Bakgrund: Årligen drabbas mer än 9000 män av prostatacancer i Sverige. Ärftlighet, manligt könshormon och levnadsvanor tycks bidra till sjukdomen. Prostatektomi är en av behandlingsmetoderna. För att kunna ge en god postoperativ omvårdnad till män som genomgår en prostatektomi, är det av vikt att undersöka hur sjukdomen och prostatektomin påverkar dessa män. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa mäns upplevelser efter en prostatektomi. Metod: En litteraturstudie har genomförts. Vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats söktes i databaserna CINAHL, PubMed och Scopus. Tio artiklar uppfyllde kvalitetskriterierna och inkluderades. Artiklarnas resultat har analyserats och sammanställts enligt Friberg´s metod. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: "Att förlora kontrollen över urinblåsan", "Att bli impotent", "Behovet av stöd" och "Att få information". Erektil dysfunktion och urinläckage medförde begränsad livskvalitet. Stöd av sin partner och familj var därmed betydelsefullt. Det framkom även att det rådde en missnöjdhet över den givna informationen som gavs av vårdgivarna. Slutsats: Männen drabbades av en mängd postoperativa komplikationer, vilket resulterade i upplevelser av lidande och känslor av skam. Stöd från deras partner var därmed väldigt betydelsefullt. Litteraturstudiens författare tror därför att det är av stor vikt att vårdpersonal erbjuder god omvårdnad även till männens partners, för att de ska må bra trots deras livssituation. För att kunna ge god omvårdad, kan det därför även vara betydelsefullt att undersöka partners upplevelser av att leva med en man som genomgått en prostatektomi. Nyckelord:Radikal prostatektomi, prostatacancer, upplevelser, urininkontinens, impotens.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Erektil dysfunktion (ED) definieras som nedsatt erektionsförmåga. En källa till bekräftelse är att utrycka sig sexuellt och att kunna tillfredställa kvinnor sexuellt är förenat med stolthet för många män. Kvinnor söker hjälp för bristande lust medan männen söker för erektions- eller andra funktionsstörningar. Sjukdomar,<em> </em>läkemedel och psykiska orsaker kan ge upphov till ED, oftast samverkar flera faktorer. <strong>Syfte:</strong> Litteraturstudiens syfte var att belysa mäns kunskap om och upplevelse av att drabbas av ED. <strong>Metod:</strong> Artiklar söktes via PubMed och Cinahl, bearbetades utifrån syfte och frågeställningar, kvalitetsbedömdes och sammanställdes. Tretton artiklar analyserades efter inspiration av innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Män drabbade av ED upplevde att problemet inverkat på sexuallivet, självförtroendet och manligheten men inte i relationen till sin partner. Männen hade liten kunskap om riskfaktorer och efterfrågade mera information. Mer än hälften av männen med ED ansåg att gensvaret från vårdens var otillfredsställande<strong>. Diskussion: </strong>Mer resurser efterfrågas för att hjälpa män och par med ED, sannolikt skulle deras livskvalitet och livet i helhet förbättras, då detta är nära sammankopplat med tillfredställelsen i sexuallivet, parförhållandet och familjelivet. <strong>Slutsats:</strong> Begränsad specificerad hjälp finns för män och ämnet känns många gånger genant därför är det sjuksköterskans skyldighet att lyfta sexualitet i samtal och anamnesupptagning.</p>

No description available.

Bakgrund: Erektil dysfunktion (ED) definieras som nedsatt erektionsförmåga. En källa till bekräftelse är att utrycka sig sexuellt och att kunna tillfredställa kvinnor sexuellt är förenat med stolthet för många män. Kvinnor söker hjälp för bristande lust medan männen söker för erektions- eller andra funktionsstörningar. Sjukdomar, läkemedel och psykiska orsaker kan ge upphov till ED, oftast samverkar flera faktorer. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa mäns kunskap om och upplevelse av att drabbas av ED. Metod: Artiklar söktes via PubMed och Cinahl, bearbetades utifrån syfte och frågeställningar, kvalitetsbedömdes och sammanställdes. Tretton artiklar analyserades efter inspiration av innehållsanalys. Resultat: Män drabbade av ED upplevde att problemet inverkat på sexuallivet, självförtroendet och manligheten men inte i relationen till sin partner. Männen hade liten kunskap om riskfaktorer och efterfrågade mera information. Mer än hälften av männen med ED ansåg att gensvaret från vårdens var otillfredsställande. Diskussion: Mer resurser efterfrågas för att hjälpa män och par med ED, sannolikt skulle deras livskvalitet och livet i helhet förbättras, då detta är nära sammankopplat med tillfredställelsen i sexuallivet, parförhållandet och familjelivet. Slutsats: Begränsad specificerad hjälp finns för män och ämnet känns många gånger genant därför är det sjuksköterskans skyldighet att lyfta sexualitet i samtal och anamnesupptagning.

