De senaste decennierna har det inom hälso- och sjukvården tagits en mängd initiativ för att enskilda individer i större utsträckning skall få vara delaktiga i utformningen av sin egen vård. Forskning har funnit att kroniskt sjuka patienter besitter en unik kunskap baserad på erfarenhet av att leva med sin sjukdom. Ett förändrat synsätt inom vården har därför vuxit fram där man i större utsträckning vill involvera patienten i sin vård, ett förhållningssätt som förespråkas inom patientcentrerad vård. Syftet med denna studie är bland annat att belysa hur missnöjda patienter ser på sjukvård och ifall deras syn på sjukvården återspeglar ett patientcentrerat förhållningssätt. Likaså ämnas det undersökas ifall en ökad patientmedverkan kan leda till ökad patientsäkerhet. För att uppfylla studiens syfte söktes svar på frågor som vilken typ av stöd och information patienter och anhöriga behöver för att känna sig välinformerade om vad en diagnos innebär och vilka behandlingsalternativ som är möjliga. Data har samlats in genom en webbaserad enkätstudie med 28 respondenter. Både kvantitativa data och kvalitativa data står till grund för datamaterialet. Resultaten visar bland annat att det för patienten är ytterst viktigt att få information som är individuellt anpassad. Detta kan innebära att information skall ges både muntligt och skriftligt, gärna med uppföljningssamtal. Lika viktigt är det att vårdpersonal tar sig tid att lyssna på patienten, och ser till vilka preferenser och behov patienten ger uttryck för. För att patienterna skall kunna medverka till en bättre vård är det viktigt för patienten att denne känner sig delaktig i vården och att patienten själv är påläst för att bättre kunna förstå det som sker. Lika viktigt är det här att vårdpersonalen visar att de är lyhörda och tar sig tid att lyssna, och att de därigenom låter patienten få fram den kunskap och erfarenhet som patienten faktiskt har av att leva med sin sjukdom eller skada. Denna studie kan ses som ett led i ett kvalitetsarbete med målet att förbättra patientens delaktighet inom vården genom att lyfta fram kunskap om vad patienter själva anser vara betydelsefullt för en bättre vård.

The aim of this one-year master thesis was to examine the principles of arrangement used by the Swedish Royal Office archive from about 1540-1878, and how the principles of arrangement have corresponded with the information needs of that rules the Swedish Royal Office archive. The following theoretical premises were important: Berndt Fredriksson's empirical archival science, JBLD Strömberg's concepts of archive systems and Randolph C. Head's concepts of mirroring. Two questions have been examined. What connections is there between the major reorganizations of the Swedish Royal Office archive, the process for governance of Sweden / the Royal Office, access to / control over archival documents, information needs, the political situation, and changes in how the archive was arranged and inventoried. What sources of inspiration have those responsible for the reorganizations had regarding the reorganizations? My source material consisted primarily of archival inventories. In this inquiry I have used a case study in which document and literature studies were conducted. During this study I have discovered that several principles of arrangement was in use simultaneously during the examined time period. This suggests either that older ideas regarding inventory labor were present at the same time and influenced the inventory labor or that the "archivist" during this time period had great freedom to choose between different principles of arrangement. Arrangement by geographic location were used during the entire time period. The archival inventories arranged by this principle has evolved from larger descriptions over geographic places to titles in Latin over countries. It also seems likely that the countries of this archival inventories represented Sweden's foreign relations. Mirroring has been detected between the reasons for the reorganizations, major political conflicts internally and externally, changes in the governance process, the user groups of the archive, the information needs and archival inventories. Mirroring has also occurred between the principles of arrangement and information access and needs. There are several available sources of inspiration to the reorganizations and hence the principles of arrangement.

The aim of the study is to examine the possible connection and contributing aspects betweenyoung employees' form of employment and their experience of access to information, controland social support within the organization, starting from an organization within the tradeindustry. The study further aims to make a comparison between permanent and fixed-termemployees' experiences of the selected aspects. The chosen method for the study is aqualitative method with comparative elements based on an abductive understandingapproach. The empirical material that forms the basis of the study's results has been collectedvia nine semi-structured interviews with structured elements. Furthermore, the study'sempirical material has been treated based on thematic analysis. When analyzing the results ofthe study, we have used Elias and Scotson's (2010) theory established and outsiders, Sennett's(2006) flexibility theory and Allen and Meyer's (1990) three-component model. The study'sresults show, in summary, that the form of employment can have an impact on job insecuritybased on our chosen aspects. However, the impact varies depending on which of the aspectsinformation access, control or social support is taken as a starting point. This is because theform of employment can have a higher or lower impact on job insecurity based on theaspects. / Studiens syfte är att med utgångsläge i en organisation inom handelsbranschen undersöka denmöjliga kopplingen samt bidragande aspekter mellan unga medarbetares anställningsformoch deras upplevelse av informationstillgång, kontroll samt socialt stöd inom organisationen.Studien syftar vidare att göra en jämförelse mellan tillsvidare- och tidsbegränsat anställdasupplevelser av de valda aspekterna. Den valda metoden för studien är en kvalitativ metodmed komparativa inslag utifrån en abduktiv förståelseansats. Det empiriska materialet somligger till grund för studiens resultat har samlats in via nio semistrukturerade intervjuer medstrukturerade inslag. Vidare har studiens empiriska material behandlats utifrån tematiskanalys. Vid analys av studiens resultat har Elias och Scotsons (2010) teori etablerade ochoutsiders, Sennetts (2006) flexibilitetsteori samt Allen och Meyers (1990)trekomponentsmodell använts. Studiens resultat visar sammanfattningsvis attanställningsformer kan ha en påverkan på anställningsotrygghet utifrån våra valda aspekter.Påverkan varierar däremot beroende på vilken av aspekterna informationstillgång, kontrolleller socialt stöd man utgår ifrån. Detta då anställningsformen kan ha en högre eller lägreinverkan på anställningsotryggheten utifrån aspekterna.