Denna studie avser undersöka lärares inställningar till läroplanens centrala innehåll i religionsämnet på högstadiet och gymnasiet för att kartlägga lärares intryck av den senaste läroplanen. Vidare skall studien undersöka huruvida lärare upplever tydligheten i progressionen. Genom en kvalitativ skriftlig intervju skall svar samlas in från lärare genom en Facebook-grupp för religionslärare samt svar från ämnesexperter som skickas ut genom mejl. Resultatet analyseras med hermeneutiska metoder samt jämförs med tidigare forskning och svar från ämnesexperter. Studiens resultat visar att lärare har svårt att hinna med sin undervisning för att innehållet i kursplanerna är allt för omfattande. Lärare har oftast inte heller någon koll på progressionen mellan högstadiet och gymnasiet. Dock menar lärare att läroplanen är tydlig och det är inga större problem med att tolka den.

I detta examensarbete har fyra läroböcker för Fysik 2 i gymnasieskolan studerats för att utreda hur väl de följer ämnesplanen och kursplanen. De delar av kursböckerna som har en kvantmekanisk koppling har identifierats och analyserats. Analysen har dels varit kvantitativ, men även kvalitativ. Den kvalitativa delen av analysen har skett med ett sedan tidigare utvecklat analysverktyg som kopplar samman ämnesplanens centrala innehåll med kunskaper och förmågor i läroplanen. Analysen visar att läroböckerna generellt sett följer ämnesplanen och det centrala innehållet, men att det böckerna sinsemellan finns tydliga skillnader i hur de väljer att presentera innehållet samt i vilken utsträckning de kopplar samman det centrala innehållet med kunskaperna och förmågorna från läroplanen.

I detta examensarbete har fyra läroböcker i fysik för gymnasieskolan analyserats för att se hur dessa överensstämmer med ämnesplanen i fysik och läroplanen för gymnasieskolan. Analysen har gjorts utifrån ett eget utvecklat analysverktyg som utgått ifrån det centrala innehållet i ämnesplanen, men även de kunskaper och förmågor i läroplanen som anses kunna visualiseras i en lärobok. Som ett komplement till analysen av läroböckerna intervjuades även två läroboksförfattare för att ge en inblick i hur styrande ämnesplanen och läroplanen är vid utvecklandet av en lärobok. Analysen tillsammans med intervjuerna visar på att ämnesplanen och det centrala innehållet är starkt styrande över innehållet i läroböckerna. Däremot förbises läroplanens kunskaper och förmågor, som analysen fokuserat på, i större utsträckning då läroboksförfattarna inte anser att dessa lämpar sig för en lärobok. / Four physics textbooks have, within the framework of this thesis, been analysed in order to see how well they correspond to the curriculum. The analysis was carried out using a self-developed tool, which is based on the core content and required abilities listed in the curriculum. As a compliment to the analysis two interviews, with textbook authors, were also conducted in order to gain their view on what role the curriculum plays when constructing a textbook. The analysis together with the interviews show that the core content in the curriculum strongly influence the content in the textbooks. Some of the abilities that the curriculum lists are overlooked, because the textbook author considered them not to be suitable for a textbook.

Undersökningen handlar om hur verksamma idrottslärare uppfattar betydelsen av de olika delarna i det centrala innehållet i det nya styrdokumentet, LGR 22 samt hur det centrala innehållet synliggörs i idrottslärares pedagogiska planeringar. Flera forskningsstudier visar att elever inom idrott och hälsa får möta ett begränsat antal aktiviteter under idrottslektionerna vilket medföljer att eleverna inte får möta allt inom det centrala innehållet. Aktiviteterna eleverna får möta är främst bollspel eller lekar med fokus inom tävlingsidrotter. Studiens resultat grundas på 8 intervjuades lärare samt 13 analyserad pedagogiska planeringar. Resultatet visar att idrottslärare upplever LGR 22 som tydligt men något fri att tolka. Konsekvenserna med att läroplanen är tolkningsbar upplevs vara att det inte blir en likvärdig undervisning för eleverna. Resultatet visar också utifrån analysen av planeringarna att rörelse är delen som får störst plats med lekar och bollspel som aktiviteter som förkommer mest. I diskussionsdelen jämför vi resultatet från studien med tidigare forskning där diskussionen utgår från Lindes läroplansteori. Undersökningens slutsats blev att idrottslärare upplever det svårt att få till en likvärdig utbildning inom idrott och hälsa när LGR 22 är så pass fri att tolka.