Prostata cancer (PC) är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige med 10 000 nya fall varje år. I Sverige opereras över 2000 män för PC årligen. Vanliga sidoeffekter efter operationen är impotens och inkontinens. Kunskap hos sjuksköterskor om hur inkontinens och impotens psykiskt påverkar proststata cancer patienter och hur patienter upplever dessa är liten. Bristande kunskap om detta kan innebära att många patienters problem inte uppmärksammas av vården i tid, som kan innebära stort lidande för dessa patienter.Syfte med studie är att belysa patientens upplevelse av att leva med dem två vanligaste komplikationer, impotens och urininkontinens, efter prostata operation. Denna studie är en kvalitativ, litteratur baserad studie. Åtta artiklar valdes med passande innehåll och analyserades. Analysen av artiklarna resulterat i tre tema med tillhörande subteman. Resultat visar att männen som opererats för prostatacancer inte är nöjda med den information som de fått varken innan eller efter operationen eftersom de inte var beredda på komplikationer som inkontinens och impotens postoperativt. Livet med inkontinens och att ha kateter upplevdes som väldigt psykiskt påfrestande. För vissa män var inkontinens värre än impotens och för vissa var det tvärt om. De kände sig som en halv människa, omanliga och hade inget bra liv. De saknade regelbundna uppföljningar och kontakt med kunnig personal postoperativt som kunde ge stöd och förklaringar.Det visar på behov av mer forskning när det gäller männens upplevelser av sidoeffekter för att vårdpersonal, speciellt sjuksköterskorna, ska kunna hjälpa dem på rätt sätt när hjälp behövs. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Patienter inom dialysvård fick lite information om påverkan på sexualitet och samliv som en komplikation av njurarnas bristande funktion. Sexualitet och samliv påverkade individen och dennes livslust i stor utsträckning.<strong> Syfte</strong>: Syftet var att belysa dialyspatienters sexuella dysfunktion (SD), prevalens, symtom, orsak och bidragande faktorer. Vi ville belysa SD:s påverkan på det psykiska måendet samt i vilken mån patienter sökte och fick behandling.<strong> Metod:</strong> Vi använde oss av kvantitativa artiklar från Pubmeds databas. Artiklarna kvalitets-bedömdes, bearbetades utifrån syfte och frågeställningar som sedan sammanställdes i resultatet. Urval ur aktuell litteratur gjordes med inriktning mot njursjukvård i syfte att hitta basfakta om hur njursjukdomar yttrade sig i kroppen.<strong> Resultat: </strong>Prevalensen var hög hos dialyspatienter av SD och sänkt psykiskt mående.<strong> Diskussion: </strong>Det fanns bevis på att få dialyspatienter med SD delgav sina problem för sin läkare. Medicinsk personal prioriterade inte SD och ansåg att det var på patientens eget ansvar att ta upp. Det saknades rutiner för att tidigt upptäcka SD och genom det kunna höja patientens livskvalitet och förebygga psykiska problem.<strong> Slutsats: </strong>Om patienten fick adekvat information och kunskap om sin SD så kunde behandling sättas in, patientens livskvalitet höjas och depressiva symtom förhindras.</p>

