<p>Denna kvalitativa studie undersöker långvarig effekt (0,5- 1 år efter avslutad behandling) av KBT-stresshantering i grupp för 12 individer med arbetsrelaterade stressymtom, utförd på Previa, region Stockholm, mottagning: Gullmarsplan, våren och hösten 2005. Studiens syfte var att utvärdera dessa individers individuella upplevelser och tillämpningar av kursens stresshanteringsmetoder, grad av reducering av stressbeteende ett halvår respektive ett år efter kursavslut, samt att ta del av dessa individers erfarenheter av utlösande stressfaktorer i arbetslivet. Studien hade vidare som syfte att undersöka hur stress kan motverkas i arbetslivet på ett tidigt stadium utifrån kognitiva och beteendeterapeutiska tillämpningsmetoder som beteende- och konsekvensanalys.</p><p>Studiens resultat visade att utlösande faktorer för stressymtom var för höga krav i arbetet och bristande resurser, brist på anpassad feedback från ledning, omorganisationer och stressande situationer i privatlivet. Respondenterna var genomgående nöjda med Previas stresshanteringskurs och upplevde generellt sett att de fått ökad medvetenhet om eget stressbeteende och hur stressen kan minskas utifrån alternativa tankar och beteende. De flesta av respondenterna hade inte fortsatt arbeta på egen hand med de stresshanteringsmetoder som ingick i Previas stresshanteringskurs efter kursavslut och efterfrågade uppföljning av kursen (som i dag inte erbjuds). Studien mynnar ut i rekommendationer och utvecklingsmöjligheter avseende pro-aktiv stresshantering på organisationsnivå utifrån kognitiva och beteendeterapeutiska metoder.</p>

Denna kvalitativa studie undersöker långvarig effekt (0,5- 1 år efter avslutad behandling) av KBT-stresshantering i grupp för 12 individer med arbetsrelaterade stressymtom, utförd på Previa, region Stockholm, mottagning: Gullmarsplan, våren och hösten 2005. Studiens syfte var att utvärdera dessa individers individuella upplevelser och tillämpningar av kursens stresshanteringsmetoder, grad av reducering av stressbeteende ett halvår respektive ett år efter kursavslut, samt att ta del av dessa individers erfarenheter av utlösande stressfaktorer i arbetslivet. Studien hade vidare som syfte att undersöka hur stress kan motverkas i arbetslivet på ett tidigt stadium utifrån kognitiva och beteendeterapeutiska tillämpningsmetoder som beteende- och konsekvensanalys. Studiens resultat visade att utlösande faktorer för stressymtom var för höga krav i arbetet och bristande resurser, brist på anpassad feedback från ledning, omorganisationer och stressande situationer i privatlivet. Respondenterna var genomgående nöjda med Previas stresshanteringskurs och upplevde generellt sett att de fått ökad medvetenhet om eget stressbeteende och hur stressen kan minskas utifrån alternativa tankar och beteende. De flesta av respondenterna hade inte fortsatt arbeta på egen hand med de stresshanteringsmetoder som ingick i Previas stresshanteringskurs efter kursavslut och efterfrågade uppföljning av kursen (som i dag inte erbjuds). Studien mynnar ut i rekommendationer och utvecklingsmöjligheter avseende pro-aktiv stresshantering på organisationsnivå utifrån kognitiva och beteendeterapeutiska metoder.

Research now shows that the Individual Educational Programs (IEP) are dominated by individual- oriented actions. This despite the fact that the school`s policy documents advocate that IEP should be viewed in context of the school`s activities. Support must be seen from a holistic perspective and the student`s difficulties will be related to the whole school environment. In an attempt to understand why the individual- oriented actions are still there, I have studied how specific IEP are formulated, and how it relates to the school`s policy documents. In the study, I used discourse theory as a method. By examining the I E P in educational activity, I wanted to find the meaning with which the concept of individual, group and organizational level were filled. The results show that the IEP in comparison with the policy documents mainly differ on the definition of group and organizational level. The three levels individual, group and organizational level do appear as headlines in all IEP. But the prominent fact is that the measures are formulated so that in practice they still get individualized no matter on which level they are described. / Forskningen idag visar att åtgärdsprogrammen domineras av individinriktade åtgärder. Detta trots att skolans styrdokument förordar att arbetet med åtgärdsprogram ska ses i ett sammanhang till skolans hela verksamhet. Stödet ska ses ur ett helhetsperspektiv och elevens svårigheter ska sättas i relation till hela skolmiljön. I ett försök att förstå varför de individinriktade åtgärderna fortfarande råder har jag studerat hur konkreta åtgärdsprogram är formulerade, och hur den formuleringen förhåller sig till skolans styrdokument. I studien använde jag mig av diskursteori som metod. Genom att undersöka åtgärdsprogram i pedagogisk verksamhet ville jag få syn på vilken innebörd individ – grupp - samt organisationsnivå fyllts med. Resultatet visar att åtgärdsprogrammen i jämförelse med styrdokumentens riktlinjer främst skiljer sig åt vad gäller definitionen av grupp- och organisationsnivå. De tre nivåerna individ - grupp - och organisationsnivå finns visserligen med som rubrikform i samtliga åtgärdsprogram. Men det framträdande är att åtgärderna formuleras så att de i praktiken ändå blir individinriktade oavsett under vilken nivå de beskrivs.