Innebörden av begreppet   ekosystemtjänster och värdet av dessa behöver spridas och förankras i   samhället i större utsträckning än vad som görs idag. Det har bland annat   uppmärksammas i ett av etappmålen inom de nationella miljökvalitetsmålen. Med   anledning av detta har Naturvårdsverket fått i uppdrag av regeringen att   genomföra en kommunikationssatsning om ekosystemtjänster, där det   övergripande målet är att öka förståelsen för den biologiska mångfaldens och   ekosystemtjänsternas värden samt deras betydelse i samhället.   Naturvårdsverket har inom ramen för detta regeringsuppdrag tagit fram en   vägledning för att integrera ekosystemtjänster i myndigheters verksamhet.   Vägledningen, som presenterades i november 2016, är indelad i fem steg och   vänder sig främst till centrala och regionala myndigheter men även till   kommuner. Med anledning av att vägledningen är ny så finns det få exempel på   hur vägledningens 5-stegsmetod kan tillämpas i praktiken. Denna fallstudie är   ett första exempel på hur den föreslagna 5-stegsmetoden kan användas inom en   nationell myndighet vilket gör fallstudien unik i sitt slag. Fallstudien   omfattar vildsvinsförvaltning och tar sin utgångspunkt i Naturvårdsverkets   förvaltningsplan för vildsvin. I enlighet med vägledningens metod hölls en   workshop på Naturvårdsverket där personer från tre olika enheter medverkade.   Under workshopen identifierades och diskuterades möjliga kopplingar mellan   vildsvin och ekosystemtjänster, både i form av direkta ekosystemtjänster som   vildsvinen tillhandahåller, men även i form av de miljöeffekter som   vildsvinen har på ekosystemtjänster av både positiv och negativ karaktär.   Vidare diskuterades även förslag på hur detta skulle kunna integreras i en   uppdaterad version av nuvarande nationella förvaltningsplan för vildsvin.   Workshopen resulterade i en bruttolista på relevanta kopplingar som i ett   nästa steg bör verifieras genom att stämma av resultatet med aktuell   forskning, något som gjorts i begränsad utsträckning i denna fallstudie på   grund av tidsmässiga skäl. Däremot jämfördes den bruttolista med relevanta   kopplingar som identifierats i nuvarande nationella förvaltningsplanen för   vildsvin. Resultatet visade att 5-stegsmetoden hjälpte till att identifiera   tio nya kopplingar mellan vildsvin och ekosystemtjänster, främst inom   kategorin kulturella ekosystemtjänster. Dessutom bidrog resultatet till fler   infallsvinklar samt en mer nyanserad bild av de kopplingar som redan berörs i   den nuvarande nationella förvaltningsplanen för vildsvin. Sammanfattningsvis   erbjöd vägledningen ett användbart verktyg för att systematiskt identifiera   relevanta ekosystemtjänster samt belysa påverkan på dessa. Det har ett värde   inom viltförvaltningsarbetet, både i enlighet med den nationella   förvaltningsplanen för vildsvin som är ämnad att revideras i takt med att ny   kunskap genereras och nya erfarenheter, och i enlighet med Naturvårdsverkets   Strategi för Svensk Viltförvaltning som förespråkar att viltförvaltningen ska   vara adaptiv och hela tiden utvecklas genom ny kunskap. Att identifiera   relevanta ekosystemtjänster bidrar dessutom till att uppnå ett av etappmålen   inom de svenska miljömålen som säger att ”senast år 2018 ska betydelsen av   biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och   integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra   beslut i samhället där så är relevant och skäligt”. / The meaning of the concept ecosystem services and their values needs   to be disseminated and established to a greater extent than it is today   which, for instance, are acknowledged in one of the milestone targets among   the Swedish Environmental Objectives. With that in mind, the Swedish   Environmental Protection Agency has been given a mandate from the Government   which comprises communication efforts regarding ecosystem services where the   overall objective is to increase the understanding of biodiversity and the   values of ecosystem services, including their importance to society. As a   result, the Swedish Environmental Protection Agency has developed guidance in   order to integrate ecosystem services in authorities’ activities. The   guidance, which was presented in November 2016, is divided into five steps   and is primarily to be used by central authorities, as well as county administrative   boards or municipalities. However, there are currently few examples available   regarding how to practically apply this 5-step method. Thus, the purpose of   this case study is to present the first example of how the 5-step method can   be used within a central authority, which makes this case study unique of its   kind. The case study focuses on wild boar management and Sweden’s national   management plan for wild boar. A workshop was held at the Swedish   Environmental Protection Agency in accordance with the 5-step method and   people from three different units participated. Possible connections between   wild boar and ecosystem services were identified and discussed during the   workshop, both in terms of direct ecosystem services provided by wild boar,   but also in terms of the positive or negative impacts that wild boar has on   ecosystem services. Possible ways to integrate these findings into an updated   version of the national management plan for wild boar were also discussed.   The workshop resulted in a “gross list” of relevant connections, which, as a   next step, needs to be verified by adding findings from current research.   