICU nurse time to be able to see all the needs of the patient and the opportunity to seek new evidence and thereby improve compliance to national guidelines. An increased opportunity for knowledge development for the ICU nurse can have an impact on the entire team working with the intensive care patient. Improved compliance to national guidelines leads to increased patient safety and reduces patient suffering.