Ulm, Univ., Diss., 2008.

Univ., Diss., 2009--Marburg.

Zugl.: Bonn, Univ., Diss., 2003.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka omvårdnadsbehov kvinnor hade inför en hysterektomi för att de skulle känna sig mer nöjda med operationens slutresultat. Denna undersökning genomfördes som en systematisk litteraturstudie och omfattade en sammanställning av totalt 16 kvalitativa och kvantitativa artiklar av måttlig till hög kvalitet. Samtliga artiklar granskades efter två modifierade granskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wangström (2003) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006), en modell för kvalitativa och en för kvantitativa artiklar, om 28 bedömningskriterier vardera. För att evidensbestämma resultaten användes graderingskriterier enligt Bahtsevani (2008). Evidensvärdet för samtliga påståenden i resultatet vilade på måttligt till starkt vetenskapligt underlag. Huvudresultatet påvisade behov inom fyra områden: a) information för beslutstagande till hysterektomi, b) information om hysterektomins påverkan på sexuallivet, c) specialistvård för kvinnor med låg livskvalitet vid malign sjukdom, samt d) extra stöd vid ångest. Resultaten diskuterades utgående från Peplaus interaktionsteori (1952) vilken innebar att sjuksköterskan bistod med kunskap och vägledning för att hjälpa patienten att fatta ett hållbart beslut. Tanken med denna studie var att den kunde ligga som grund för en informationsskrift för de kvinnor som står i beredskap att genomgå en hysterektomi för att ge dem tillgång till ny kunskap, samt besvara de vanligaste frågorna.

Würzburg, Univ., Diss., 2009.

Zugl.: Düsseldorf, Universiẗat, Diss., 2009.

Zugl.: Düsseldorf, Univ., Diss., 2009

Zugl.: Aachen, Techn. Hochschule Aachen, Diss., 2008

Würzburg, Univ., Diss., 2009.

Många människor drabbas idag av sjukdomar som tydligt kan kopplas till livsstil. Fysisk aktivitet kan vara ett botemedel mot detta på grund av dess positiva inverkan på människans fysiska och psykiska hälsa. Tidigare forskning har påvisat dessa positiva aspekter samt undersökt användandet av fysisk aktivitet som behandling, både i olika delar av landet samt runtom i världen. Fysisk Aktivitet på Recept (FaR) är en metod sjukvården kan använda för att öka graden av fysisk aktivitet bland sina patienter. Med den kunskap som finns tillgänglig ställs frågan om i vilken utsträckning förskrivning av FaR sker på vårdcentraler i VGR och vilka eventuella hinder åberopar sjuksköterskorna för att förskriva FaR? Studiens syfte är att kartlägga sjuksköterskors förskrivning av fysisk aktivitet på recept vid vårdcentraler inom Västra Götalandsregionen. Studiedesignen är en kvantitativ tvärsnittsstudie och datainsamling skedde via en webbaserad enkät. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna var kvinnor med över 10 års yrkesverksamhet som sjuksköterska. Nästan alla deltagare brukade diskutera fysisk aktivitet med sina patienter. Sjuksköterskorna uppgav FaR-utbildning i olika utsträckning och majoriteten saknade vidareutbildning inom ämnet. Ordinering av FaR skedde både bland de som hade FaR-utbildning och de som saknade det. De vanligaste indikationerna till FaR var: övervikt, hypertoni och diabetes. De hinder som flest respondenter angav som barriär för FaR var tidsbrist samt kunskapsbrist. Överlag hade sjuksköterskorna en positiv inställning till FaR som behandlingsmetod. Under diskussionsdelen belyses resultatens huvudfynd, hållbar utveckling i relation till FaR samt metodval.