Bakgrund: Patienter inom dialysvård fick lite information om påverkan på sexualitet och samliv som en komplikation av njurarnas bristande funktion. Sexualitet och samliv påverkade individen och dennes livslust i stor utsträckning. Syfte: Syftet var att belysa dialyspatienters sexuella dysfunktion (SD), prevalens, symtom, orsak och bidragande faktorer. Vi ville belysa SD:s påverkan på det psykiska måendet samt i vilken mån patienter sökte och fick behandling. Metod: Vi använde oss av kvantitativa artiklar från Pubmeds databas. Artiklarna kvalitets-bedömdes, bearbetades utifrån syfte och frågeställningar som sedan sammanställdes i resultatet. Urval ur aktuell litteratur gjordes med inriktning mot njursjukvård i syfte att hitta basfakta om hur njursjukdomar yttrade sig i kroppen. Resultat: Prevalensen var hög hos dialyspatienter av SD och sänkt psykiskt mående. Diskussion: Det fanns bevis på att få dialyspatienter med SD delgav sina problem för sin läkare. Medicinsk personal prioriterade inte SD och ansåg att det var på patientens eget ansvar att ta upp. Det saknades rutiner för att tidigt upptäcka SD och genom det kunna höja patientens livskvalitet och förebygga psykiska problem. Slutsats: Om patienten fick adekvat information och kunskap om sin SD så kunde behandling sättas in, patientens livskvalitet höjas och depressiva symtom förhindras.

Prostatacancer är idag den vanligaste cancerformen hos svenska män. Prognosen för överlevnad är god och män blir tvungna att leva med de biverkningar som uppstår efter behandling av sjukdomen. Att prata om sexualitet är idag tabu och sjuksköterskor undviker att informera och undervisa sina patienter om sexuell hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva hur män upplever att behandling av prostatacancer har påverkat deras sexuella hälsa. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 12 kvalitativa artiklar analyserades. Män beskrev upplevelser som skam, ångest, stigmatisering och depression. Biverkningarna påverkade deras sexliv, syn på intimitet och syn på sig själva. Behandlingen av sjukdomen gjorde att män kände att de förlorat en del av deras identitet. Hegemonisk maskulinitet är ett ideal som män strävar efter vilket kan bli svårt att uppnå för män med sexuella dysfunktioner. Att mäns sexuella hälsa blir påverkad efter behandling av prostatacancer är ett faktum och både kropp samt själ blir berörda. Vården bör våga lyfta sexualiteten, göra omvårdnadsplaner för att bevara mäns sexuella funktion och få ett holistiskt perspektiv på dessa män.

No description available.

Bakgrund: Det är känt att erektil dysfunktion, eller impotens, orsakas av förstorad prostata, depression och diabetes. Den typ av erektil dysfunktion som orsakas av diabetes har en mer komplicerad utveckling än övriga orsaker.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sexuellt aktiva mäns erfarenheter av erektil dysfunktion till följd av diabetes mellitus typ 2. Metod: Metoden som valdes var en litteraturöversikt med kvalitativa och kvantitativa artiklar. Datamaterialet bestod av tio kvantitativa och två kvalitativa artiklar. Resultat: Två kategorier identifierades såsom Livet påverkas samt Förståelse för situationen med underkategorier. Konklusion: Det råder kunskapsbrist i fråga om varför män drabbas av erektil dysfunktion. Många män anser inte att det finns någon fungerande behandling. Om kontroll av den erektila funktionen ingick i årskontrollen av diabetes tillsammans med en välgrundad information samt adekvat behandling skulle de drabbade männen och deras partner få bättre insikt och medvetande om problemet. Detta skulle leda till mindre oro, bättre sexuell och mental hälsa samt en bättre relation. / Background: It is commonly known that erectile dysfunction, popularly known as impotence, is caused by several factors including enlarged prostate, depression and diabetes. The erectile dysfunction caused by diabetes has a more difficult progress than other causes.Aim: The aim of this study was to illustrate sexually active men’s experiences of erectile dysfunction caused by diabetes mellitus type 2. Method: The chosen method was a literature review based of qualitative and quantitative articles. Ten quantitative and two qualitative articles were analysed. Results: Two categories were identified, Affects on life and Understanding the situation with subcategories. Conclusions: There is lack of knowledge about why men suffer from erectile dysfunction. Several of the men do not believe there is a treatment for their problem. If erection status was a part of the annual diabetes check-ups as well as valid information and adequate treatment the men and their partner would have better knowledge and awareness about the condition. This would also result in less anxiety, better sexual and mental health and a better relation.