De senaste årtiondena har varumärkesrättens betydelse tilltagit till följd av varumärkets ökade värde i samhället och på marknaden. En grundläggande förutsättning för att ett kännetecken ska kunna åtnjuta varumärkesrättsligt skydd, är att det kan särskilja en näringsidkares varor eller tjänster från andra näringsidkares liknande eller identiska varor eller tjänster. Särskiljnings-förmågan kan vara inneboende och framträda omedelbart vid varumärkets tillkomst, eller successivt förvärvas genom inarbetning av det aktuella varumärket. Det bör observeras att ett varumärke även kan förlora sin särskiljningsförmåga. Efter hand som särskiljningsförmågan minskar degenererar varumärket alltmer, för att till slut övergå till att utgöra en generisk beteckning. Exempel på degenererade varumärken är cellofan, termos och dynamit. Enligt varumärkeslagen kan ett varumärke bestå av alla tecken som kan återges grafiskt, förutsatt att det aktuella tecknet kan särskilja företagets varor. Utvecklingen för varumärkesregistreringar har gått från att tidigare erbjuda skydd främst åt figur- och ordvarumärken, till att numera även tillåta färg-, ljud- och doftvarumärken i allt större utsträckning. Det första okonventionella varumärket som registrerades i Sverige var ett ljud-varumärke avseende Hemglass välbekanta melodislinga. Under våren 2005 beviljades det första svenska färgvarumärket och det avsåg den lila nyansen hos Löfbergs Lila. Sedan 1996 finns det, parallellt med nationella varumärken, även en möjlighet att registrera så kallade gemenskapsvarumärken. Bedömningen av särskiljningsförmåga i Sverige har i stor utsträckning påverkats av vilka gemenskapsvarumärken som beviljats registrering, men den är emellertid inte helt överensstämmande med den EG-rättsliga bedömningen. I denna magisteruppsats analyseras hur varumärkens särskiljningsförmåga bedöms vid varumärkesregistrering inom svensk rätt respektive EG-rätt, sedan införandet av gemenskapsvarumärket.

No description available.

En juridisk studie över EU-domstolens praxis kring länkar på internet. Är länkning ett intrång i uppovsmäns ensamrätt till överföring till allmänheten.

Varumärkesrätten är ett modernt rättsområde nära sammankopplat med marknadens strukturer. Därmed är det naturligt att rättsområdet är föränderligt och trendkänsligt och utvecklas i takt med att nya behov uppstår på marknaden. Allt mer kan idag utgöra ett varumärke, och varumärken används som något mer än endast en symbol som särskiljer innehavarens varor från andras. Detta föranleder uppsatsens undersökningsobjekt som utgörs av två tendenser, en ökad betydelse och omfattning av funktionsläran samt ökade registreringsmöjligheter för otraditionella varumärken. Tendenserna utgör grunden för framställningen som angrips genom två teser, ökade registreringsmöjligheter i kombination med en acceptans av fler funktioner samt ett större fokus på funktionsanalysen vid intrångsbedömningar medför en oklarhet för otraditionella varumärkens skyddsomfång samt en oklarhet gällande otraditionella varumärkens skyddsomfång får konsekvenser för såväl varumärkesinnehavare och konkurrenter på marknaden. Genom den av EUD uttalade funktionsanalysen krävs skada på någon av ett varumärkes funktioner för att varumärkesintrång ska föreligga vid dubbel identitet. Därmed är skyddet mot dubbel identitet inte längre absolut, vilket kan motiveras av såväl yttrandefrihet som konkurrensskäl. Vilka funktioner som anses rättsligt skyddsvärda, vad som ligger i de olika funktionerna, samt vad som ska anses skada en funktion, d.v.s. funktionsläran, är ännu inte klarlagd till fullo. Utvecklingen kan således i mångt och mycket anses vara i sin linda. Funktionsläran får verkningar i två riktningar för varumärkens skyddsomfång, ett utökat antal funktioner ökar skyddsomfånget, medan kravet på skada för att intrång ska föreligga vid dubbel identitet verkar inskränkande på skyddsomfånget. Det är således svårt att dra generella slutsatser om funktionslärans inverkan på varumärkens skyddsomfång, betydande oklarhet råder. Idag kan allt som uppfyller kraven för varumärkesregistrering, framförallt grafisk återgivning och särskiljningsförmåga, utgöra ett varumärke. Gällande vad som i framställningen refereras till som otraditionella varumärken, d.v.s. okonventionella varumärken, suggestiva varumärken och varumärken med härledd särskiljningsförmåga, finns idag utökade registreringsmöjligheter. Otraditionella varumärken har ett oklart skyddsomfång. Vad det ankommer suggestiva varumärken beror det framförallt på en ökning av registreringsmöjligheter i sig, samt det faktum att suggestiva märken har en låg ursprunglig särskiljningsförmåga som kan inarbetas till att bli starkare. Okonventionella varumärkens får på grund av sin karaktär som avviker från traditionella ord- och bildvarumärken generellt ett oklart skyddsomfång. Oklarheten blir än större genom avsaknaden av relevant praxis samt det faktum att konsumenter inte är vana att uppfatta dessa märken som varumärken. Härledda varumärken har varken ursprunglig eller inarbetad särskiljningsförmåga, varför dess skyddsomfång blir svårvärderat. Dessutom innebär härledning ett alternativt sätt att förvärva för registrering erforderlig särskiljningsförmåga, vilket ytterligare öppnar upp för fler registreringsmöjligheter vilket i sig bidrar till oklarhet. Otraditionella varumärken har således ett oklart skyddsomfång i sig, vilket blir än svårare att avgränsa med hänsyn till oklarheterna kring funktionsläran. Oklarheter kring varumärkens skyddsomfång får konsekvenser för såväl varumärkesinnehavare som konkurrenter.

