Revision handlar enligt branschorganisationen FAR (2006) om att på ett oberoende sätt bistå företag med professionella bedömningar av den ekonomiska rapporteringen som företag upprättar. Detta görs i syfte att förse de intressenter som företaget har med tillförlitlig information att använda som underlag för intressenternas beslutsprocesser. En revisors huvudsakliga uppgift blir därmed att bedöma huruvida ett företags ekonomiska rapportering innehåller väsentliga felaktigheter eller inte. Detta menar Messier et al., (2016, s.17), som belyser vikten av att som revisor förstå de risker som är kopplade till företagets verksamhet och hur dessa hanteras, i syfte att göra bedömningen av risker för väsentliga felaktigheter i den ekonomiska rapporteringen på ett optimalt sätt.  För att en revisor ska veta hur denne ska gå till väga för att identifiera och bedöma risker för väsentliga felaktigheter i företagets ekonomiska rapportering så används en revisionsstandard för riskbedömning som ramverk och vägledning. Denna är upprättad av det internationella standardiseringsorganet IAASB och kallas ISA 315, vilket är vad denna studie kommer att handla om.  Under 2019 så omarbetades denna revisionsstandard. Enligt Alfredsson, & Irle (2022) gjordes detta med huvudsakligt syfte att ge en tydligare vägledning för revisorer. Detta beslut togs till följd av den teknologisk utvecklingen som förändrat den ekonomiska miljön. Denna studie aspirerar till att undersöka den omarbetade revisionsstandarden för riskbedömning, och benämns ISA 315R. Det huvudsakliga målet är att undersöka om den omarbetade standarden har förändrat hur auktoriserade revisorer och revisorassistenter genomför sina bedömningar av risker för väsentliga felaktigheter i revisionen, med särskild inriktning på IT-relaterade risker.  Genom en kvalitativ metod har denna studie kommit fram till att riskbedömningen är oförändrad efter ISA 315R, men att revisionsprocessen erhållit ett tillskott i form av fler obligatoriska arbetsdokument i revisionsarbetet. Omarbetningen har därför inte påverkat auktoriserade revisorers och revisorsassistenters bedömningar av väsentliga risker i revisioner. Förståelse för klienten och dess verksamhet var lika viktig innan standarden omarbetades, som den är nu.