Studiens syfte är att undersöka om och i så fall vilken uppfattning förskollärare har på osynliga barn i förskolan och hur de i så fall arbetar för att synliggöra och inkludera dessa barn i verksamheten. Begreppen inkludering och delaktighet problematiseras, med fokus på de osynliga barnen. Hur arbetar förskollärare för att kunna inkludera dessa barn i förskolan? Resultatet visar att en god kännedom och förståelse hur man kan synliggöra och inkludera det osynliga barnet i verksamheten är en central del i yrkesrollen som förskollärare. För att kunna bemöta det osynliga barnet på ett respektfullt och främjande sätt men också för att få mer kunskap och förståelse. För att få svar på frågorna användes semistrukturerade intervjuer med fem verksamma förskollärare från två olika förskolor belägna i södra Sverige. Resultat visade att det osynliga barnet är i behov av bekräftelse, trygghet och uppmärksamhet. Resultatet visar också att en trygg anknytning är en huvudnyckel. Det ligger i förskollärarnas uppdrag att få det osynliga barnet till att våga ta mer plats och bli mer synlig.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers erfarenhet av inåtvända barn, även uppfattningar om faktorer som kan bidra till inåtvändhet, samt vilka strategier specialpedagoger förespråkar för att inkludera dessa barn i förskolan. Specialpedagogers upplevelser av normer och förväntningar berörs även. Detta undersöks genom att intervjua specialpedagoger verksamma mot förskolan kring deras uppfattning och erfarenhet gällande barn som påvisar inåtvända tendenser. Studien grundar sig i sociokulturellt perspektiv som i sin tur grundar sig i att barn lär i sociala sammanhang, där språk och miljö är två viktiga redskap. Begreppet inåtvänd används som ett samlingsbegrepp. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med sex stycken specialpedagoger verksamma mot förskolan, från fyra olika svenska kommuner. Intervjuerna analyserades via tematisk analys, där resultatet presenteras i de övergripande teman som framkommer från samtliga intervjuer. Resultatet visar att inåtvändhet, och dess orsaksgrunder, är en komplex och mångfacetterad företeelse som kräver stor förståelse och varsamhet från pedagoger. De strategier som kan användas i arbetet kring dessa barn är bl.a. en tydlig verksamhetsstruktur, mindre grupper där lek kan uppmuntras, pedagoger som är lyhörda och varsamma, samt implementering av alternativa kommunikationsmetoder. / The aim of this study is to examine how special education teachers percieve and experience the needs of withdrawn children in a preschool context. The study also focuses on which useful inclusive strategies can be used to include withdrawn children in a preschool setting, and how special education teachers percieve expecations and norms considering preschool children. The theoretical foundation of the study focuses on a sociocultural perspective, where children are thought to learn in all social contexts with language and invironment as important implements. The research is based on interviews with six special education teachers, active and teaching in four different swedish municipalities. Using thematic analysis, the interviews has been categorized by main themes presented in the result section. The main results show that withdrawal, and the causes of it, is a complex and multifaceted issue which requires understanding and precaution from teachers. The result shows that the main findings concerning inlcusive strategies are to use a distinct structural setting, the usage of smaller groups where play can be encouraged, teachers who are gentle and responsive to the childs needs, and to use alternative ways of communication.