This paper will discuss the balance between freedom of expression and copyright established by the Swedish Supreme Court judgment NJA 2020 s. 293, with an emphasis on its relation to EU law.  The case concerns the publication of a video filmed by a Member of Parliament (MP), who is heard expressing racist and sexist remarks, by a news outlet. The MP sued for copyright infringement, arguing that the news outlet did not have the right to publish a video filmed by the MP without his approval. The news outlet disagreed by claiming that the video was of public interest.  The Supreme Court sided with the MP on the basis that the Swedish Copyright Law (23 §) prescribes that the media is only allowed to publish works of public interest without the right holder’s approval if the work is already public, and the video in question had not been made fully public prior to publication. However, through an analysis of the legislative process resulting in the Swedish Copyright Law (23 §), and associated case law, this paper will question if the legal requisite for a work to be public is merited. Firstly, the Swedish Copyright Law (23 §) was meant to transpose the exceptions to copyright expressed in article 5.3.c of the Infosoc-directive. Yet the Infosoc-directive does not include requisite for a work to be public, and the ECJ has found that member states are not allowed to implement other elements to the exceptions than those mentioned in the directive. Despite this, Sweden considered the Swedish Copyright Law (23 §) to transpose article 5.3.c of the Infosoc-directive. Thereby contradicting the meaning of the directive and established precedence of the ECJ.  Moreover, member states are obliged to make sure that the implementations of a directive is compatible with the European Charter of the Fundamental Rights, which may not have been adequately considered in the transposition. Consequently, the Swedish Copyright Law (23 §), which was the basis for the court’s judgment, is likely an incorrect transposition of article 5.3.c of the Infosoc-directive and, in relation between the state and individuals, may contradict the European Charter of the Fundamental Rights provisions on freedom of expression. The implication of an incorrect transposition is that the purpose of the directive, rather than the wording of the law, should take precedence, challenging the legal requisite for a work to be public in order for publication in the public interest established by the court in NJA 2020 s. 293.

