Bakgrund: International Standards on Auditing (ISA) är en uppsättning med 36 standarder som svenska revisorer har att förhålla sig till vid revision av företag. En av dessa, ISA 540, genomgick nyligen en omarbetning, och den nya versionen är tillämplig för räkenskapsperioder som startade 15 december 2019 och senare. Standarden hanterar revision av uppskattningar i redovisningen, ett område som innebär en växande utmaning för revisorer. Standardsättaren menar att den nya standarden innebär utökade krav och mer detaljerad vägledning kring revision av uppskattningar med syfte att höja revisionskvaliteten. Det finns dock tidigare forskning som visar på att utökad reglering inte självklart leder till förbättrad revisionskvalitet. Det har också funnits en oro från berörda att standardändringen skulle generera i en ökad arbetsbörda som inte vägs upp av de positiva effekterna. Syfte: Syftet med undersökningen är att förklara om ISA 540 (omarbetad) har påverkat revisorers arbetssätt och arbetsbörda. Undersökningen ämnar också att utifrån revisorers upplevelse av den nya standardens konsekvenser dra slutsatser kring påverkan på revisionskvaliteten. Metod: En kvantitativ undersökningsmetod har använts för att kunna dra generella slutsatser kring resultatet. Insamling av data gjordes med hjälp av enkäter för att fånga revisorers upplevelse av den nya standardens påverkan på deras arbete. Hypotesprövning har sedan genomförts med hjälp av teckentest. Slutsats: Slutsatsen är att revision av uppskattningar är ett arbete som blivit mer standardiserat och innebär en högre arbetsbörda för revisorer på grund av ISA 540 (omarbetad). Samtidigt har standarden lett till en förbättring av revisionskvaliteten. Utifrån diskussionen i tidigare studier var detta resultat inte att förvänta, då mer standardiserade processer har kritiserats för att hämma professionellt omdöme vilket i själva verket sägs vara det som förbättrar revisionskvaliteten. / Background: International standards on auditing (ISA) is a set of 36 standards that Swedish auditors have to adhere to when auditing companies. One of these, ISA 540, was recently revised, and the new version is applicable for accounting periods starting December 15, 2019 and later. The standard deals with the audit of estimates, an area that poses a growing challenge for auditors. The standard setter claims that the new standard entails increased requirements and more detailed guidance on auditing estimates with the aim of raising the quality of audits. However, there is previous research that shows that increased regulation does not obviously lead to improved audit quality. There has also been a concern from relevant bodies that the revised standard would generate an increased workload that is not offset by the positive effects. Purpose: The purpose of the report is to explain whether ISA 540 (revised) has affected auditors' working methods and workload. The survey also intends to draw conclusions about the impact on the quality of audits based on auditors' experience of the consequences of the revised standard. Methods: A quantitative method has been used to be able to draw general conclusions about the results. Data was collected using surveys to capture auditors' experience of the revised standard's impact on their work. Sign tests were then performed in order to test the hypothesis of the report. Conclusion: The conclusion is that auditing estimates is a work that has become more standardized and entails a higher workload for auditors due to ISA 540 (revised). At the same time, the standard has led to an improvement in audit quality. Based on the discussion in previous studies, this result was not to be expected, as more standardized processes have been criticized for inhibiting professional judgment, which in fact is said to be what improves the audit quality.

Titel: Revisorers granskning av uppskattade värden på tillgångar i redovisningen - En studie om hur den omarbetade ISA 540 påverkat granskningen Författare: Rebecca Hasselblom Granedal och Natalie Karlsson Nyckelord: Revision, uppskattade värden, ISA 540 Bakgrund: Vid granskning av uppskattade värden på tillgångar i redovisningen ska revisorer följa ISA 540. Standarden har tidigare blivit kritiserad på grund av att granskningen av uppskattade värden ansågs vara bristfällig och har med anledning av detta omarbetats. Den omarbetade ISA 540 tillämpas för räkenskapsår från och med 2020. Forskningsfråga: Hur har den omarbetade ISA 540 påverkat granskningen av uppskattade värden på tillgångar i redovisningen och vilken betydelse får det för kvaliteten i granskningen? Syfte: Syftet med den här studien är att analysera och skapa förståelse för hur den omarbetade ISA 540 har påverkat granskningen av uppskattade värden på tillgångar i redovisningen utifrån revisorers uppfattningar. Studien ämnar också bidra med förståelse för vilken betydelse omarbetningen får för kvaliteten i granskningen. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen består av tidigare forskning och teorier om bland annat revisionens roll utifrån olika perspektiv, ISA 540 och de områden som den omarbetade ISA 540 fokuserar på. Utifrån den teoretiska referensramen har en analysmodell konstruerats. Metod: En kvalitativ studie med en huvudsakligen deduktiv ansats har genomförts. Data samlades in genom nio semistrukturerade intervjuer med revisorer som alla arbetar inom Big Seven. Val av respondenter grundas i att en viss storlek på byrå och dess klienter behövs för att kunna besvara forskningsfrågan. Slutsats: Studien visar att tidsåtgången och dokumentationen har ökat i och med ett mer strukturerat arbete efter omarbetningen av ISA 540. Vidare har riskbedömningen förändrats till att omfatta mer fokus på uppskattade värden på tillgångar med hög inneboende risk och den professionella skepticismen har förbättrats som en följd av en mer utmanande inställning vid granskning, vilket har betydelse för kvaliteten. Studien tyder därmed på en bättre kvalitet i granskningen vilket har betydelse för intressenter som tar del av finansiella rapporter. / Title: Auditors' review of estimated values of assets in the accounts - A study on how the revised ISA 540 has affected the review. Authors: Rebecca Hasselblom Granedal and Natalie Karlsson Keywords: Auditing, estimated values, ISA 540 Background: When reviewing estimated values of assets in the accounts, auditors must comply with ISA 540. The standard has been criticized because the review of estimated values was considered deficient and has been revised due to this. The revised ISA 540 applies for financial years from 2020. Research question: How has the revised ISA 540 affected the review of estimated values of assets in the accounts and what significance does this have for the quality of the review? Purpose: ​​The purpose of this study is to analyze and create an understanding of how the revised ISA 540 has affected the review of estimated values of assets in the accounts based on auditors' perceptions. The study also intends to contribute with an understanding of the significance of the revised standard for the quality of the review.  Theoretical framework: The theoretical framework consists of previous research and theories about, among other things, the role of the audit from different perspectives, ISA 540 and the areas that the revised ISA 540 focuses on. Based on the theoretical framework an analysis model has been constructed. Method: A qualitative study with a mainly deductive approach has been carried out. Data was collected through nine semi-structured interviews with auditors who all work within Big Seven. The choice of respondents is based on the fact that a certain size of agency and its clients are needed to be able to answer the research question.  Conclusion: This study shows that the time required and the documentation has increased due to more structured work since the revised ISA 540 was applied. Furthermore, the risk assessment has changed to include more focus on estimated values of assets with high inherent risk and the professional skepticism has improved as a result of a more challenging attitude when reviewing, which is important for quality. This study thus indicates a better quality in the review, which is important for stakeholders who take part in financial reports.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur revisorer går till väga vid revision av verkligt värde på förvaltningsfastigheter. Forskningsstrategin är av kvalitativ art med en abduktiv ansats och grundas i den hermeneutiska forskningstraditionen. Den empiriska undersökningen utgörs av semistrukturerade intervjuer som sedan tolkas och kopplas till tidigare forskning och relevanta teorier för att besvara studiens forskningsfrågor. Studiens resultat visar hur revisorer går till väga vid revision av verkligt värde på förvaltningsfastigheter, genom en modell med tre faser. Ingen större skillnad på revisionsmetod kan urskiljas genom den empiriska undersökningen. Studien kommer även fram till att IAS 40 medför högre krav på revisorers kunskap på grund av att det verkliga värdet är av större väsentlighet och risk, samt innebär mer subjektiva bedömningar av antaganden och indata. I studiens teoretiska resultat återfinns tre-fas-modellen för revision av verkligt värde på förvaltningsfastigheter samt skillnaden mellan full värdering och skrivbordsvärdering. Det praktiska resultatet för studien består av förslag till förändring av ramverk kring området. Som förslag till vidare forskning på området rekommenderar författarna att undersöka varför de oerfarna revisorerna har en mindre positiv syn på verkligt värde. Även latent skatt inom fastighetsbolag belyses som ett område med möjlighet till vidare forskning. / The purpose of this study is to create an understanding of how auditors audit fair value of investment properties. The research strategy is of qualitative nature, with an abductive research approach and is based on the hermeneutical research tradition. The empirical study is based on semi-structured interviews which are then interpreted and linked to previous research and relevant theories to answer the study’s research questions. The study shows how the auditors proceed during the audit of fair value of investment properties, through a model with three phases. No big difference of audit methodology can be identified through the empirical study. The study also concludes that IAS 40 results in higher demands on auditors' knowledge due to the major importance and risk that fair value brings, which means more subjective assessments of assumptions and inputs. The study's theoretical contributions include a three-phase model for the audit process of fair value of investment properties and the difference between a full valuation and a desktop valuation. The practical contribution of the study consists of proposals for change in the framework. As suggestions for further research in this area, the authors suggest why the inexperienced auditors have a less positive view of fair value. Also deferred taxes in real estate is highlighted as an area of opportunity for further research.