Innan coronapandemins utbrott gjordes undersökningar som visade att elevers användande av digital teknik i matematikundervisningen sett olika ut runtom i Sverige. Skillnaderna berodde på vilken skola eleverna gått på och vilka lärare de haft. Frågan väcktes därmed om hur digitaliseringen påverkats av coronapandemin, och syftet med studien blev att få mer kunskap om de digitala lärresurser som använts under denna period och vad dessa använts till. Med hjälp av en digital enkät besvarades studiens tre forskningsfrågor av 51 mellanstadielärare som varit verksamma under coronapandemin. Resultatet visade att nästan alla elever använt digitala lärresurser minst en lektion i veckan i olika situationer (vanligen till att repetera), inom olika kunskapsområden (vanligen inom “taluppfattning och tals användning”) och för att arbeta med olika kognitiva processer/nivåer (vanligen de lägre nivåerna). Teknikanvändandet visade sig därmed ha ökat under coronapandemin, men inga säkra slutsatser kring detta kunde dock dras på grund av olika faktorer.

Kunskapsbidraget från denna studie fokuserar på att medföra en djupare insyn i hurundervisningstiden i matematik i grundsärskolan årskurserna 7-9 fördelas på de femkunskapsområden i det centrala innehållet, samt en kartläggning av möjliga orsaker och syftenmed denna fördelning.Syftet med studien är att öka kunskapen om hur lärare kan fördela undervisningstiden på defem kunskapsområdena i matematik, utifrån det centrala innehållet i grundsärskolans läroplan(Lsär 11), i årskurserna 7-9, och hur fördelningen motiveras.Frågeställningar: Hur fördelar respondenterna undervisningstiden på de fem kunskapsområdena imatematik i grundsärskolan? Hur motiverar dessa respondenter denna fördelning av undervisningstiden?Föreliggande studie har analyserats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv på två nivåer. Påden första nivån analyseras helheten och studiens första frågeställning utifrån konstanterna,grundsärskolans styrdokument och den totala undervisningstiden. På den andra nivånanalyseras det insamlade materialet utifrån fem avgränsningar, förberedelse, tid,individualisering, konkreta och grundläggande arbetsområde och elevens självförtroende, tillitoch intresse för matematik.För att få ett varierat och brett resultat på studien, utifrån dess syfte och frågeställningar,användes mixade metoder med både frågeformulär som innehöll en kvantitativ del med slutnafrågor och en kvalitativ del med öppna frågor och intervjuer. Studien har två preciseradefrågeställningar som krävde olika angreppssätt för att kunna nå ett kunskapsbidragande resultat.Resultaten från den halvstrukturerade kvalitativa intervjun och de kvalitativa frågorna ifrågeformuläret förklarade en del av och gav djupare inblick och förståelse för de kvantitativadata som det strukturerade frågeformuläret gav.Det som framkommer i denna studie är att respondenterna fördelar undervisningstiden imatematik i grundsärskolan årskurserna 7-9 ojämnt på de olika kunskapsområdena. Det är storaskillnader och stor spridning på hur respondenterna väljer att fördela sin undervisningstid. Dettaär i enlighet med Skolverkets (2019) riktlinjer, som ger pedagogen mandat att själv bestämmatidsfördelningen efter eget tycke, men med elevens bästa i fokus. I resultatet träder fem avgränsningar fram, till hur respondenterna motiverar sin fördelning av undervisningstiden.Studiens resultat kan sammanfattas med att matematikundervisningen i grundsärskolanårskurserna 7-9, såsom respondenterna presenterar den, är mycket konkret, praktisk ochvardagsnära undervisning som varieras och anpassas efter den enskilde eleven, något som ävenBlom (2003) visar på i sin forskning.Studien kan ge ett kunskapsbidrag i form av ökad insikt och förståelse kring hur och varförrespondenterna väljer att fördela undervisningstiden i matematik i grundsärskolan årskurserna7-9, på det sätt som de gör. Men störst kunskapsbidrag ger föreliggande studie genom att öppnaupp för insyn i det komplexa med att undervisa i matematik i grundsärskolan och knapphetenpå forskning inom detta område.Nyckelord: Centrala innehållet, grundsärskola, IF-diagnos, likvärdig skola, läroplanen förgrundsärskolan (Lsär 11), matematik