Den genomgripande datoriseringen som härjar i dagens företagsvärld har gjort verksamheter starkt beroende av informationssytem för hantering och lagring av information. Parallellt med denna utvckling har IT-förvaltning kontinuerligt utvecklats till ett område som fått en betyande roll. Idag täcks större delar av IT-förvaltning genom ett nytt begrepp, ITSM (IT Service Managment). Detta är ett nyligen framtaget paraplybegrepp som innefattar en mängd begrepp och ramverk som växt fram, däribland ITIL, PM3 och ISO20000. Även nyckelord som value, relations och service genomsyrar hela området. Detta för att möta den mer moderna innebörd som IT-förvaltning idag har. ITIL är ett ramverk som är till för att förbättra IT-förvaltningen för de verksamheter som väljer att införa det. Dock finns det en del aspekter verksamheter behöver ta hänsyn till när de inför ITIL. Det handlar om finansiella aspekter, kompetens för processer och förståelse och teknik.Syftet med denna studie är att undersöka ITIL för verksamheter som valt att införa det och hur detta påverkat IT-förvaltningen. Tre faktorer kommer att hanteras - utmaningarna som kan uppkomma vid införandet av ramverket och utmaningarna verksamheter har i det dagliga arbetet med ITIL. Studien ska dessutom undersöka fördelarna verksamheter känt av med införandet av ITIL.Studien har haft en hermeneutisk ansats med en kvalitativ karaktär. Empirin som samlats in har byggts upp utifrån semi-strukturerade intervjuer för två verksamheter. I denna fallstudie har det studerats djupare kring hur två verksamheters arbetssätt med IT-förvaltning fungerar, i det avseendet att vi har undersökt hur de arbetar med ITIL. Dessutom har en komparativ design valts för att försöka öka tillförlitligheten och för att få en större förståelse av de sociala fenomen som undersökts. Vidare har en korsanalys gjorts för att upptäcka likheter och skillnader mellan de olika verksamheterna som undersökts.Med denna studie har ett antal slutsatser kunnat dras. Vid införandet av ITIL handlar det oftast om utmaningar som rör acceptanssvårigheter för de anställda som påverkats av några faktorer. Dessa faktorer innefattar vokabulären, dokumentationen, processeförståelsen och arbetsrutinerna ITIL för med sig till verksamheten. I det dagliga arbetet med ITIL ligger utmaningarna i ramverkets komplexitet och det processorienterade arbetssättet. Utmaningarna ligger här även i att få samspel mellan människor, processer och teknik att fungera för att uppnå ett effektivt IT-förvaltningsarbete för IT-tjänsterna. Vi har kommit fram till att ITIL även kan leda till en icke önskvärd byråkratisering av verksamheter som väljer att införa det. Fördelar med införandet av ITIL har visat handla om att verksamheter känt av en ökad och mer omfattande kontroll på anställda och resurser. Dessutom är ökad kundnöjdhet en märkbar fördel ramverket fört med sig. / Program: Dataekonomutbildningen

I denna studie kommer vi att presentera vårt resultat om hur man genomför en god insourcing av ett annat företags IT. Vi kommer också genom detta att först presentera hur vi tänkt nå det tänkta resultatet genom att presentera vissa teorier. Vi kommer också presentera hur vår empiri gått till samt hur vi gått tillväga för att analysera dessa för att tillslut nå vårt resultat. Vårt resultat har resulterat i normativ kunskap vilket menas att vi presenterar resultatet i råd, förslag och riktlinjer till hur man uppnår god insourcad IT-förvaltning. Vi kommer också visa förslag på mål som man uppnår genom att följa dessa riktlinjer för att ännu mer påvisa och stärka vårt resultat.Vi vill också passa på att tacka Anders Hjalmarsson som handlett oss genom denna uppsats och varit en ovärderlig hjälp genom hela processen, tack Anders.

På maintenance management modell (pm3) är den förvaltningsmodell Trafikverket adapterat till sin organisation med en indelning av verksamhetsnära och tekniknära förvaltning. Förvaltningsobjekt innehåller olika verksamhetsstöd och IT-system, dessa förvaltas genom styrdokument, så kallade förvaltningsplaner. Studien fokuserar på förvaltningsplaners användbarhet för den tekniknära förvaltningen ur ett tekniknära perspektiv. Avdelningen Informations- och Kommunikationsteknik Anläggningsinformation IT (IKTa) hade behov av att undersöka förvaltningsplanernas användbarhet och om de gav stöd åt den tekniknära förvaltningen. För att undersöka detta framtogs en frågeställning innehållande tre frågor: 1. Hur ser framtagningsprocessen för en förvaltningsplan på IKTa Trafikverket ut i dagsläget enligt den tekniknära förvaltningen; 2. Är förvaltningsplanerna användbara för förvaltningsobjekten ur ett tekniknära perspektiv; och 3. Hur säkerställs det att en förvaltningsplan är ett stöd för arbetet, och ett underlag för att främja objektivitet vid måluppfyllnad inom den tekniknära förvaltningen? Studien har bedrivits som en beskrivande fallstudie med en kvalitativ datainsamlingsmetod bestående av dokumentstudier och intervjuer. Intervjuer genomfördes med fyra Tekniknära förvaltningsansvariga och sex Tekniknära förvaltningsledare, samtliga utgör förvaltningsledningen inom den tekniknära verksamheten. Resultatet påvisar att förvaltningsobjekten är för stora och att det finns behov av delförvaltningsplaner för att öka detaljeringsnivån. Förvaltningsplansmallen behöver inte ändra rubrikstruktur, men en tydligare innehållsspecifikation för respektive rubrik är nödvändig. Det framkommer att förvaltningsplanerna i dagsläget inte används som de levande dokument de bör vara. Slutsatserna dragna är att Trafikverket behöver omformulera de mål som står i förvaltningsplanerna så de håller en högre objektivitet och mätbarhet än i dagsläget. Delförvaltningsplanerna är ofrånkomliga då de är dokumenten som håller den högre detaljeringsnivån som är uppföljningsbar. / The Swedish Transport Administration has done an adaptation of the På maintenance management model (pm3) where management has been divided into business management and technical management. A management-object includes both the business and the ITsystems. Moreover, the management-organization writes management-plans which are governing-documents for deliveries within the Swedish Transport Administration. This study focuses on the technical management perspective and the technical side of the management-plans. There was a need to study the management-plans’ usability at the Department of Information and Communication Technology – Infrastructure Information. As such, the following research questions were formulated: 1. What is the process of making management-plans in Infrastructure Information at the Swedish Transport Administration today, according to the technical management; 2. Are the management-plans useful for the management-object in the perspective of technical management; 3. How is it ensured that the management-plan is used to support the work, and a basis for objectivity when fulfilling goals within the technical management? This study was conducted in the form of a descriptive case study in which qualitative data was collected by means of interviews and document studies. The interviews included four managers and six leaders of technical management, who represent the administrative management within the technical management. The results show that the management-objects are too big, and that there is a need for sub-management-plans to acquire more details. The respondents of this study wish the management-plan was a more vivid document. The main conclusions drawn from this study are that the management-plans are useful as a follow up for activities but not for following up on goals. And that while the management-plans provide an overview of the management object, the sub-management-plans are needed to specify details