The analytical framework of enchanted objects has mainly been studied in the fields of anthropology and religion, but can equally be applied to fashion and dress. The aim of this thesis is to investigate the material process of enchantment through the fragments of count Carl Axel Lewenhaupt’s professional uniforms from fin de siècle Sweden. It further aims to uncover the myth(s) of noble masculinity by the theoretical perspectives of discipline and white masculinity. The thesis uses object analysis to dissect a Chamberlain uniform’s bicorn hat, a Hussar’s dolman jacket, and a Chamberlain court uniform (type B) and places them in assemblages of enchantment – the micro and macro settings that made the garments become powerful. Through the material splendour, elegance and sensory opulence of the garments, together with their placement in ceremonial, traditional, elevated and mythical environments, they could enchant nobility to symbolically remain dutiful, heroic and close to the King, even as noble power subsided. This thesis proposes a way in which dress may captivate senses even across the distance of history, and furthermore, exposes the process of material enchantment in the making of ideal and heroic masculinity, which is still relevant and alive in contemporary culture.

The purpose of this essay is to examine the ideal image of masculinity in the monthly Swedish women magazine Veckorevyn, nr.2 2016. The intention is to explore how Veckorevyn’s own policy correspond to the construction of the ideal image of masculinity. The analysed material contains three texts from the same number of copy: two texts of which explicitly refers to masculinity and one text describing the feminist-policy of the magazine. The magazines feminist-policy is about the magazines work of changing sexist attitudes towards young women. The essay refers to a social constructivist perspective in defining gender and language. The method used is based upon Michael Halliday’s social semiotic approach SFG, systemic functional grammar, when analysing the text material, as well as Faircloughs critical discourse analysis. The results of the text analysis indicate that the image of masculinity presented in the magazine is closely connected to stereotypical ideas of men as sexually confident and independent. The analysed material contains a high level of material and relational processes, constructing a concrete, predefined and less negotiable image of masculinity towards the reader. The critical discourse analysis shows a high frequency of different discourses co-existing in the texts linked to the magazines ideal reader of young women: commercial/consumer-discourse (such as advertisements), health-discourse and men-women-discourse – all of which are closely linked to desire and consumption. These desire-discourses fail to relate to the magazines own feminist-policy, describing both men and women as stereotypically linked to sexuality and desire. The result of the critical discourse analysis indicates that the different discourses of the magazines own anti-sexist policy co-exist and collides with a sexist and stereotypical commercial/consumer-based discourse. These results adhere to previous research of Veckorevyn by Anja Hirdman (2001). The indications contribute in defining the Veckorevyn-magazine targeted to young women as a complex, contradictive and multi-discursive platform of ideas and values. According to Litosseliti (2006:121), the presence of the magazines own feminist-policy also risks producing new forms of sexism due to the magazines contradictive and stereotypical discourses. / Syftet med denna uppsats är att undersöka den ideala bilden av manlighet i det svenska kvinnomagasinet Veckorevyn. Vidare undersöks hur Veckorevyns egna kravställande policy överensstämmer med konstruktionen av den ideala bilden av manlighet. Det analyserade materialet innehållet tre texter från samma upplaga av Veckorevyn nummer 2, 2016. Två texter som explicit refererar till manlighet och en text som beskriver Veckorevyns egna feministiska policy. Veckorevyns feministiska policy handlar om tidningens arbete mot skeva könsroller och att förändra sexistiska attityder gentemot unga kvinnor. Uppsatsen bygger på ett socialkonstruktivistisk perspektiv i definitionen av genus och språk. Metoden bygger på Michael Hallidays sociala lingvistiska angreppssätt SFG, systemisk-funktionell grammatik, i analysen av textmaterialet samt Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultatet av textanalysen indikerar att bilden av manlighet som presenteras i Veckorevyn är nära förknippat med stereotypa idéer av män som sexuellt självsäkra och självständiga. Det analyserade materialet innehåller en hög andel materiella och relationella processer, vilket konstruerar en konkret, fördefinierad och mindre förhandlingsbar bild gentemot läsaren. Den kritiska diskursanalysen visar en hög frekvens av olika diskurser som samexisterar i texterna kopplade till tidningens läsarideal av unga kvinnor: kommersiell/konsument-diskurser (t.ex. reklam), hälso- och förbättringsdiskurser and män-kvinno-diskurser. Alla diskurser är nära sammanlänkade med begär och konsumtion. Dessa begärs-diskurser misslyckas med att relatera till Veckorevyns egna kravställande feministiska policy. Policyn undermineras i det analyserade materialet då både män och kvinnor länkas till stereotypa drag av sexualitet och begär. Detta ligger även i linje med tidigare forskning av Anja Hirdman (2001:257).  Resultaten av den kritiska diskursanalysen indikerar att diskurserna av Veckorevyns egna anti-sexism- och feministiska policy kolliderar med en stereotyp kommersiell- och konsumentbaserad begärsdiskurs. Dessa resultat relaterar även till tidigare forskning av Veckorevyn av Anja Hirdman (2001). Sammantaget bidrar dessa indikationer till att ge en bild av Veckorevyns textproduktion riktat mot ett läsarideal av unga kvinnor som komplex, motsägelsefull och multidiskursiv plattform av idéer och värderingar. I likhet med Litosseliti (2006:121), kan Veckorevyns egna feministiska policy, som en del av en postfeministisk diskurs, bidra till att producera nya former av sexism med anledning av Veckorevyns motstridiga och stereotypa diskurser.