This has only been done to a smaller extent in this case study due to a   limited timeframe. However, the gross list was compared to relevant   connections that could be identified in the current national management plan   for wild boar. The results showed that the 5-step method helped to identify   ten new connections between wild boar and ecosystem services, primarily   within the category of cultural ecosystem services. The discussions during   the workshop also contributed to a deeper understanding of the connections   that had already been identified in the current national management plan for   wild boar. In summary, the guidance provided a useful tool to systematically   identify relevant ecosystem services and to address the impacts on these   services. The identified connections has a value for wildlife management   work, both in accordance with the national management plan for wild boar   which is intended to be updated when new knowledge and new experiences are   generated, but also in accordance to the Swedish Environmental Protection   Agency’s Strategy for Swedish Wildlife Management which also says that   wildlife management should be adaptive and constantly developed through new   knowledge. To identify relevant ecosystem services also contributes towards   achieving one of the milestone target within the Swedish Environmental   Objectives, which says that “the importance of biodiversity and the value of   ecosystem services are to be generally known and integrated into economic   positions, political considerations and other decisions in society where it   is relevant and reasonable to do so”. / <p>2018-07-17</p>

<p>The aim of this thesis is to establish a “förvaltningsplans” template to Fastighetskontoret in Vasteras city. Further general information about the mission was given at our first meeting with Rolf Haraldsson, who happened to be our mentor and works at Fastighetskontoret in Vasteras city.</p><p>We agreed that using the software Excel was the most appropriate way to establish the template, because Fastighetskontoret also make use of Excel in their internal system, and also because Excel has a more friendly user interface and it is more easier to use compared to other software that have complex templates.</p><p>One of the first things we did was to get in contact with different fastighetskontors around Sweden so that we could either take part of their “förvaltningsplaner” or get referred to other material that could have been used. But this turned out to be an unsuccessful strategy. However, by searching on internet, course literature and databases we got a successful result.</p><p>The most common headlines were included in the template and were later discussed with our mentor from Malardalen University, Sone Nydert. Mr. Nydert who gave us viewpoints and directions on how we should develop our work further.</p><p>Thereafter, we had continual meetings with the mentor in Fastighetskontoret in Vasteras stad, Rolf Haraldsson, so that we could discuss and adjust the templates in line with the headlines in order for the template to match the fastighetskontorets internal headlines.</p><p>The template was finally tested in frosundaskolan and turned out to be a successful work.</p>

The aim of this thesis is to establish a “förvaltningsplans” template to Fastighetskontoret in Vasteras city. Further general information about the mission was given at our first meeting with Rolf Haraldsson, who happened to be our mentor and works at Fastighetskontoret in Vasteras city. We agreed that using the software Excel was the most appropriate way to establish the template, because Fastighetskontoret also make use of Excel in their internal system, and also because Excel has a more friendly user interface and it is more easier to use compared to other software that have complex templates. One of the first things we did was to get in contact with different fastighetskontors around Sweden so that we could either take part of their “förvaltningsplaner” or get referred to other material that could have been used. But this turned out to be an unsuccessful strategy. However, by searching on internet, course literature and databases we got a successful result. The most common headlines were included in the template and were later discussed with our mentor from Malardalen University, Sone Nydert. Mr. Nydert who gave us viewpoints and directions on how we should develop our work further. Thereafter, we had continual meetings with the mentor in Fastighetskontoret in Vasteras stad, Rolf Haraldsson, so that we could discuss and adjust the templates in line with the headlines in order for the template to match the fastighetskontorets internal headlines. The template was finally tested in frosundaskolan and turned out to be a successful work.

På maintenance management modell (pm3) är den förvaltningsmodell Trafikverket adapterat till sin organisation med en indelning av verksamhetsnära och tekniknära förvaltning. Förvaltningsobjekt innehåller olika verksamhetsstöd och IT-system, dessa förvaltas genom styrdokument, så kallade förvaltningsplaner. Studien fokuserar på förvaltningsplaners användbarhet för den tekniknära förvaltningen ur ett tekniknära perspektiv. Avdelningen Informations- och Kommunikationsteknik Anläggningsinformation IT (IKTa) hade behov av att undersöka förvaltningsplanernas användbarhet och om de gav stöd åt den tekniknära förvaltningen. För att undersöka detta framtogs en frågeställning innehållande tre frågor: 1. Hur ser framtagningsprocessen för en förvaltningsplan på IKTa Trafikverket ut i dagsläget enligt den tekniknära förvaltningen; 2. Är förvaltningsplanerna användbara för förvaltningsobjekten ur ett tekniknära perspektiv; och 3. Hur säkerställs det att en förvaltningsplan är ett stöd för arbetet, och ett underlag för att främja objektivitet vid måluppfyllnad inom den tekniknära förvaltningen? Studien har bedrivits som en beskrivande fallstudie med en kvalitativ datainsamlingsmetod bestående av dokumentstudier och intervjuer. Intervjuer genomfördes med fyra Tekniknära förvaltningsansvariga och sex Tekniknära förvaltningsledare, samtliga utgör förvaltningsledningen inom den tekniknära verksamheten. Resultatet påvisar att förvaltningsobjekten är för stora och att det finns behov av delförvaltningsplaner för att öka detaljeringsnivån. Förvaltningsplansmallen behöver inte ändra rubrikstruktur, men en tydligare innehållsspecifikation för respektive rubrik är nödvändig. Det framkommer att förvaltningsplanerna i dagsläget inte används som de levande dokument de bör vara. Slutsatserna dragna är att Trafikverket behöver