The purpose of this thesis is to provide a thorough understanding of the existence and form of private copying exceptions and private copying levies in Swedish and European Law. The essay also serves to discuss and examine possibilities of changing the Swedish levy system in a way that coincides and is functional with relevant EU legislation, and if such a change would be an improvement for rightsholders, companies and individuals. Private copying levies have been prevalent in copyright law internationally since the eighties and has a close connection with technical developments. In the past, blank cassettes and DVD:s were the height of technical advancement for the consumer, as it allowed individuals to copy and store televised films, programmes and series to watch at their own leisure. Development continued into hard drives in computers and MP3-players with built in storage for songs. Today almost every single person always has a mobile phone with both functions in their pocket. It’s also very common with a constant connection to the internet, allowing individuals access to copyrighted material from several sources, which in some cases also enables the copying of said material. The thesis begins with describing the outlines of relevant copyright law, with a special focus on the international character of copyright law. Thereafter, in order to establish the purposes and main features of private copying exceptions and levies I describe the historical context of the current legislation, following up with a thorough investigation of the current private copying exception and levy system in Sweden. Finally, the thesis concludes with a wider look on other systems in Europe, and a discussion regarding whether a new levy system inspired by these other systems would be positive or negative for rightsholders and individuals

<p>Upphovsrätten har den senaste tiden varit ett av de mest omdiskuterade juridiska områdena. Dagens lagstiftning ger upphovsmäns prestationer skydd under hela upphovsmannens livstid plus i ytterligare 70 år medan en utövande musikers prestation endast skyddas i 50 år. En utövande musiker har således inte samma starka skydd som en upphovsman. EU-kommissionen har emellertid lagt fram ett förslag på förändring av de regler som omfattar just de utövande musikerna.</p><p>Syftet med denna uppsats är att diskutera om det finns ett behov av ett utökat skydd för utövande musiker. Vidare kommer vi att diskutera huruvida förslaget är en lämplig lösning för att uppnå ett starkare skydd för de utövande musikernas förevigade prestationer.</p>

Möbeldesign, d.v.s. en möbels utseende, är betydelsefullt av flera anledningar. Det är därför vanligt förekommande med s.k. efterbildning. Hur mycket en formgivare får inspireras av föregångare och därmed hur rättsligt skyddad en möbel är mot efterbildning har argumenterats vara ett av immaterialrättens mest svårlösta problem. Uppsatsen utreder vilket skydd en möbel ges mot efterbildning genom upphovsrätten, mönsterrätten och gemenskapsformgivningen. Dessutom undersöks om dagens rättsliga skydd är anpassat till möbeldesignföretagens behov. För att kunna utreda vilket rättsligt skydd en möbel har mot efterbildningar måste först utredas vilka möbler som är ”skyddsbara”. Avgörande för mönsterrätten och gemenskapsformgivningen är huruvida möbeln anses som ny och särpräglad. Avgörande för upphovsrätten är verkshöjd, vilket innebär att möbeln ska ha en utseendemässig distans från föregångarna. Det får anses att det är svårare för en möbel att uppnå verkshöjd än vad det är för samma möbel att anses som ny och särpräglad. Bedömningen av skyddsbarhet är idag inte den viktiga utan istället är bedömningen av skyddsomfånget som är den viktiga. Bedömningen av skyddsomfånget är direkt avgörande för vilket skydd en möbel ges mot efterbildningar. Skyddsomfånget skiljer sig från möbel till möbel och från skydd till skydd. Den oregistrerade gemenskapsformgivningen ger endast skydd mot direkta efterbildningar. Mönsterrätten och den registrerade gemenskapsformgivningen kräver dock inte att det är fråga om direkta efterbildningar. Rättsligt skydd ges gentemot alla andra möbler som inte ger en kunnig användare ett skiljaktigt helhetsintryck. Upphovsrätten kan ge skydd mot möbler som ger ett påfallande likt helhetsintryck. Det är svårt att bestämma en möbels rättsliga skyddsomfång. Bedömningarna är komplexa och en avvägning måste göras mellan å ena sidan formgivarens skyddsbehov, å andra sidan samhällets intresse av effektiv konkurrens och produktutveckling. Detta får anses som immaterialrättens största svårighet. Möbeldesignföretagens önskemål om att förenkla skyddet, är därför svårt att tillgodose. Om en förenkling sker kan de avvägningar som måste göras bli felaktiga, vilket inte kan anses lämpligt. Möbeldesignföretagens andra önskemål, att möbler ges ett brett skydd, kan dock vara möjligt att tillfredsställa. Om kravet på verkshöjd skärps kan upphovsrätten ge möbeldesign ett bredare skyddsomfång.

