Kunskapsbidraget från denna studie fokuserar på att medföra en djupare insyn i hurundervisningstiden i matematik i grundsärskolan årskurserna 7-9 fördelas på de femkunskapsområden i det centrala innehållet, samt en kartläggning av möjliga orsaker och syftenmed denna fördelning.Syftet med studien är att öka kunskapen om hur lärare kan fördela undervisningstiden på defem kunskapsområdena i matematik, utifrån det centrala innehållet i grundsärskolans läroplan(Lsär 11), i årskurserna 7-9, och hur fördelningen motiveras.Frågeställningar: Hur fördelar respondenterna undervisningstiden på de fem kunskapsområdena imatematik i grundsärskolan? Hur motiverar dessa respondenter denna fördelning av undervisningstiden?Föreliggande studie har analyserats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv på två nivåer. Påden första nivån analyseras helheten och studiens första frågeställning utifrån konstanterna,grundsärskolans styrdokument och den totala undervisningstiden. På den andra nivånanalyseras det insamlade materialet utifrån fem avgränsningar, förberedelse, tid,individualisering, konkreta och grundläggande arbetsområde och elevens självförtroende, tillitoch intresse för matematik.För att få ett varierat och brett resultat på studien, utifrån dess syfte och frågeställningar,användes mixade metoder med både frågeformulär som innehöll en kvantitativ del med slutnafrågor och en kvalitativ del med öppna frågor och intervjuer. Studien har två preciseradefrågeställningar som krävde olika angreppssätt för att kunna nå ett kunskapsbidragande resultat.Resultaten från den halvstrukturerade kvalitativa intervjun och de kvalitativa frågorna ifrågeformuläret förklarade en del av och gav djupare inblick och förståelse för de kvantitativadata som det strukturerade frågeformuläret gav.Det som framkommer i denna studie är att respondenterna fördelar undervisningstiden imatematik i grundsärskolan årskurserna 7-9 ojämnt på de olika kunskapsområdena. Det är storaskillnader och stor spridning på hur respondenterna väljer att fördela sin undervisningstid. Dettaär i enlighet med Skolverkets (2019) riktlinjer, som ger pedagogen mandat att själv bestämmatidsfördelningen efter eget tycke, men med elevens bästa i fokus. I resultatet träder fem avgränsningar fram, till hur respondenterna motiverar sin fördelning av undervisningstiden.Studiens resultat kan sammanfattas med att matematikundervisningen i grundsärskolanårskurserna 7-9, såsom respondenterna presenterar den, är mycket konkret, praktisk ochvardagsnära undervisning som varieras och anpassas efter den enskilde eleven, något som ävenBlom (2003) visar på i sin forskning.Studien kan ge ett kunskapsbidrag i form av ökad insikt och förståelse kring hur och varförrespondenterna väljer att fördela undervisningstiden i matematik i grundsärskolan årskurserna7-9, på det sätt som de gör. Men störst kunskapsbidrag ger föreliggande studie genom att öppnaupp för insyn i det komplexa med att undervisa i matematik i grundsärskolan och knapphetenpå forskning inom detta område.Nyckelord: Centrala innehållet, grundsärskola, IF-diagnos, likvärdig skola, läroplanen förgrundsärskolan (Lsär 11), matematik