• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 163
  • 21
  • Tagged with
  • 184
  • 116
  • 71
  • 59
  • 58
  • 57
  • 18
  • 17
  • 15
  • 15
  • 14
  • 14
  • 14
  • 13
  • 13
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

Regleringen och problematiken kring tilläggsskydd för läkemedel inom EU : hur ser EU-domstolens praxis ut?

Lowden, Ida January 2017 (has links)
No description available.
42

Analoga skivkontrakt i en digital miljö

Karman Reinhold, Eva January 2017 (has links)
No description available.
43

Googles varumärkespolicy : En föränddring av varumärkets värde?

Wahlgren, Joakim January 2011 (has links)
During September 2010, Google decided to change their trade mark policy to allow keywords which is equal to an already own trademark to be offered to all who intend to link the word to their ad. They offered a service for this called Adwords. The update followed since The Court Of Justice (CoJ) stated that Google does not commit trade mark infringement by doing this. The question to answer is whether the proprietors of trademarks can do something to stop them from being used by competitors as keywords in Adwords. CoJ has stated that the advertisers are infringing the exclusive right of a trademark if the used keyword is identical to the trademark, the commercial focuses on products that is identical to the products which are registered on the trademark and if the commercial makes it difficult or impossible to an average internet user to decide whether the products originate from the proprietor, a company which has a financial connection to the proprietor or a third party. If an advertiser limits the ad to contain commercial which focuses on their specific business and products it is most likely not possible for the proprietor to claim trade mark infringement. The opportunities to stop the advertising is found in the Swedish Marketing Act . This section of law prohibit so-called abuse of reputes and misleading marketing. In the case Blocket vs Metro it is tested whether Metro had conducted Abuse of Blockets repute by using the trademarked term "blocket". The Swedish Market Court (MD) stated without justification that some abuse of repute did not exist. The trade mark has, because of the policy change, reduced its value since the opportunities to protect a trade mark are still around but now the process is less efficient and more expensive. This however can be changed as soon as the possibility of “misleading advertising” is tested by the MD.
44

Varumärkets funktioner : Hur stark är varumärkesinnehavarens ensamrätt?

Stattin, Dane January 2011 (has links)
No description available.
45

Skadestånd vid immaterialrättsligt intrång - särskilt om ideell skada

Kock, Andreas January 2015 (has links)
No description available.
46

Streaming av olovligt tillgängliggjorda verk - En ansvarsutredning : En ansvarsutredning / Streaming of works which werw made available unlawfully : A study of responsibility

Wretås, Johanna, Bergström, Isabelle January 2014 (has links)
Streaming är en teknik som används för att se på direktsändningar eller filer som är lagrade på webbplatser, direkt på datorn, utan att filer sparas. Det har blivit ett sätt att komma runt förbudet mot att ladda ned film men rättsläget vad gäller streaming är idag oklart. Med denna uppsats avser vi att undersöka gällande rätt, om en lagändring bör ske och vilka aktörer som kan hållas ansvariga vid streaming av olovligt tillgängliggjort material. Upphovsrätten är idag reglerad på många olika plan, det finns internationella konventioner och avtal, EU-regler och nationella regler. Inom Sverige förekommer regleringen främst i Upphovsrättslagen (URL). De internationella bestämmelserna syftar till att ge skydd åt upphovsmän, oberoende av nationalitetsgränser, och detta har i sin tur inverkat på EU-direktiv. Det direktiv som haft störst betydelse för upphovsrätten är det så kallade Infosoc-direktivet. På grund av Internet och dess utveckling krävdes en harmonisering av upphovsrätten och de närstående rättigheterna i EU. I Sverige är upphovsmännens ensamrätt stadgat i både grundlagarna och URL. Syftet med skyddet är att främja nyskapande och kreativitet. Ensamrätten ger upphovsmannen rätt att förfoga över sitt verk, framställa exemplar och göra det tillgängligt för allmänheten. Utöver detta har upphovsmannen rätt att angivas när ett exemplar framställs eller görs tillgängligt för allmänheten, samt att verket inte får ändras så att det kränker honom. Att göra ett verk tillgängligt för allmänheten innebär att det ställs till förfogande så att enskilda kan ta del av det, det saknar således betydelse om någon verkligen har lyssnat eller tittat på verket. I proposition 2004/05:110 stadgas det att det inte är olagligt att enbart titta eller lyssna på ett verk som är olovligt tillgängliggjort. Upphovsmannens ensamrätt att framställa kopior, både permanenta och tillfälliga, har inskränkningar som stadgas i 11 a § URL. Inskränkningen innebär att tillfälliga kopior får framställas om det tillhör en integrerad och väsentlig del i en teknisk process och om exemplaren är flyktiga eller har en underordnad betydelse i processen. De får inte heller ha en självständig ekonomisk betydelse. Uppfyller kopian något av dessa rekvisit och syftet med framställningen är överföring i ett nät eller laglig användning, är de tillfälliga kopiorna lagliga. Vid intrång i upphovsrätten är det inte bara den som utför brottet som kan bli ansvarig utan även den som medverkar till det. För att åläggas medverkansansvar krävs det inte att handlandet har varit en förutsättning för genomförandet av huvudbrottet, det räcker således med bidragande i en obetydlig skala. Medverkansansvaret har diskuterats i ett flertal rättsfall. I två förhandsavgöranden från EU-domstolen diskuteras det huruvida en internetleverantör kan åläggas ett medverkansansvar för tillhandahållandet av Internet till hemsidor där olovligt publicerade verk finns tillgängliga. Slutsatsen blev att internetleverantörer ska ses som mellanhänder och erhåller därmed ett medverkansansvaransvar. I två svenska rättsfall har frågan avgjorts huruvida medverkansansvaret för personerna bakom hemsidan The Pirate Bay, samt för internetleverantören till hemsidan, ska utgå. Följden blev att både personerna bakom sidan och internetleverantören hade ett medverkansansvar. Vi har kommit fram till, enligt dagens rättsläge, att streaming av olovligt tillgängliggjort material är lagligt. Vi anser dock att en lagändring bör ske, och att upphovsmannens skydd måste bevaras. Genom en utredning om medverkansansvaret i Sverige har vi har funnit att ett medverkansansvar kan ådömas internetleverantörer samt de som köper reklamplats på streaminghemsidan.
47

Sensoriska varumärken i EU : till följd av ett uppdaterat återgivningskrav

Bähr, Anthony January 2018 (has links)
No description available.
48

Streaming och framställningen av tillfälliga exemplar : hur inskränkningar i upphovsrätten förhåller sig till förfarandet streaming

Carlsson, Johanna January 2018 (has links)
No description available.
49

Varumärkens registrerbarhet : ordsammansättningar

Rollbäck, Axel January 2018 (has links)
No description available.
50

Marknadsstörningsavgift : en överflödig sanktion i den svenska marknadsföringsregleringen?

Skytt, Kajsa January 2018 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0773 seconds