omformulera de mål som står i förvaltningsplanerna så de håller en högre objektivitet och mätbarhet än i dagsläget. Delförvaltningsplanerna är ofrånkomliga då de är dokumenten som håller den högre detaljeringsnivån som är uppföljningsbar. / The Swedish Transport Administration has done an adaptation of the På maintenance management model (pm3) where management has been divided into business management and technical management. A management-object includes both the business and the ITsystems. Moreover, the management-organization writes management-plans which are governing-documents for deliveries within the Swedish Transport Administration. This study focuses on the technical management perspective and the technical side of the management-plans. There was a need to study the management-plans’ usability at the Department of Information and Communication Technology – Infrastructure Information. As such, the following research questions were formulated: 1. What is the process of making management-plans in Infrastructure Information at the Swedish Transport Administration today, according to the technical management; 2. Are the management-plans useful for the management-object in the perspective of technical management; 3. How is it ensured that the management-plan is used to support the work, and a basis for objectivity when fulfilling goals within the technical management? This study was conducted in the form of a descriptive case study in which qualitative data was collected by means of interviews and document studies. The interviews included four managers and six leaders of technical management, who represent the administrative management within the technical management. The results show that the management-objects are too big, and that there is a need for sub-management-plans to acquire more details. The respondents of this study wish the management-plan was a more vivid document. The main conclusions drawn from this study are that the management-plans are useful as a follow up for activities but not for following up on goals. And that while the management-plans provide an overview of the management object, the sub-management-plans are needed to specify details

Bygg- och fastighetssektorn står för ca 21 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Detta leder till att vissa åtgärder behöver ses över för att uppfylla klimatavtalet, som år 2015 innebar att temperaturökning måste ligga under två grader. Studien innehåller således en undersökning av vad miljöcertifieringssystem har för inverkan på optimering av förvaltningsprocessen. Frågeställningarna som slutligen ledde fram till en slutsats, tog ställning till hur effektiviseringar smidigast kan implementeras genom litteratur- översikt, fallstudie och intervjuer. Fallstudien omfattar tre referensbyggnader som ägs av Bonnier Fastigheter. Två av dessa byggnader är Centralhuset och Muninhuset som är certifierade genom BREEAM In-Use. Den tredje byggnaden är Beskowhuset som i dagsläget har genomgått en förstudie för Miljöbyggnad, befintlig byggnad. Respondenterna som intervjuades gav perspektiv på ett antal frågor, som tillsammans med litteraturöversikten av tre viktiga indikatorer gav ett omfattande resultat. Slutligen kom studien fram till slutsater av frågeställningarna. Förvaltnings- och certifieringsprocesser identifierades som parallella delar, där hänsynstagande till båda processerna kan främja en tydligare förvaltning genom bl.a. underhållsplaner. Där konstaterades det att lagring och dokumentation av handlingar skapar större medvetenhet, vilket högre detaljnivå i underlagen kan bidra till. Även förståelse kring varför en certifiering av en förvaltningsorganisation inte är att föredra framgick. Det påvisades att certifieringen hade varit kostsam, med en minimal lönsamhet. Dock konstaterades det att implementering av rutiner för en sådan certifiering hade medfört en effektivare förvaltning. Således talade studien emot att verifiera certifiering av BREEAM In-Use del två. Däremot visar den att certifiering enligt Miljöbyggnad iDrift är bättre anpassad för att certifiera befintliga byggnader än Miljöbyggnad, befintlig byggnad. Avslutningsvis presenterades en identifiering kring utvecklingsområden av processerna, vilket ledde till förtydligande i upplägget av underhållsplaner. En senare omcertifiering hade därav haft ett större värde i att identifiera åtgärder i förvaltningen, då denna hade gått snabbare och smidigare i ett senare skede. / The purpose of the following study is to investigate how different environmental certification systems work and can affect the management process. Furthermore, the aim is to identify positive effects of certifying management organizations to analyze the value of it. Lastly, the study aspires to resolve how certification systems can enable identification of necessary evolvement in the management process, and simplify future certification. A background to the subject was initially established to obtain relevant knowledge to investigate the issues. Thereafter, further literature studies, case studies, and interviews were conducted to enable extensive data for discussion and conclusion. The results of the study showed that there is a connection between how management can adapt to certification to obtain high results. On the contrary the greatest value will not come from combining activities but by adapting the assembling of documents to what will be asked for during a certification process. This can be done by using more efficient systems and creating greater awareness by taking into account the different criterias. Similar results were obtained when it comes to certification of management organizations. It is too expensive to verify a certification to motivate the value of it, but a lot of the indicators could advantageously be implemented to develop demands and routines. That leads into the possibility of identifying how that is possible. Those results showed that it is possible on an indicator level, and can simplify certification processes by adapting to how management and certification can be combined.