Behovet av att skydda sig mot plagiat har blivit allt viktigare. Med dagens snabba kommunikation och höga teknologisk standard, kan en mer eller mindre liknade eller exakt kopia vara på marknaden efter endast några få dagar. Den som plagierar sparar både tid och pengar. Att formge en tilltalande produkt, tar tid och kostar pengar, vilket gör att den som kopiera utnyttjar det någon annan formgivit och det arbete den gjort. Dessutom sparar den som kopierar mycket tid på att inte behöva marknadsföra produkten. De skydd som finns för produktens form och design, ges genom immaterialrätt som omfattar upphovsrätten patent, varukännetecken samt mönster - eller formgivningsskydd. Alternativ för den som ”bara” vill göra känt att man formgivit något är Svensk Forms Nyhetsregister. I uppsatsen redovisas några produkter som har blivit plagierade. Resultatet av dessa vissa att det är svårt för en mindre formgivare att skydda sin design. / The need of protection against plagiarism has become more important in the last few years.Develeopment of the internet means that a product similar the one you have made can be on the market in a few days. They who make use of plagiarism saves both time and money. That means that a company that uses plagiarism take advantage of the originator who made the product from the beginning. Another benefit that a company that are use plagiarism gets is that they dont need to pay money för marketing of the product. There are both legal and agreed for a products design. These means gives protection for a product and help the founder to get credit for the innovation. An alternative for a person that just wants to present that he or she is the founder is The Swedish Forms new Registration. In the paper a few observed cases of plagiarism has been examined. The result of these cases shows that it is difficult for a small person who has created a product to defend his product against plagiarism. This is due often due to lack of knowledge, expensive legal proceedings and insufficient global watch.

Under slutet av 1800-talet kom Pariskonventionen att förändra synen på patentoch en era av multilateralt samarbete kom att inledas.Med anledning av utvecklingen på den europeiska patentmarknaden har sedanmitten av 1900-talet betydande harmoniserande förändringar genomförts. Ettgemensamt patentsystem inom EU har dock ännu inte blivit verklighet.Svensk patenträtt har över tiden kommit att närma sig den europeiska, vilket är ettexempel på det arbete som pågår inom Europa. Inom den svenska rätten är Patentlagenav stor betydelse då internationella avtalsbestämmelser kommit att inkorporerasi denna lag.Även om ett nordiskt samarbete funnits sedan länge är det den europeiska patentkonventionentillsammans med det europeiska patentkontoret som utgjort det mestbetydelsefulla resultatet av samarbetet inom den europeiska patenträtten. I slutetav år 2009 nåddes en politisk överenskommelse gällande ett gemenskapspatentoch en gemensam patentdomstol inom EU. Huruvida denna överenskommelsekommer att utmynna i något nytt patent eller någon ny patentdomstol är dockännu oklart. Bland annat väntas ett avgörande från EG-domstolen.Det har argumenterats för att ett nytt patentsystem skulle kunna innebära ett merkostnadseffektivt och smidigt patentsystem inom EU. Samtidigt försvåras fråganslösning av de många olika viljor som finns då ett så övergripande samarbete är förhanden. Språkliga problem har varit betydande och komplicerat debatten.Vilka för- och nackdelar som skulle kunna följa av ett nytt patentsystem behandlasi denna uppsats för att svara på frågan om det verkligen behövs ett gemensamtpatentsystem inom EU. Trots de svårigheter som omgärdar frågan ställer sigmånga av de europeiska länderna positivt till ett ökat samarbete. Exakt hur dettasamarbete ska se ut har dock varit den stora frågan.Enligt min uppfattning finns det behov av ytterligare samarbete och fler förbättringarinom den europeiska patenträtten.