Segregationen i Sverige har ökat de senaste åren vilket skapat ett allt större samhällsproblem. Det är därför viktigt att kommunerna i ett tidigt stadie aktivt börjar arbeta mot segregation och för social hållbarhet. Med denna studie och dess metodutveckling vill vi främja arbetet för mindre svenska tätorter genom att ta fram och testa en metod som kommuner kan använda vid en kartläggning av segregation. För att kunna hantera segregationens mångsidiga problemställning har flera metodsteg använts. En litteraturgenomgång resulterade i sex variabler som alla har betydande påverkan på segregationen. Dessa var fastighetsbestånd, förvärvsfrekvens, inrikes- och utrikesfödda, trångboddhet, utbildning och ålder. En enkätundersökning genomfördes sedan med 14 samhällsplanerare för att rangordna de variabler som litteraturgenomgången påvisade. Rangordningen användes sedan i metoden rank sum weights, som sedermera ledde fram till en multikriterieanalys (MKA) baserad på en linjär additiv metod. Målet med studien är att kunna presentera en kartläggning för segregationen i Bollnäs tätort utifrån den metod vi har utvecklat. Resultatet från studien visar att Bollnäs tätort har fyra områden som klassas som “mest segregerade” och tre områden som klassas som “minst segregerade”. Dessa resultat har testats med tre validitets- och reliabilitetsmetoder vilka var Index of Dissimilarity, intervju, samt känslighetsanalys. Resultatet från de tre testerna påvisar tydliga tendenser och snarlika resultat från vår metod, vilket indikerar att vår metod är robust och trovärdig. Behovet av ordentliga kartläggningar likt vår studie framkommer bland annat i intervjun där en planerare från Bollnäs kommun fick peka ut de fem områden personen ansåg vara mest segregerade. För dessa fem områden pekade planeraren ut ett område som enligt vår studie var minst segregerat, vilket påvisar svårigheten kring segregationsfrågan. Vår förhoppning med denna studie är att skapa en metod som främjar kommuners arbete med social hållbarhet. / Segregation in Sweden has been rising in recent years, which has lead to an increase in social problems. It is therefore important that municipalities, in an early stage, actively begin to work against segregation and towards social sustainability. With this study and its methodology we want to encourage smaller Swedish cities by developing and testing a method that municipalities can use in mapping of segregation. To handle segregation's complex problems, several of method steps have been applied. A literature review resulted in six variables, all of which have a significant impact on segregation. The variables were: housing tenure, employment rates, domestic/foreign-born, overcrowding, education and age. A survey was then conducted with 14 experts in the urban planning sector. The planners were asked to rank the variables that the literature review highlighted. The rankings were then used to create rank sum weights, which later led to a multicriteria decision analysis (MCDA) based on a linear additive method. The aim of the study is to present a mapping of the segregation in Bollnäs urban area based on the method we have developed. The result of the study shows that out of 15 areas in Bollnäs urban area, four were classified as "most segregated" and three areas classified as "least segregated". These results have been tested using three validity and reliability methods: The Index of Dissimilarity, interview and sensitivity analysis. The results of the three tests demonstrate clear trends and similar results compared with our method, which indicates that our method is robust and trustworthy. The necessity for proper mapping of segregation is demonstrated by the interview where a planner from Bollnäs municipality was given the chance to pinpoint five areas the person considered to be most segregated. For these five areas, the planner pointed out one area that according to our study was least segregated, which proves the difficulty of identifying segregation. Our hope with this study is to create a method that support municipalities work with social sustainability.

Det som ofta faller bort i den offentliga debatten är att segregationens innebörd anspelar på åtskillnader av olika grupper, inte enbart de ”utsatta” utan även de socioekonomiskt starkare grupperna. Denna studie kommer att undersöka hur segregationen ser ut inom Sundsvalls tätortsområden och vilka faktorerna är som har störst påverkan till de skillnader som finns. Studien baseras på att urskilja den relativa segregationen, d.v.s. fördelningen av segregationspåverkande faktorer, i positiv och negativ riktning. Syftet i studien är sedan att jämföra två olika geografiska indelningssystem. Det ena är det kommunala nyckelkodssystemet (NYKO) och det andra är Statistiska centralbyråns regionala indelningssystem, demografiska statistikområden (DeSO). I metoden har två olika index använts för att mäta fördelningen av segregationsfaktorer genom en multikriterieanalys (MKA). Den första mätningen har skett genom en nyutvecklad segregationsindex och den andra mätningen genom index of dissimilarity. Studien har visat att det finns svårigheter kring att använda ett indelningssystem som kan verka funktionellt i alla avseenden. Beroende på vad studien syftar till att mäta så spelar olika zon- och skalindelningar en stor roll i hur resultatet framställs. Resultatet visar att segregationen utspelar sig inom både de socioekonomiskt svaga och starka områdena. Det finns däremot svårigheter med att bedöma vilken områdesindelning som är mest användbar då de verkar på olika grunder. Genom att jämföra DeSO och NYKO har resultaten av studien visat att befolkningsantalet och storleken på den geografiska områdesindelningen har en stor betydelse för hur pålitlig en studie kan bli. / What often falls away in the public debate is that the meaning of the segregation alludes to the separation of different groups, not just the "vulnerable" but also the socio-economically stronger groups. This study will investigate how the segregation plays out within Sundsvall's urban areas and which factors have the greatest impact on the differences that exist. The study is based on distinguishing the relative segregation, i. e. the distribution of factors affecting segregation, in a positive and negative direction. The purpose of the study is then to compare two different geographical area systems. One is the municipal key code system (NYKO) and the other is the state regional area system, demographic statistics areas (DeSO). In the method, two different indexes have been used to measure the distribution of segregation factors through a multi-criteria decision analysis (MKA). The first measurement has been made by a newly developed segregation index and the second measurement by the index of dissimilarity. The study has shown that there are difficulties in finding an area system that can function efficiently for all purposes. Depending on what the study aims to measure, the different zone and scale configurations play a major role in how the result is produced. The result of the study shows that the segregation takes place in both the socio-economically weak and strong areas. There are, on the other hand, difficulties in assessing which of the two area systems that is the most practical since they both operate on different grounds. By comparing DeSO and NYKO, the results of the study have shown that the population and size of the geographical area unit are of great importance for how reliable a study can be.

本論文主要研究臺灣原住民族居住隔離的現象。以縣市為主要分析單位、鄉鎮市區為次級單位，民國100年年底戶籍人口資料為根據，描繪臺灣地區各縣市原住民人口居住隔離的概況。借用Douglas Massey和Nancy Denton提出五個面向中的均勻度及曝光度兩個概念，檢視原住民人口是否均勻地分佈在空間內，以及在區域內有多少的機率會接觸到多數族群，研究中以D指數及P*指數作為量測居住隔離程度的指標。 / This research examines residential segregation between aborigines and non-aborigines in Taiwan. The study surveys the scale of residential segregation of the Aboriginal population in Taiwan by analyzing the county main unit and township sub-unit based on the census data at the end of 2011. Evenness and exposure, two of the five axis proposed by Massey and Denton (1988), are adopted to examine whether aboriginal population are evenly distributed in space and how much possibility is there for them to get access to non-aboriginal groups. The paper evaluates the degree of residential segregation by index of dissimilarity-Delta (D) and Interaction Index (P*).